I ett samhälle där podcasts blir allt mer populärt är det intressant att forska kring podcastens utveckling och hur en privatägd podcast kan skilja sig mellan en podcast som producerats av en public service radiokanal som behandlar samma ämne. I denna analys jämförs P3 spel och Spela spel som båda handlar om tv- och dataspel för att se om det finns några skillnader i deras struktur, ämnesfokusering och intervjuteknik.  Fyra intervjuer och två diskussioner valdes ut ur sex olika avsnitt och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Även klockmodellen (Åberg, 2012) användes för att kartlägga avsnittens struktur och tematisering för att undersöka intervjuteknik, ämnesfokusering och språk. Resultatet av analysen visar att det finns både likheter och olikheter mellan dessa två podcasts. Public servicediskursen märks tydligt i P3 spel eftersom den är mer ämnesfokuserad och har en mer professionell ton. I sina intervjuer låter podcastvärdarna sina gäster tala till punkt innan de ställer en ämnesfokuserad följdfråga. I Spela spel råder istället en oberoende diskurs där det är en mer personlig ton som tillåter podcastvärdarna att byta ämne och även avbryta under intervjuerna. Det blir mer av en diskussion även när de har gäster i studion vilket bidrar till den personliga känslan eftersom det för en lyssnare blir som att lyssna till ett samtal än en intervju. När det gällde språk använde sig båda podcasterna av fackord som kan vara svåra för lyssnare som inte är insatta i speldiskursen att förstå, men överlag var P3 spel mer inbjudande i sina samtal genom att undvika eller förklara fackord. / In a community where podcasts are becoming increasingly popular, it is interesting to research the podcast development and how a privately-owned podcast can differ from a podcast produced by a public service radio channel. In this analysis, we compare “P3 spel” to “Spela spel”, both of which are about tv- and computer games, to see if there are any differences in their structure, subject focus and interview technique. Four interviews and two discussions were selected from six different episodes and transcribed, then analyzed using discourse analysis as a method. The clock model (Åberg, 2012) was also used to chart the episodes structure and thematization to investigate interviewing techniques, subject focus and language. The public service discourse is clearly visible in P3 spel because it is more subject-focused and has a more professional tone. In their interviews, the podcast hosts let their guests speak until they are finished before they ask another question. In Spela spel, there is an independent discourse where there is a more personal tone that allows the podcast hosts to change topics and also interrupt during the interviews. It becomes more of a discussion even when they have guests in the studio, which contributes to the personal atmosphere, because it feels like listening to a conversation rather than a recorded podcast. In the case of languages, both podcasts used to use words that could be difficult for listeners who are not familiar with the game course to understand, but overall, P3 games were more inviting in their conversations by avoiding or explaining trade words.

Die Sächsische Landesbibliothek – Staats- und Universitätsbibliothek Dresden (SLUB) hat neben ihren zahlreichen Schwerpunkten und Funktionen auch die Aufgabe der Schulung von Informations- und Medienkompetenz. Ihre zahlenmäßig größte Benutzergruppe bilden die 20 bis 29 Jahre jungen Studierenden der Technischen Universität Dresden, die 2008 ca. 35.000 Menschen mit einem gültigen SLUB-Ausweis ausmachten.

Syftet med förevarande undersökning är att bidra med en djupare förståelse om hur rasifierade kvinnor framställer sina autobiografiska berättelser utifrån tre feministiska poddar. För att genomföra undersökningen kommer studien att använda sig av Pierre Bourdieus (1997) teoretiska ramverk om kapitalteori samt teoretiska begrepp fält och doxa. Ramverket centraliserar sig även kring feministen Sara Ahmeds postkoloniala ståndpunkter gällande hur tecken och koder resulterar i att känslor klibbar sig fast på olika grupper av människor och värden skapas (Ahmed, 2011).  Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker jag podcastprogrammen The Broad Experience, Unladylike, Call Your Girlfriend. / The purpose of the present study is to contribute with a deeper understanding of how women of color present their autobiographical stories through podcasting. To conduct the study I will be using a theoretical framework based on Pierre Bourdieus’s (1997) capital theory and Bourdieus’s theoretical concepts of field and doxa. The study’s theoretical framework also centralizes around the feminist Sara Ahmed's postcolonial viewpoint regarding how codes result in emotions that sticks to different groups of people (Ahmed, 2011).

