• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 32
  • 32
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

“Och den ljusnande framtid är deras?” : tio lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag.

Lindberg, Andreas, Lodenius, Maria January 2016 (has links)
Studiens syfte är att studera hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag utifrån huvuduppdraget i gymnasiesärskolans läroplan. Utifrån en kvalitativ ansats har vi genomfört tio intervjuer med lärare inom gymnasiesärskolan i tre svenska kommuner. Vi ville genom vårt intervjumaterial analysera, skapa mening och få syn på hur de beskriver och resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag. Studien visar att de intervjuade lärarna upplever sitt uppdrag utifrån gymnasiesärskolans huvuduppdrag i läroplanen som positivt, men konfliktfyllt. De utbildar eleverna utifrån läroplanens intentioner och kunskapsuppdrag samtidigt som de uttrycker en oro och i några fall uppgivenhet inför i vilken utsträckning eleverna ska få tillgång till det samhälle de utbildas för. Vi konstaterar att ambitionen att utbilda för att deras elever enligt läroplanen genomsyrar studiens resultat samtidigt som deras pedagogiska praktik ständigt förhandlas utifrån dem, deras kollegor och de förutsättningar de ges på sina arbetsplatser samt de erfarenheter de har av det samhälle deras elever ska leva och verka i.
2

Factors that enable and constrain Physical Education teachers to exercise agency during large-scale educational reform

MacLean, Justine T. January 2018 (has links)
Curriculum for Excellence (CfE, 2004), Scotland's most recent curricular reform, adopted in 2010, positions teachers as key stakeholders in the change process where they are not merely regarded as technicians delivering prescribed curricula but rather as designers and co-producers of school-based curriculum. This critical review considers the ways in which teachers engage with and enact this reform using the lens of teacher agency, to provide insight into how teachers relate to policy (Tao & Gao, 2017). Teacher agency has been defined as the ability to act (Bandura, 2001), to critically shape a response to a problem (Biesta & Tedder, 2006), and reflect on the impact of one's actions (Rogers & Wetzel, 2013). This critical review contributes to understanding of the factors that enable or constrain teachers to exercise agency as they enact new policy. Research in teacher agency is important because teachers may use their agency to support new policy, develop a critical stance or oppose educational change altogether (Sannino, 2010). CfE significantly altered the nature and purpose of Physical Education (PE) by relocating PE and dance to the newly created educational domain of 'Health and Wellbeing', but also offering dance as a unique subject within the Expressive Arts domain. The focus on PE is particularly salient, since PE teachers were not only managing the complexities of enacting whole school reform, but at the same time reconstructing the nature of their subject between the two educational domains. Given the complexities of enacting new policy in PE, this critical review examines the tensions, issues and challenges that PE teachers face when exercising agency to enact new curricular policy in their school setting. This critical review draws from three studies presented in six peer-reviewed international publications, analysing 525 Questionnaires and 50 interviews, that trace the policy formation process using Bowe, Ball and Gold's (1992) cycle of policy creation and enactment in practice. The six papers do not follow a linear path but can be read as a set of three interrelated research studies, conducted in 'real time', examining policy processes in practice. The first study investigated the creation of the CfE policy text by interviewing key policy constructors selected by the Scottish Government to create a vision for PE within Health and Wellbeing. The second study surveyed PE teachers in Scottish secondary schools and examined CfE at the implementation stage of the policy process, comparing policy intentions to teachers' translation of the policy text during the early years of policy enactment. The third study analysed PE teachers' perceptions, experiences and provision of dance in the curriculum using a ten-year longitudinal study to explore teacher agency from student through to experienced teacher. The studies identified the practical manifestations of the theoretically complex concept of collective context-bound agency that is exercised through policy enactment in the relational context of schools. The research established that policy enactment and agency were interconnected when actors were able to respond to tasks that involved them in a socially embedded process. Agency was exercised when teachers reflexively deliberated on the meaning of policy for their practice and negotiated the cultural, social and material contextual environment required to support reform. Teacher agency was enhanced by the collective experience in that, as a group, the PE teachers possessed emergent properties not possessed by individuals but by the power of the relationship that bound them together. The findings are relevant and timely in seeking to explore the information that sits beneath the surface of curriculum change by developing an understanding of the ways to support teachers' current and future practice.
3

