Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.

Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland. Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer. Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.

Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ”gråzon” där företagen kan göra en nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet. Redovisningsrådet har även kommit ut med en ny rekommendation, RR 17, som behandlar nedskrivningar. Den kommer att träda ikraft 2002. Syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka överväganden företag gör vid fastställandet av nedskrivningsbehov av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Vi ska även beskriva hur företagen redovisar detta i årsredovisningen, samt hur företagen uppfattar kommande rekommendation. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast koncernredovisning i börsbolag i de fyra branscherna IT- & data, skogsindustrin, kemi-&läkemedelsbranschen och bygg- & fastighetsbranschen. Vi begränsar oss till immateriella och materiella tillgångar, vilket innebär att vi inte kommer att behandla finansiella tillgångar. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom att vi har studerat 19 företags årsredovisningar från åren 1991, 1996, 1999. År 2000 har undersökts när de funnits tillgängliga. Dessutom har vi intervjuat sju av dessa företag, två revisorer och en redovisningskonsult. Resultat: Företagens värderingsprocesser ser olika ut. Vid värdering för bedömning av nedskrivningsbehov används värderingsmetoderna med framtida värde eller nutida försäljningsvärde. Bedömningen av om ett nedskrivningsbehov föreligger görs vanligtvis en gång per kvartal. Företagen har dock ingen speciell uppföljning av nedskrivningsbeslutet. De redovisar nedskrivningen på olika sätt i årsredovisningen och tar upp olika mycket information om den. Det som företagen anser att RR 17 främst kommer att påverka är mängden information i årsredovisningarna.

Background: A harmonisation of accounting directions has been taken place, which for most countries has meant an adjustment to the directions of the United States. The Swedish directions of group accounting, RR 1:00, is one such adaptation. At the same time, a new direction of group goodwill, FAS 142, is introduced in the US. Purpose: The purpose of this thesis is to map out the Swedish actors’, mainly the companies’, opinion about the direction of group goodwill accounting. Procedure: Information from three actors in the market of accounting (accountants at the firms, users, in the form of analysts, and authorised accountants and one issuer of the directions) was collected via questionnaire and complementary telephone interviews. Summary: From the investigation we found out that the Swedish actors are content with the Swedish directions of group goodwill accounting but they think that an adjustment to the American direction FAS 142 is inevitable. The analysts had a positive attitude towards FAS 142 while the other actors were a little more doubtful.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet. Slutsats: Antalet redovisningsstuderande har minskat vid Linköpings universitet dock har detta inte skett vid Stockholms universitet. Redovisningsstuderande i Sverige har en bredare kunskap utanför redovisningsämnet än redovisningsstudenter i USA. I Sverige anser inte revisorer att studenter känner till vad revisorsyrket innebär.

Background: Liquidity and the management of liquidity are of great importance for companies. Cash management is not a new term, but the need for it has increased recently, for one thing because of the internationalisation and growing harmonisation between the countries in Europe. Netting is a cash management technique, where receivables and liabilities are netted. This technique can be used to release capital and increase the company’s cash flow by reducing the number of transactions in the internal payment system. Purpose: The purpose of this thesis is to study and describe the idea of netting, and to examine how netting can be used as a cash management tool. Method: The study is based on literature as well as personal interviews with co- workers at the case company. Result: Netting leads to a reduction in internal payments and hence a reduction of the transaction volume. Some conditions must however be fulfilled in order to make the implementation of this technique profitable. Among other things, the company’s internal transactions must be of considerable proportions.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.

<p>Background: A harmonisation of accounting directions has been taken place, which for most countries has meant an adjustment to the directions of the United States. The Swedish directions of group accounting, RR 1:00, is one such adaptation. At the same time, a new direction of group goodwill, FAS 142, is introduced in the US. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to map out the Swedish actors’, mainly the companies’, opinion about the direction of group goodwill accounting. </p><p>Procedure: Information from three actors in the market of accounting (accountants at the firms, users, in the form of analysts, and authorised accountants and one issuer of the directions) was collected via questionnaire and complementary telephone interviews. </p><p>Summary: From the investigation we found out that the Swedish actors are content with the Swedish directions of group goodwill accounting but they think that an adjustment to the American direction FAS 142 is inevitable. The analysts had a positive attitude towards FAS 142 while the other actors were a little more doubtful.</p>

<p>Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet. Slutsats: Antalet redovisningsstuderande har minskat vid Linköpings universitet dock har detta inte skett vid Stockholms universitet. Redovisningsstuderande i Sverige har en bredare kunskap utanför redovisningsämnet än redovisningsstudenter i USA. I Sverige anser inte revisorer att studenter känner till vad revisorsyrket innebär.</p>