This study examines characteristics of successful online streaming businesses and proposes with the new gained insights a scalable business model solution for a podcast streaming service. As podcasts have just recently regained popularity after ten years of existence, there is an open opportunity to capitalize on the growing market of listeners. With the emergence of new formats and high-end studio productions such as ‘Serial’, the most accessed podcast to date, the podcast industry is becoming increasingly attractive to advertisers and new businesses. However, since the industry is still young and in development stage, there is a lack in knowledge and data that could help a podcast streaming firm to find a successful business model and win over the market. Aiming to fill the gap, this research project conducts a comparative case study analysis of leading video and audio streaming services to identify the characteristics of successful business models in the online streaming industry. By synthesizing the business model canvas as a documentation tool and the VRIO framework for benchmarking, this study integrates and combines theoretical models to provide empirical results for validation. In order to assess the finding’s applicability to the podcast industry, six semi-structured interviews were conducted with experts of the industry. As one of the key findings, this study extracted a total set of 21 success factors that can be attributed to the resources and competences of an online streaming firm. Seven of these factors are regarded as necessary for a firm to remain competitive in the industry, whereas 14 factors show potential to unlock competitive advantages. Thus, this report suggest that an online streaming service is likely to achieve sustaining success if the 21 identified success factors are incorporated in the business model. The outcome of the expert interviews demonstrates that the identified success factors are largely applicable to a podcast streaming service. The main differences lie in the success factor’s potential to generate competitive advantages. Due to the fact that the podcast industry is less evolved than the online streaming industry, it holds more untapped opportunities that can be leveraged by firms. For instance, offering ‘tailored and dynamic ad solutions’, unlocking ‘multiple revenue streams’ or pursuing an ‘integration with social media’ are some of the factors that are widely implemented by online streaming firms, yet unexploited in the podcast industry. Furthermore, particularities of the podcast medium lead to different rules of competition. Whereas ‘streaming licenses’ are the competitive basis for online streaming services, the open accessible format of podcasts significantly lowers the barriers of entry for aggregating businesses. The study therefore suggests that i. a. producing ‘original content’ and offering platform users a ‘personalized user experience’ can create a competitive edge to differentiate from rivals. On the basis of the aforementioned results, this study proposes a business model solution for a podcast streaming service that operates as a multi-sided platform with a freemium model. The main revenue streams are created by advertising sales and channel subscriptions. In summary, this study concludes that an implementation of 21 success factors could lead an online streaming service to a dominant market position. The identified success factors can largely be applied to a podcast streaming service, though particular variations need to be taken into account. / Denna studie undersöker egenskaper hos framgångsrika online streaming-företag och föreslår, med de nyfunna insikterna, en lösning på en skalbar affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts. Podcasts har existerat i tio år och nyligen har fenomenet växt i popularitet, vilket har ökat kapitalistmöjligheterna i takt med att lyssnarsiffrorna stigit. Idag består podcasts av ett flertal olika programformat och är ofta välproducerade studioproduktioner. Så som "Serial", den podcast som haft störst genomslag hittills. Podcast-industrin blir allt mer attraktiv för annonsörer och företag. Men då branschen fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium har den ett flertal märkbara brister. Det saknas kunskap och information för streaming-företag inom podcasts, hur dessa ska gå till väga för att ta fram en hållbar och framgångsrik affärsmodell. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att fylla gapet genom att sammanställa en jämförande fallstudie av de ledande video- och ljudstreamingtjänsterna för att identifiera egenskaperna hos framgångsrika affärsmodeller i online streaming industrin. Denna studie kombinerar och integrerar teoretiska modeller genom en syntetisering av ‘The Business Model Canvas’ som dokumentationshjälpmedel och ‘VRIO-framework’ för benchmarking. För att uppnå empiriska resultat applicerbara på podcast-industrin, genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med experter i branschen. Studien består av 21 utvalda framgångsfaktorer applicerbara till de resurser och befogenheter som en online streamingtjänst bör ha. Sju av dessa faktorer anses nödvändiga för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt i branschen, medan de övriga 14 faktorerna ger dem potential för att låsa upp konkurrensfördelar. Denna rapport bevisar att framgången för ett online-streaming-företag sannolikt kommer att uppnås och upprätthållas om de 21 utvalda framgångsfaktorerna finns med i företagets affärsmodell. Resultatet från expertintervjuerna visar att de identifierade framgångsfaktorerna till stor del även kan tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, då