Bakgrund: Sömn är ett av våra mest grundläggande behov. Mindre än 6 timmar sömn per dygn kanleda till inflammation, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer och depression. För att kunna somna krävs blandannat en ljus och ljudnivå som är acceptabel för patienten. Att skapa förutsättningar för patienter attsova är en viktig del i det personcentrerade arbete sjuksköterskor utför, vilket kan vara en utmaning attskapa på sjukhus. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters sömn på sjukhus.Metod: Med en allmän litteraturöversikt skapas en överblick över hur kunskapsläget ser ut idag.Kvantitativa och kvalitativa artiklar användes och därmed gavs en bild över patienters upplevelse viabeprövade mätinstrument samt individuella berättelser genom intervjuer.Resultat: Patienters sömn är ofta bristfällig på sjukhus. Mest prevalenta faktorer som framkom var ljud,ljus och omvårdnadsinterventioner som utfördes under natten. Diskussion: Vårdpersonal behöversträva efter att förbättra patienters sömn på sjukhus. Sömn är en förutsättning för hälsa och välmående.Enkla interventioner som vårdpersonal kan göra är att aktivt erbjuda sovmask och öronproppar, samt attnattetid aktivt beakta på ljudnivån för att minska störning för patienterna.

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper. De olika skepnaderna är en nödvändighet för en organisations överlevnad och konkurrenskraft. Man bör veta när man ska inta en viss position och ha förståelse för att detta faktiskt är något som tiden tillåter oss människor att göra. Det är alltså inte konstigt att man som chef säger emot sig själv, det ligger i människans natur och bör alltså inte förvåna oss.Alla borde ägna en extra tanke åt att försöka klura ut hur man själv ser på tiden och hur den synen och inställningen påverkar en i ens vardag. Genom förståelse för tiden slipper man tävla med klockan. / Uppsatsnivå: C

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem lärare från tre olika skolor i en kommun isydvästra Sverige arbetar med nyanlända elevers skolintroduktion och vilka pedagogiskametoder de använder sig av. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med lärarna där vi harutgått från deras beskrivningar av skolintroduktionen och deras arbetsmetoder.Undersökningen visar att samtliga skolor har förberedelseklasser där eleverna placeras i ochdet framgår att skolorna väljer att utforma undervisningen i förberedelseklasser på varierandesätt. De ämnen eleverna läser i förberedelseklasserna och hur övergången till ordinarie klassgår till ser ungefär likadant ut på de undersökta skolorna. De intervjuade lärarna beskriver attstudiehandledning på modersmålet är ett viktigt inslag i skolintroduktionen samt attregelbunden kartläggning av elevens kunskaper görs, men att det krävs mer riktlinjer frånskolverket om hur en kartläggning bör se ut för de nyanlända eleverna. Några av deframgångsfaktorer i förberedelseklasserna som lärarna i studien upplever är höga krav påeleverna, bra föräldrakontakt, flerspråkig personal och studiehandledning på modersmålet.Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv där vissa tongivande begrepp ur perspektivethar kopplats till resultatet. Det framgår också att ansvaret över skolintroduktionen vilar på denenskilda läraren i de flesta fallen, rektorn skall ha ansvaret men det är lärarna som oftast får tahand om det mesta. Det som enligt tidigare forskning visar sig vara bäst är att göraskolintroduktionen till ett gemensamt ansvar för hela skolan, men så är inte fallet idag.Samtliga skolor som vi har undersökt har regelbundet kontakt med varandra där de diskuteraroch sammanställer egna riktlinjer kring hur arbetet ska ske för de nyanlända eleverna.

Syftet med studien var att undersöka lärares inställning till grupparbete som arbetsform i undervisningen i årskurs F-3 utifrån egna erfarenheter och uppfattningar. Studiens frågeställningar var att undersöka vilka positiva och negativa sidor av grupparbeten som lärarna upplevde, samt vilka sätt att strukturera undervisningen på som de såg som mest fördelaktiga för elevers lärande. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och åtta lärare på sex grundskolor i Mellansverige intervjuades. Resultaten visade att lärarna såg att elevernas prestationer höjs samt att fler elever kommer till tals som positiva effekter av grupparbete som arbetsform. Att arbetsformen ställer högre krav på lärare och att elevernas prestationer sänks upplevde lärarna som negativa sidor. Av resultaten framkom även att inställningen till grupparebeten varierade beroende på hur lärarna valde att strukturera grupparbeten i undervisningen. De flesta lärare såg en tydlig struktur gällande ansvarsfördelning som mest effektiv för elevers lärande.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande samhällsproblem och idag räknas det till ett folkhälsoproblem. Detta beteende är ett sätt för personen att göra om den psykiska smärta till en fysisk smärta då det kan vara lättare att hantera, vilket kan ge en ångest lindrade effekt.  Personer som har ett självskadebeteende upplever ibland att i mötet med sjuksköterskor i somatisk akutsjukvård inte är bra. Patientgruppen självskadebeteende är en komplex och komplicerad grupp; dessa personer kan upplevas som provocerande samt att sjuksköterskor kan ha svårt att förstå dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta personer med ett aktiv självskadebeteende inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Studien har en induktiv design och omfattas av åtta artiklar. Sökorden utformades efter syftet. Sökningarna gjordes i tre olika databaser. Resultat: Två kategorier med fem underkategorier kom fram: ” Sjuksköterskors upplevelse av hur bristande kunskap och erfarenheter kunde påverka mötet med personer som har ett självskadebeteende” och ” Sjuksköterskors upplevelse av en ökad förståelse för patienter med självskadebeteende”. Diskussion: Sjuksköterskors upplevelse av bristande adekvat kunskap och kompetens har lyfts fram i denna litteraturstudie. Det har också visats att sjuksköterskors inställning och tillit till den egna förmågan att möta patienter med självskador kunde förbättras genom ökad kunskap.

Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

No description available.

<p><strong>Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade. Enkätfrågorna gav oss svar på de organisatoriska frågorna. Med hjälp av intervjuer fick vi en inblick i hur lärare resonerar om t.ex. urvalet till specialpedagogiskt stöd. I studien framkom att specialpedagogisk verksamhet bedrivs relativt traditionellt. Utformningen av stödet är i huvudsak individbaserat, eleverna träffar specialpedagogen två till tre gånger i veckan utanför klassrummet. Lärarnas ambition är att utveckla pedagogiken till att bättre tillgodose behoven hos elever i svårigheter, men detta tycks vara svårt att realisera. Vi drog slutsatsen att det kompensatoriska perspektivet utgör en stor del av skolornas rådande diskurs avseende specialpedagogisk verksamhet.</strong></p>

No description available.

No description available.