Lärares uppfattning av uppdraget likvärdig utbildning - en fenomenografisk analys med policy enactment begrepp / Teachers' perception of the assignment of equity in education - a phenomenographic analysis with policy enactment concepts

Mattsson, Gabriella January 2022 (has links)
Studien utgår från en ansats bestående av kombinationen fenomenografi och policy enactment med syfte att undersöka hur lärare uppfattar likvärdig utbildning. Fenomenografi belyser variation i uppfattningar av fenomen, särskilt inom utbildningskontext (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989), medan policy enactment lyfter fram vilka handlingar som gör policy och vilka faktorer som påverkar uppdraget likvärdig utbildning (Ball m.fl., 2012). Genom att tillföra lärarperspektivet kan studien bidra till ny kunskap i diskussionen och öka förståelsen av likvärdig utbildning. I studien genomförs fjorton intervjuer med grund- och gymnasielärare utifrån Scherps (2013) metod fältkarta. Utsagorna är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där tre beskrivningskategorier utkristalliserats. Inom kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar och spridning av hur lärare uppfattar likvärdig utbildning. Beskrivningskategorier utgör studiens utfallsrum och där policy enactment ansatsen ger de begreppsliga verktygen för analysen. Policy enactment ansatsen handlar om hur policys tolkas och omsätts i praxis och hur lärare blir till policyaktörer genom rekontextualisering som synliggörs i policyhandlingar (Ball m.fl., 2012). Resultatet ger en förståelse för variationerna i uppfattningar av innebörden av likvärdig utbildning som främst utgår från skollagen (SFS 2010:800) och för de omfattande policyhandlingar som gör policyn likvärdig utbildning. Resultatet för fram vilka kontextuella faktorer som påverkar uppdraget likvärdig utbildning. En del lärare uppfattar inte att de påverkas av externa kontexten styrdokument även om utsagorna grundar sig i styrdokumenten vilket skulle kunna tyda på att styrdokumenten är naturaliserade hos lärarna, det vill säga blivit en ideologisk och allmänmänsklig legitimering av lärarna som visas i diskursen. / The study uses a combined phenomenographic and policy enactment approach which aims at giving voice to teachers’ understandings of what it means to work with educational equity. Phenomenography highlights variation in perceptions of phenomena, especially within an educational context (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989), while policy enactment highlights the actions that make policy and the factors that influence the mission of equity in education (Ball et al., 2012). Understanding how teachers perceive educational equity can provide us with new knowledge towards achieving equity in education. In the study, fourteen interviews were carried out with compulsory and upper secondary teachers, using Scherp’s (2013) method field mapping. The interviewees' perceptions are compiled using a phenomenographic analysis method in which three descriptive categories emerged. The categories include a wide variety of perceptions and spread of how teachers perceive equity in education. Descriptive categories constitute the outcome space of the study and policy enactment approach provides the conceptual tools for the analysis. The policy enactment approach focuses on how policies are interpreted and translated into local practice where teachers are regarded as policy actors through recontextualization visible in various policy acts (Ball et al., 2012). The study provides an understanding of the various perceptions of the meaning of educational equity, primarily based on the Education Act (SFS 2010:800) and extensive policy acts that make the policy equity in education. The results bring out the contextual factors that influence teachers’ mission. However, some teachers do not perceive themselves to be influenced by external factors policy documents even though the statements are based on them, which may be due to a naturalization among teachers, having become an ideological and general human legitimization of the teachers as shown in the discourse.
4

Tillgängliga material och rum - i spänningsfältet mellan policy och praktik : En intervjustudie med sex förskollärare om deras arbete med utformningen av förskolans pedagogiska inomhusmiljö / Available materials and space - the tension between policy and practice : An interview study with six preeschool teachers about their work with designing pedagogical indoor environment in preeschool