de viktigaste skillnaderna ligger i framgångsfaktorernas potential att generera konkurrensfördelar. Då podcast-industrin är mindre utvecklad än online streaming-industrin, finns det fortfarande ett flertal outnyttjade möjligheter kvar att nyttjas av podcast-industrin. Till exempel finns möjligheterna att erbjuda annonsörer "skräddarsydda och dynamiska annonslösningar", frigörande "multipla intäktsströmmar" eller "integration med sociala medier", detta är faktorer som ofta används av online streaming-industrin för video och ljud, men ännu inte av podcast-industrin. Podcast som medie har egenskaper som leder till andra konkurrensregler. "Streaming-licenser" är konkurrensmässiga villkor för online streamingtjänster, men den öppna lättillgängligheten för podcasts sänker avsevärt vissa hinder. Studien föreslår därför att produktion av "det ursprungliga innehållet" och att erbjuda plattformsanvändarna en "personlig användarupplevelse" kan skapa ytterligare konkurrensfördelar som skiljer företaget från sina konkurrenter. Baserat på ovannämnda resultat, föreslår denna studie en fungerande lösning på en affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts, som fungerar som en flersidig plattform med en freemium modell. De viktigaste intäktsströmmarna skapas genom annonsförsäljning och kanalabonnemang. Sammanfattningsvis konstaterar denna studie att ett implementerande av de 21 framgångsfaktorerna kan leda en online- streamingtjänst till en dominerande ställning på marknaden. De identifierade framgångsfaktorer kan till stor del tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, men vissa variationer måste beaktas.

Alla människor åldras och möts av olika sociala, psykologiska och biologiska faktorer, men hur dessa kommer att påverka en människas välbefinnande är alltid individuellt. Äldres välbefinnande har nyligen påverkats av coronapandemin som på många olika sätt inneburit en förändrad tillvaro för hela befolkningen. Äldre människor har upplevt strängare restriktioner som bland annat förespråkat en fysisk distansering och isolering under en längre tidsperiod. Såväl coronapandemin som äldre människors välbefinnande i stort har varit ett omtalat tema inom den digitala världen, däribland olika podcasts som i sin utformning når en stor del av allmänheten och erbjuder en nyanserad bild av olika frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma. Syftet med föreliggande arbete har varit att uforska hur äldres välbefinnande diskuteras bland olika yrkesgrupper i olika podcasts. Med utgångspunkt i några poddars innehåll har vi ämnat belysa och reflektera över den bild dessa ger av äldres livsvillkor i dagens samhälle. För att uppnå detta syfte och besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet som samlats in genom att lyssna på 27 poddavsnitt från fyra olika podcasts. Av den införskaffade empirin som utgörs av de professionellas uttalanden i poddavsnitten har studien delats upp i olika framträdande teman. Resultatet visar sammanfattningsvis på att ensamhet, sociala relationer, sjukdomstillstånd, boendesituation och ålderism samtliga har påverkan på om en äldre person kan uppleva och känna välbefinnande. Slutligen visar resultatet på att äldres livsvillkor och välmående under coronapandemin anses ha påverkats på diverse positiva respektive negativa sätt som fortsätter att upptäckas än idag. Bland annat framhåller de gästande yrkesgrupperna att den psykiska ohälsan blivit mer uppmärksammad och att den sociala isoleringen och långa ovissheten som rådde inneburit påfrestning för många personers tillvaro och psykiska mående. / All people age and face different social, psychological and biological factors, but how these will affect a person's wellbeing is always individual. The wellbeing of the elderly has recently been affected by the corona pandemic which in many different ways has implied a changed existence for the entire population. Older people have experienced stricter restrictions that, among other things, advocated physical distancing and isolation for a longer period of time. Both the coronapandemic and the wellbeing of older people in general have been a popular theme in the digital world, including various podcasts that in their design are able to reach a large part of the public and offer a nuanced picture of various issues that may be important to pay attention to. The aim of this essay has been to explore how the well-being of the elderly is discussed among different professional groups in various podcasts. Based on the content of some podcasts, we intend to shed light and reflect on the image they give of the living conditions of the elderly in today’s society. To achieve this purpose and answer the question formulations, a qualitative content analysis was used to analyze the empirical material collected by listening to 27 podcast episodes from four different podcasts. From the acquired empirics that consist of the professionals’ statements, the essay has been divided into different prominent themes. In summary, the results show that loneliness, social relationships, illness, housing situation and ageism all have an impact on whether an older person can experience and feel well in general. Lastly, the results show that the living conditions and well-being of the elderly during the corona pandemic are considered to have been affected in various positive and negative ways which are still being discovered. The visiting professions emphasize among other things that mental illness has received more attention and that the social isolation and long-term uncertainty that prevailed has meant a strain on many people’s life and mental state.

