SANTOS, Neila Rodrigues. Múltiplas linguagens e jovens da periferia: o multiletramento no contexto da cibercultura. 2017. 153f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Educação Brasileira, Fortaleza (CE), 2017. / Submitted by Gustavo Daher (gdaherufc@hotmail.com) on 2017-10-19T18:15:52Z No. of bitstreams: 1 2017_dis_nrsantos.pdf: 4602989 bytes, checksum: 30aaf26eb202bf45dc688f520b9655a7 (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2017-10-19T18:48:06Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2017_dis_nrsantos.pdf: 4602989 bytes, checksum: 30aaf26eb202bf45dc688f520b9655a7 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-19T18:48:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2017_dis_nrsantos.pdf: 4602989 bytes, checksum: 30aaf26eb202bf45dc688f520b9655a7 (MD5) Previous issue date: 2017 / A presente pesquisa partiu do seguinte questionamento: quais experiências podem ser desenvolvidas com base na criatividade e na autoria dos jovens, fora do currículo tradicional da escola, através de práticas de multiletramento? O objetivo foi desenvolver e analisar a criação de um espaço formativo, através de oficinas no contraturno escolar, tendo como sujeitos um grupo de jovens que puderam refletir sobre as possibilidades em ir além dos processos técnicos, usando conhecimentos e habilidades em tecnologias digitais para utilizar novas linguagens em práticas comunicativas. A pesquisa foi vivenciada e desenvolvida junto a um grupo de jovens de uma escola da Prefeitura Municipal de Fortaleza, localizada na periferia da cidade e centrou-se no campo conceitual do multiletramento, buscando estabelecer um diálogo com as culturas juvenis e alguns aspectos da cibercultura. Integram o referencial teórico desse estudo os trabalhos de Cope; Kalantzis, (2009); do New London Group (1996), e de Rojo (2013), sobre o multiletramento e, sobre culturas juvenis, os trabalhos de Novaes (2006), de Feixa (2016) e de Dayrell (2015). Trata-se de uma pesquisa qualitativa. O procedimento de coleta de dados deu-se através da observação participante e da densa descrição das ações dos integrantes das oficinas. Além de pesquisadora, exercermos o papel de formadora das oficinas. Documentou-se o desenvolvimento de uma autoria colaborativa na produção de conteúdos multimodais que incluíram memes, vídeos e podcast. Os conteúdos possuem a expressão de olhares dos jovens a partir de questões significativas em suas vidas, em particular a violência urbana presente em seu local de moradia. Seu processo de desenvolvimento permitiu delinear aproximações e distanciamentos dos alunos com práticas de navegação, postagem e compartilhamento na internet. Compreendemos que eles possuem certa familiaridade com conteúdos que circulam na rede e chegam a postar e a compartilhar materiais de interesse pessoal, porém, no contexto das oficinas realizadas tiveram atuação limitada nesse sentido, o que pode ter relação com a falta de familiaridade deles com essas práticas em atividades mais formais, como a elaboração de um vídeo proposto na oficina. Apesar do acesso precário à rede de internet da escola, os alunos fizeram uso de seus dispositivos móveis pessoais (telefones tipo smartphone) durante algumas atividades e também utilizaram computadores da escola. O resultado da pesquisa, no que se refere particularmente às oficinas, abriu possibilidades de reconhecer práticas e aprendizagens que se constituem em outros espaços que não apenas aqueles convencionais de ensino, de dialogar com essas aprendizagens e com o contexto e as identidades dos alunos, possibilitando dessa maneira ampliar o significado da escola para os jovens e as formas como a vivenciam. O uso dos dispositivos móveis próprios de forma mais autônoma e a produção de conteúdos multimodais também indicaram novas possibilidades para práticas escolares formais, podendo vir a contribuir com alguns processos de aprendizagem vividos pelos alunos na instituição. Por fim, a questão da violência, tão presente na vida desses alunos, aparece como um demarcador de suas ações na internet, seja limitando suas ações, seja na difusão de práticas violentas. Que indicam problemas que merecem ser melhor compreendidos no campo de estudos da congruência entre culturas juvenis e cibercultura.

