Sammanfattning Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass Handledare: Anders Billström Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar? Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. Metod:I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.

No description available.

Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ”naturens egen fiffiga pedagogik”, blir det roligare att lära sig. Barnen blir motiverade och intresserade och med ett förhållningssätt där leken integreras i undervisningen erbjuds många ingångar till lärande.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen. Vad klienten ser av psykologen: Psykologen som professionell, Psykologen som person, Psykologens kön, Psykologens ålder. Vad klienten gör och inte gör: Att få prata med någon, Att bli lyssnad på, Ta upp saker till ytan, Sånt man helt enkelt inte pratar om. Vad psykologen gör och inte gör: Ge feedback, Ge sammanhang i livet, Tystnad. I terapirummet: Att bli sedd och bekräftad, Samspel, Rummet. Utanför terapirummet: Hemläxor, Avslut. Det informanterna upplevde hjälpte dem mest var att få prata med en utomstående person som kunde hjälpa dem att komma vidare. Det som uppfattades som mest negativt var ifall psykologen var alltför tyst och passiv. Tystnaden i sig beskrev de som väldigt besvärande, vilket är ett nytt fynd i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen. Det fanns inga signifikanta skillnader gällande vilka faktorer som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör mellan de individer som tränade flest och minst pass i veckan, eller mellan de med lång respektive kort tids medlemskap i gymkulturen. Slutsatsen av studien blev att det sociokulturella perspektivet styrks men motsäger tidigare forskning om gymkulturens ideal. Förslag på framtida forskning är att utföra en liknande studie i en större stad med fler informanter för att se om resultatet skiljer sig från denna studie.

No description available.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.