Despite their sudden growth in popularity, the role-playing actual-play podcasts have either been ignored or grouped with the genre of audio drama in prior scholarly works. Examination using frame analysis shows, however, that these podcasts are distinct in their engagement of the audience on multiple, simultaneous levels; levels which correspond with well-known media genres such as Documentary, Fiction, and Game Play. Each frame has its own layer of identities, conduct, and avenue for appealing to audiences just as these genres have their own distinct appeals. Through the combinations of these frames, familiar tropes and techniques such as Short-Form Improv and Campbell's monomyth are broadened and challenged, and identities become entangled in this post-modern medium. Delineating the features of these frames and exploring their interactions and interconnectivity not only helps to distinguish the actual-play podcast as its own distinct podcast genre, but also highlights the potential for using such frames or frame analysis in other media forms.

This study aims to gain an increased understanding of generalized anxiety disorder based on how the target group describe their experiences. The data was gathered through podcasts where people with GAD talked about their life situation, what strategies they use to manage general anxiety and what they think relieves general anxiety. The gathered data was then analyzed through a thematic analysis where four main themes were developed; a constant worry, managing stigma, controlling or avoiding and only relive, not cure. These themes were analyzed based on Goffman's theory of stigma and Gidden's theory of the risk society. The results show that people with GAD live with a constant anxiety that affects their entire life situation, such as their work, leisure, and social relationships. Their anxiety can be likened to an allergy to uncertainty as it´s triggered by something they cannot control. They feel stigmatized by others and feel that they often need to hide their stigma by living behind a facade. To deal with generalized anxiety, three different strategies are used, which are trying to control everything, avoiding anxiety by not exposing oneself to things that cause concern or by keeping oneself busy. However, these strategies can aggravate the condition but there are many things that can relieve general anxiety. The most prominent factors are medicine, therapy, emotional support and self-help such as exercise and meditation. But the results show that the symptoms persist despite great efforts and several treatments, which indicates that more research and more effective interventions are required. The study concludes that GAD is not only a problem that exists within the individual but also in interpersonal relationships and in the society. It also concludes that there must be a change in the structures of society regarding mental illness, and that interventions should not only be directed towards the individual but also towards the relatives. This because the results show that relatives are also affected and that their influence can both aggravate and improve the individual's condition. / Den här studien syftar till att få en ökad förståelse för generaliserat ångestsyndrom utifrån hur målgruppen själva beskriver sina upplevelser. Empirin samlades in genom poddar där personer med GAD berättade om sin livssituation, vilka strategier de använder för att hantera generell ångest och vad de anser lindrar generell ångest. Materialet analyserades genom en tematisk analys där fyra huvudteman togs fram; en konstant oro, hantera stigma, kontrollera eller undvika och endast lindra inte bota. Dessa teman analyserades utifrån Goffmans stigmateori och Giddens risksamhällesteori. Resultatet visar att personer med GAD lever med en konstant oro som påverkar hela deras livssituation, så som deras arbete, fritid och sociala relationer. Deras oro kan liknas med en allergi mot ovisshet då den triggas av sådant de inte kan kontrollera. De upplever sig stigmatiserade av andra och känner att de ofta behöver dölja sitt stigma genom att leva bakom en fasad. För att hantera generaliserad ångest används tre olika strategier vilka är att försöka kontrollera allt eller att undvika ångesten genom att inte utsätta sig för sådant som väcker oro eller att ständigt aktivera sig. Dessa strategier kan dock förvärra tillståndet, men det finns mycket som kan lindra generell ångest. De mest framträdande faktorerna är medicin, terapi, emotionellt stöd och självhjälp, som exempelvis meditation och träning. Resultatet visar dock att symtomen kvarstår trots stora ansträngningar och flertalet behandlingar vilket tyder på att mer forskning och effektivare interventioner krävs. Studien konkluderar att GAD inte enbart är ett problem som existerar inom individen utan även i mellanmänskliga relationer och i samhället som helhet. Därmed dras också slutsatsen att det måste ske en förändring i samhällsstrukturerna avseende psykisk ohälsa och att interventioner inte enbart bör riktas mot individen utan även anhöriga. Detta då resultatet visar att anhöriga också påverkas och att deras inflytande både kan förvärra och förbättra individens tillstånd.