This project explores the future of podcasting as a digital audio media format for stories. As podcasts continue to grow in popularity the medium becomes more and more influential amongst all age groups. Unfortunately, existing solutions do not give enough attention to all possible aspects of the medium. Podcasts carry an untapped potential as they are often treated similarly to music files. This project consists of a platform, Cast3, with two separate products directed to listeners and creators of audio stories. The platform gives users a possibility to connect with similar minded people around specific topics through clubs. Inspiration and Method To understand the needs of listeners and creators of the stories, I immersed myself with the storytelling world and conducted a thorough research with conversations with both users groups, opportunities evaluations and concepts testing. The insights gathered during the research brought the conclusion that both listeners and creators tend to want more involvement and have stronger community gathered around audio stories. That is why the project’s goal is to form an audio story community for listeners and creators, where they connect through similar interests and share inspiring content. Result The final outcome of the project consists of a platform Cast3 that has 2 separate products directed to listeners and creators of audio stories. The platform gives users a possibility to connect with similar minded people around specific topics through clubs. The clubs are the spaces where listeners can exchange information, discover new content through a word of mouth and bond with the creators through live shows. The creators’ needs are supported through specialised tools that help to record stories and help to learn more about the listeners. The users of the platform can interact with audio stories through a redefined media format called freecasting. The new format improves a listening experience and respond to presently existing needs of listeners as well as creators.

Intresset för att lyssna och skapa podcasts har ökat markant i Sverige sedan 2004 då formatet etablerades. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som gör populära podcasts intressanta för lyssnare. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 422 personer deltog. Sedan genomförde jag, tillsammans med en fokusgrupp med fem medieproduktionsstudenter, en jämförande analys av åtta populära podcasts i Sverige och vägde resultat från enkätundersökning och fokus grupp mot varandra. Tidigare forskning om hur medieteknologiska utvecklingen lett till förändrade lyssnarvanor och rekommendationer för att skapa intressanta podcast presenteras i uppsatsen och för att förstå och beskriva mina resultat har stödteori om musiklyssning använts. Resultat från enkätundersökningen visar att majoriteten av deltagarna anser att ett podcast-avsnitt bör vara runt 60 minuter långt, kategoriseras som Samhälle & Kultur, Nyheter & Politik och/eller Komedi och att lyssnarna helst vill uppleva glädje/underhållning, nyfikenhet/spänning och/eller kunskapsutvecklande/informativt innehåll i podcast. Resultat från den fokuserade gruppintervjun visar att deltagarna ansåg att rösten, språket som används samt ljudkvalitén påverkar huruvida de ansåg att ett avsnitt var värt att lyssna på mer än själva innehållet. Uppsatsen knyter då an till Tagg’s teori om röst-persona och dess betydelse att skapa mening för lyssnare inom populärmusik och film. Deltagarna upplevde även att om personerna som pratar i en podcast är kända sedan tidigare kan detta påverka lyssnarens intresse för innehållet. Genom att framföra lyssnarvanor och preferenser hos lyssnarna kan det bidra med bättre förutsättningar för de som skapar och producerar podcast.

In the modern world, Internet has become a popular place, people with speech hearing disabilities and search engines can't take part of speech content in podcast les. In order to solve the problem partially, the Sphinx decoders such as Sphinx-3, Sphinx-4 can be used to implement a Auto Transcript Generator application, by coupling already existing large acoustic model, language model and a existing dictionary, or by training your own large acoustic model, language model and creating your own dictionary to support continuous speaker independent speech recognition system.

Intresset för podcasts har ökat stort de senaste åren och antalet podcasts ökar ständigt. Teknikens utveckling gör det allt lättare att ladda ned och prenumerera på olika program för att kunna lyssna på dem var man än befinner sig. Att allt fler väljer att lyssna på podcasts gör det intressant att undersöka hur de är språkligt uppbyggda. När man lyssnar på podcasts om livsstil och relationer kan man i högre eller lägre grad relatera till och känna igen sig i det som sägs, det kan vara möjligt att identifiera sig med den eller de som talar. Det är podcastens deltagare som bestämmer vilka identiteter som är relevanta och hur de ska förhålla sig till dem. Uppsatsens syfte är att analysera hur identiteter byggs upp i Fredagspodden och hur samtalsdeltagarna Hannah Widell och Amanda Schulman själva relevantgör och förhåller sig till dem samt hur de bekräftar dem. Uppsatsen utgår från en samtalsanalys för att kunna identifiera hur Hannah och Amanda bygger upp olika identiteter i sin podcast. En samtalsanalys gör det möjligt att identifiera och kategorisera olika topiker för att se hur de används för att skapa och relevantgöra olika identiteter. Podcasten som analyseras i uppsatsen är Fredagspodden, en av Sveriges största podcasts med över 250 000 nedladdningar per vecka. Fredagspodden drivs av syskonparet Hannah Widell och Amanda Schulman, grundarna till medieföretaget Perfect Day Media. Uppsatsens topik- och samtalsanalys visar att Hannah och Amanda skapar sina olika identiteter tillsammans. De relevantgör själva olika identiteter efter de topiker samtalet behandlar. De olika identiteterna bekräftas sedan av den som inte talar med hjälp av uppbackningar som ja och mm. Uppbackningarna fungerar som en kommunikativ strategi för att få den andra att behålla turen och därmed kunna förtydliga den aktuella identiteten.