Englund, Ida, Jonsson, Tuva January 2024 (has links)
I förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och där fokus ska ligga på barnens samspel med både den fysiska och den sociala omvärlden. Dock beskrivs det inte hur detta ska genomföras av förskollärarna i praktiken där vi utifrån egna erfarenheter upplev stora skillnader i hur förskollärare utformar inomhusmiljön. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares arbete att göra den pedagogiska inomhusmiljön tillgänglig för barnen i förskolans verksamhet. Detta utifrån förskollärares tolkningar av vad policydokument säger om barns tillgänglighet till material och miljö. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har empiri samlats in och därefter tematiskt kodats, där resultatet visar på fyra kategorier; Förskollärares ansvar att anpassa verksamheten, reflektion och kritiskt tänkande till det egna arbetet, dilemmat mellan det självständiga barnet och säkerhetsriskerna samt kommunala riktlinjer och verksamhetens förutsättningar. Utifrån dessa kategorier har en analys utförts med hjälp av ståndpunkter från policy enactment-teorin, där det blir tydligt att förskollärare tolkar läroplanstexten och därmed anpassar det arbetet i praktiken genom en iscensättning utifrån lokala förutsättningar. Detta resulterar i en slutsats som visar på att förskollärare erkänner ett ansvar att anpassa förskoleverksamheten utifrån både policy och barn. Vidare poängterar förskollärarna att kritisk reflektion över det egna arbetet behövs för att kunna utveckla verksamhetens kvalitet. Slutsatsen visar också på att förskollärarnas visioner om barnens självständighet i inomhusmiljön behövs sättas åt sidan på grund av dels säkerhetsrisker, dels verksamhetens förutsättningar från kommunal nivå. Dessa utgör de val som ligger till grund för hur förskollärarna utformar den pedagogiska inomhusmiljön med utgångspunkt från barnens tillgänglighet.
5

Fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete med fokus på nyanlända elever / Systematic quality work with focus on newly arrived students in leisure-time center

Andersson, Michaela, Forssblad, Jennifer January 2018 (has links)
No description available.
6

Kränkande behandling - Det mångtydiga uppdraget : En kvalitativ studie om hur fritidshemslärare tolkar policydokument som handlar om kränkande behandling / Offensive treatment - the ambiguous mission : A qualitative study of how leisure-time centre teachers interpret policy documents that deal with offensive treatment

Olsson, Andreas January 2021 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utifrån policydokument som handlar om dessa ämnen och lokala bestämmelser. Studiens frågeställning är: Hur tolkar fritidshemslärare uppdraget om kränkande behandling? Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter, indelade i två par-intervjuer och två enskilda intervjuer. Studiens respondenter är alla fritidshemslärare från tre olika skolor. Fyra av respondenterna arbetar på fritidshem med elever i förskoleklass och lågstadiet, medan de resterande två respondenterna arbetar på en av skolornas fritidsklubb med elever på mellanstadiet.  Empirin tolkas med teorin policy enactment för att med dess hjälp tyda hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.  Resultatet visar hur fritidshemslärare tolkar uppdraget gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier olika beroende på deras verksamheters lokala institutionella faktorer, kulturella och sociala faktorer som påverkar policysaktörernas tolkningar av policydokument. Resultatet visar även hur lokala bestämmelser på skolorna kan påverka fritidshemslärarnas tolkningar av policy som i nästa led påverkar hur de kontextualiserar policyn i respondenternas skolverksamhet som också kan komma att påverka deras tolkning av sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
7

Digitaliseringspolicy i förskolan : En enkätstudie om hur personal i förskolan gör digitaliseringspolicy

Holm, Clara, Eriksson, Hanna January 2019 (has links)
Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”.  Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.
8

Förskollärares syn på arbete med rörelse i förskolan, utifrån läroplanstexter : Ett komparativt perspektiv mellan Sverige och England / Preschool teachers' view of work with movement in preschool, based on curriculum texts : A comparative perspective between Sweden and England