Murder is something that both horrifies and arouses interest in our society. The media is acontributing factor to the different portrayals of murderers, potentially affecting the public'sunderstanding of the crime and the perpetrators behind it. This study analyses the representation of female murderers in podcasts. The research questions are based on Norman Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis. Thus, they aim to analyse how women are represented in podcasts, how the representations challenge or reproduce female stereotypes, andhow this can be seen problematic from a broader social context. This is done through a criticaldiscourse analytic perspective, where the aim is to understand how different linguistic choices andnarratives about female murderers can challenge or reproduce different discourses about women.To understand the deeper meaning of the text, we use a theoretical framework consisting offraming theory, gender theory, narratology and a theoretical understanding of stereotypes. The study is concluding that the female murderers included in the empirical material of the studyare portrayed as both emotionally driven as well as evil and vengeful. The former characteristic canbe linked to how the stereotypical woman is considered and the latter to the stereotypical femalemurderer. The consistent discourses that are interpreted from the empirical material are that thewoman is the weaker gender and that female murderers are the opposite of the stereotypicalwoman. The study is also concluding that this can be seen as problematic in a wider social context.This can influence the public's perception of the reality of female murderers and help to perpetuatethe discourses and stereotypes as well as gender roles in society. The study also finds that revengeis often portrayed as the motive for the murder even though there could be other underlying causes,such as women abuse and mental illness which were not discussed in the material. The conclusions of the study are that the empirical material reproduces the different stereotypesof what a woman is and is not. This can be further problematised by the fact that the work ofdissolving gender roles and stereotypes is halted or made more difficult. It is also possible tointerpret that those who benefit from this are the media who receive news with higher news value.The study is also concluding that there may be underlying motives for the murders that are hiddenin larger societal problems, such as the abuse of women and mental illness. Failure of the media toaddress such perspectives could be problematic for society and individuals by continuing to taboothese topics, which are currently major societal problems. / Mord är något som både förskräcker och framkallar intresse i vårt samhälle. Medier är enbidragande faktor till olika framställningar av mördare vilket potentiellt kan inverka påallmänhetens förståelse av brottet och gärningsmännen bakom det. Denna studie analyserarrepresentationen av kvinnliga mördare i podcasts. Frågeställningarna grundar sig i NormanFaircloughs tredimensionella modell av kritisk diskursanalys. De går således ut på att analysera hurkvinnorna framställs i podcasts, hur framställningarna utmanar eller reproducerar kvinnligastereotyper, samt hur detta kan ses problematiskt ur ett vidare socialt sammanhang. Detta görsgenom ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, där syftet är att förstå hur olika lingvistiska val ochberättelser om kvinnliga mördare kan utmana eller reproducera olika diskurser om kvinnor. För attförstå textens djupare mening använder vi oss av ett teoretiskt ramverk bestående avgestaltningsteorin, genusteorin, narratologi samt en teoretisk förståelse av stereotyper. Studien visar att de kvinnliga mördare som inkluderas i studiens empiriska material framställs sombåde känslostyrda samt onda och hämndlystna. Den förstnämnda egenskapen kan kopplas sammanmed hur den stereotypa kvinnan anses vara och det sistnämnda med den stereotypiska kvinnligamördaren. De genomgående diskurserna som tolkas ur det empiriska materialet är att kvinnan ärdet svagare könet och att kvinnliga mördare är en motsats till den stereotypa kvinnan. Studien visaräven att detta kan ses problematiskt i en större social kontext. Detta då det kan influeraallmänhetens verklighetsuppfattning om kvinnliga mördare och bidra till att befästa diskursernaoch stereotyper samt genusroller i samhället. Studien visar till sist även att hämnd ofta porträtterassom motivet till mordet trots att det kan finnas andra bakomliggande orsaker somkvinnomisshandel eller psykisk ohälsa vilket inte diskuterades i materialet. Studiens slutsatser är att det empiriska materialet reproducerar de olika stereotyperna kring vad enkvinna är och inte. Detta kan vidare problematiseras genom att arbetet med att upplösa genusrolleroch stereotyper stannar upp eller försvåras. Det går även att tyda att de som gynnas av detta ärmedier som får nyheter med mer nyhetsvärde. Studiens slutsats är även att det kan finnasbakomliggande motiv till morden som döljer sig i större samhällsproblem som kvinnomisshandeloch psykisk sjukdom. Om medier inte tar upp sådana perspektiv kan det bli problematiskt församhälle och individer genom att fortsatt tabubelägga dessa ämnen som idag är storasamhällsproblem.