Uppsatsen ämnar undersöka samtal i poddradio. Mediet är relativt nytt och därmed ganska outforskat vilket gör det intressant att undersöka hur dessa samtal är uppbyggda. Uppsatsen kommer närmare bestämt undersöka hur deltagarna tillsammans genom exemplum berättar något i poddradion och vad dessa exemplum har för funktion.  Frågeställningarna som besvaras är ”Sker det ett samarbete mellan deltagarna när de framställer exemplum i samtalet? Om ja, hur går det till?” och ”Vilken funktion fyller exemplum i samtalet?” Materialet för undersökningen är avsnitt 28 ”De fem nycklarna för att lyckas med ditt företag” från En Economistas Podcast. Det är Isabella Löwengrip Spångberg och Pingis Hadenius som deltar i poddsamtalet. De teoretiska utgångpunkterna som legat till grund för undersökningen är William Labovs teori om berättelser och Harvey Sacks, Emanuel A Schegloff och Gail Jeffersons syn på samtal. Metoden för undersökningen är Conversation analysis. Resultatet visar att Isabella och Pingis använder en stöttande samtalsstil när de framställer exemplum till sina lyssnare. De stöttar varandras berättande genom uppbackningar, låter den andra tala ostört och ger respons i slutet av varje exemplum som visar att de varit aktiva lyssnare. Resultatet visar också att exemplumen hjälper till att undvika tystnad då de hela tiden för samtalet framåt. Exemplumen kan också vara ett knep för att skapa en identitet åt deltagarna.

The thesis Use of Web 2.0 technologies in education introduces the concept of Web 2.0 and its basic characteristics. The first chapter is based on the explanation of major tools and technologies labelled as Web 2.0. The second chapter deals with specific services which have already found its place in education process. The same chapter evaluates the ways of dealing with their appropriate use, particularly in higher education. This chapter contains also the examples of successful use in education. The thesis is mainly concerned about using Web 2.0 tools in the environment of Czech schools. As Web 2.0 services are not new, I asked students and teachers at the University of Economics in Prague and asked what experience they have with such instruments in their personal life, so in context of education. The third chapter is entirely devoted to survey the use of Web 2.0 tools in the practice of The University of Economics in Prague. Content of the final chapter is a reflection of what direction the web will evolve in the coming years. It also evaluates social issues associated with the turbulent development of the Internet and Web 2.0.

Web 2.0 is a term describing the second stage of the web devel-opment in which static websites and presentations have trans-formed and continue to transform into a dynamic environment filled with user interaction and interpersonal communication. The aim of the diploma thesis was to introduce the reader to the term Web 2.0, describe the possibilities of its use and point out examples of successful application in practice. The first part of the diploma thesis tries to explain the term Web 2.0, define its basic properties and specify its typical ap-plications. The second part characterizes new generations of Internet users, provides description of the individual uses of Web 2.0 tools and services and summarizes their advantages and disadvantages. The final chapter provides examples of the use of the said tech-nologies and processes in practice which serve as a basis for evaluation of the current approaches and recommendations for potential users.

I denna uppsats undersöks kodväxling mellan svenska och engelska i två avsnitt av podden Har du sagt A får du säga B. Syftet är att undersöka kodväxlingens frekvens,funktion, typer och mönster och beskriva dem utifrån tidigare forskning om kodväxling. I de två poddavsnitten förekommer totalt 94 exempel på kodväxlingar under totalt 100 minuter. Den vanligaste kodväxlingsfunktionen är den stilistiska eller fria funktionen och den används mest för att markera en samtalstil och en relation till det engelska språket. Detta eftersom det finns motsvarande svenska ord som talarna hade kunnat använda istället. Kodväxlingen i den undersökta podden verkar också fungera som en identitetsmarkör på flera sätt. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar där de flesta är anpassade till den svenka syntaxen. Substantiv är den vanligaste ordklassen bland kodväxlingarna men även andra ordklasser förekommer.

Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet. / The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.