Österberg, Jaqueline, Oskarsson, Rebecca January 2023 (has links)
Studiens syfte ämnar att, genom ett komparativt internationellt perspektiv, undersöka förskollärares syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan utifrån den svenska förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) och den engelska förskolans läroplan (EYFS, 2021). Detta genom två frågeställningar; Hur ser förskollärare på sitt arbete med rörelse i förskolan, utifrån förskolans läroplan? Vilka likheter och skillnader framträder hos förskollärare i Sverige och i England, i relation till förskollärarnas syn på arbetet med barns rörelse? Studien utgår från ett förskollärarperspektiv genom en kvalitativ metod, inkluderande nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare, fyra i Sverige och fem i England. Arbetet utgår från policy enactment teorin, med fokus på hur rörelse i läroplanstexter tolkas och omsätts i förskolan. I arbetets bakgrund återfinns beskrivningar av rörelse i olika sammanhang, läroplaner från England och Sverige samt säkerhet kopplat till rörelse. I resultatet framgår de intervjuade förskollärarnas syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan genom sju teman, varav ett tema med två underteman. Temana framkom genom en tematisk analys med den teoretiska utgångspunkten som grund. Sammanfattningsvis framkommer olika perspektiv gällande arbetssätt, förhållningssätt och kunskaper kring hur rörelse kan förstås och omsättas i olika förskolor, detta utifrån två olika läroplaner. De största skillnaderna mellan förskollärares syn på arbete med rörelse utifrån läroplanen i Sverige och England inbegriper kulturella olikheter och syn på säkerhet kopplat till rörelse. De likheter som främst framträder är vikten av rörelse i förskolan, samt utomhusmiljöns centrala plats i arbetet med rörelse i förskolan.
9

Betyg i gymnasiesärskolan : En studie kring elevers erfarenheter av att få betyg / Grades in Upper Secondary Education for Pupils with Learning Disabilities : A Study about Pupils Experiences from getting Grades

Johansson, David January 2015 (has links)
The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share. Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment. One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading. One other result with the study is that the pupils in this type of school have a relatively positive view on grades. The result of the study also shows that the pupils that have been interviewed experience grades as something that is important for them even though they don´t seem to be especially aware of their own grades. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter elever inom gymnasiesärskolan har av att få betyg samt vilka konsekvenser detta får för hur elever formas och formar sig som skolelever. Fyra elever som går på en gymnasiesärskola i en svensk kommun har deltagit i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Samtliga analyser som gjorts har fokuserat på dessa elevers berättelser om att få betyg. Jag har ställt öppet formulerade frågor så att eleverna själva har getts möjlighet att lyfta fram de erfarenheter de själva vill. Tre kategorier som jag har använt mig av, med utgångspunkt från denna studies frågeställningar, för att analysera svaren i intervjumaterialet är hur eleverna berättar om grunderna för betygsättning, elevernas självinsikt i sina berättelser kring sina egna betyg samt elevernas syn i sina berättelser på betygens betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy enactment. En slutsats i denna studie är att såväl lärare som elever i gymnasiesärskolan ofta utgår från andra faktorer än vad som anges i olika policydokument för vad som ska ligga till grund för lärares betygsättning. Ett annat resultat med studien är att eleverna i gymnasiesärskolan har en relativt positiv syn på betyg. Studiens resultat visar även att eleverna som har intervjuats upplever att betygen är viktiga för dem trots att de inte verkar vara särskilt medvetna om sina egna betyg.
10

Förskollärares tankar kring behov och stöd i förskolan : - En kvalitativ studie / Preschool teachers thoughts on needs and support in preschool : - A qualitative study

Rickardsson, Therese, Schauman, Camilla January 2022 (has links)
Aim: Preschool teachers are expected to identify special needs children in preschool, but the policy documents and directives for Swedish preschool are vague. The aim of this study is to examine the preschool teachers' perception of what the concept of children in need of special support means, and to make visible which methods they feel that they have access to. The data collection method for this study is interviews. Four preschool teachers and one childcare taker from preschools in two municipalities in Northern Sweden were chosen by two criteria's: long experience from working with special needs children and with the preference to be preschool teachers. To analyze the data we use policy enactment theory (Ball, 2015) and dilemma perspective of Nilholm (2005). Result: The results show that preschool teachers define special needs children in different ways from recontextualizing policy documents. According to the preschool teachers in the study, special needs children differ from the rest of the child group in some way and have behaviors that affect the child group. The participants see other professions as an important help in their work but also that there are many types of support that preschool teachers do not see diagnosis as a criteria for a child to get special support. The analysis shows that a lot of the support is not inclusive and that special needs children often get a deviant identity. Conclusion: The conclusion is that it is hard to define what a special needs child is, and that there are plenty of methods and support that the preschool teachers can apply themselves. Suggestion of further research is also presented.

Page generated in 0.0705 seconds