Podcasts are an exponentially growing audio medium where useful and relevant content should be served, which requires new methods of information sorting. This thesis is the first to look into the state-of-art problem of segmenting podcasts into chapters (structurally and topically coherent sections). Podcast segmentation is a more difficult problem than segmenting structured text due to spontaneous speech and transcription errors from automatic speech recognition systems. This thesis used author-provided timestamps from podcast descriptions as labels to perform supervised learning. Binary classification is performed on sentences from podcast transcripts. A general framework is delivered for creating a dataset with 21 436 podcast episodes, training a supervised model, and for evaluation. The framework managed to address technical challenges such as a high data imbalance (there are few chapter transitions per episode), and finding an appropriate context size (how many sentences are shown to the model during inference). The proposed model outperformed a baseline model in quantitative metrics and in a human evaluation with 100 transitions. The solution provided in this thesis can be used to chapterize podcasts, which has many downstream applications, such as segment sorting, summarization, and information retrieval. / Podcasts är ett exponentiellt växande ljudmedium där användbart och relevant innehåll är viktigt, vilket kräver nya metoder för sortering av information. Detta examensarbete är det första projektet som antar utmaningen att segmentera podcasts in i kapitel (strukturellt och tematiskt sammanhängande avsnitt). Podcastsegmentering är ett svårare problem än att segmentera strukturerad text på grund av spontant tal och fel i transkriberingssystem. Detta projekt använde kapiteltider från podcastbeskrivningar som signaler för att kunna göra supervised learning. Binär klassificering görs på meningar från podcast-transkript. Denna uppsats levererar ett ramverk för att skapa ett dataset med 21 436 podcasts, träna en supervised maskininlärningsmodell samt för utvärdering. Ramverket lyckades lösa tekniska utmaningar såsom obalanserad data (det är få kapitelövergångar i varje podcast) och att hitta en rimlig kontextstorlek (hur många meningar som modellen ser för varje inferens). Den tränade modellen var bättre än en slumpmässig referensmodell i både kvantitativa mätningar samt i en mänsklig utvärdering för 100 kapitelövergångar. Slutligen, detta examensarbete har resulterat i en lösning som kan kapitelindela podcasts, vilket har många applikationer såsom sortering av segment, summering, och informationssökning.

Podcast is an unregulated form of media that has grown in popularity over the past decade. Especially in the true crime genre. This type of podcast has attracted people's interest, but also criticism regarding the use of other people's suffering to create content. The purpose of this essay is to highlight how criticism towards true crime podcasts and documentary films is expressed and whether there is any difference depending on the type of media portraying the various criminal cases using discourse analysis as theory and method. The essay depicts two cases, the Engla case and the Arboga murders. With the help of three articles about each case, I have analyzed the discourse surrounding the producers' use of legal cases and the possible consequences this has on the victim's relatives. The criticism usually stems from the fact that the relatives have not been informed or given consent to a production about the murder of their relatives. The study concludes that the documentaries do not do anything wrong in using, for example, recordings from trials in their productions as it is a public document. However, some producers and publishers choose to take down episodes where relatives have been critical of them, while others leave the production available for everyone to see and listen to. In the essay, however, you get to see what it can look like when the relatives are informed and involved in various productions about their relatives. Then they get to tell about their experience and set the narrative around the case.