This study investigates how Yoruba migrants make meaning of Yoruba Indigenous knowledges in the African Diaspora, specifically within the geopolitical space of dominant Canadian culture. This research is informed by the lived experiences of 16 Africans of Yoruba descent now living in Toronto, Canada, and explores how these first and second generation migrants construct the spiritual and linguistic dimensions of Yoruba Indigenous identities in their everyday lives. While Canada is often imagined as a sanctuary for progressive politics, it nonetheless is also a hegemonic space where inequities continue to shape the social engagements of everyday life. Hence, this dissertation situates the historical and contemporary realities of colonialism and imperialism, by beginning with the premise that people in diasporic Yoruba communities are continuously affected by the complicated interplay of various forms of oppression such as racism, and inequities based on language, gender and religion. This study is situated within a socio–historical and cosmological context to effectively examine colonialism’s impact on Yoruba Indigenous knowledges. Yet, inversely, this study also involves discussion of how these knowledges are utilized as decolonizing tools of navigation, subversion and resistance. The central focus of this research is the articulation of colonial oppression and how it has reconfigured Yoruba Indigenous identities even within a purportedly ‘multicultural’ space. First, the historical dis/continuities of the Yoruba language in Yorubaland are investigated. This strand of the research considers British colonization, and more specifically, the Church Missionary Society’s (CMS) efforts at translating the Bible into Yoruba as pivotal in the colonial project. What kinds of categories does missionary education create that differ from pre-colonial categories of Yoruba Indigenous identity? How are these new identities shaped along lines of race and gender? In other words, what happens when Yoruba cosmology encounters colonialism? The second strand of this research investigates how these historical colonialisms have set the framework for enduring contemporary colonialisms that continue to fracture Yoruba Indigenous knowledges. This dissertation offers insights relevant to diversity and equitable pedagogy through careful consideration of the complicated strategies used by participants in their negotiations of Yoruba identities within a context of social inequity and colonialism.

This work will explore some of the possible relationships between the teachings and spiritual practices of two religious teachers – Brother Lawrence of the Resurrection and Ajahn Sumedho. Brother Lawrence was a Discalced Carmelite brother that lived in France during the 17th century. Ajahn Sumedho is a monk within the Thai Forest Tradition of Theravadan Buddhism, who currently lives in Hertfordshire, UK. This exploration will include even a description of their respective religious heritage, together with a short discussion of the value or shortcomings of the comparative method of research.

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ”föddes” fundamentalismen och den religiösa högern. Än idag är dessa grupper starka och påverkar varje amerikans liv på ett eller annat sätt eftersom de har stark inverkan på den politik som förs i landet. I Sverige minskar antalet kyrkomedlemmar samtidigt som förbund som Humanisterna märker av en ökning av medlemmar, därför har jag nu tittat lite närmare på vad de sekulära humanisterna i Sverige tror på. För att kunna göra det har jag bland annat intervjuat en tjej som arbetar för förbundet via e-post. Det visade sig att dessa medlemmar inte tror på någon Gud eller något högre väsen utan lever för att förverkliga tron på människan och att alla människor själva bör ta ansvar för sitt eget liv. De arbetar också för att förverkliga demokrati och värna om vår jord till kommande generationer. Slutligen har en liten jämförelse mellan de sekulära humanisterna och den religiösa högern gjorts. Frågan är om det finns något som förenar dessa två olika inriktningar. Svaret på det blev att jag inte hittade något som förenar dem. Möjligtvis kan det finnas någon fråga som de kan ha en likartad syn på men inte i någon av de frågor som har tagits upp i detta arbete.

Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening. Jag upptäckte att Næss bygger en stor del av sin livsfilosofi på tankar från filosofen Spinoza. Han har även inspirerats av Gandhi och hans metoder att lösa konflikter utan våld. Jag fann att naturen och miljön är viktig för Næss. Han har sedan 1970-talet varit engagerad i miljön och utvecklade en ekosofi. Den bygger på att använda sig av klokhet och visdom i frågor som rör samhället, miljön och människorna. Jag anser att Næss syn på Gud som skaparen som finns i allt har varit en grundläggande tanke hos honom när han utvecklade sin ekosofi.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan? Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster. Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag: A, Redogöra för skolorna. B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem. C, Diskutera resultatet. I diskussionen avser jag svara på följande frågor: 1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget? 2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet? 3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna? 4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte? 5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv.