Denna studie handlar om styrdokumentens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, hur detta framställs som en policy och hur förskollärare förstår denna. Med policyn avses kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Studiens syfte är att kartlägga, analysera och jämföra olika beskrivningar och tolkningar av styrdokumentens krav att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Studiens empiri består av både dokument och intervjuer vilka analyserats genom tematisk analys. Som teoretisk utgångspunkt används Stephen Balls teori om policy enactment. Resultatet visar att det finns flera olika steg som förskollärare behöver gå igenom för att förstå och kunna omsätta policyn. De behöver förstå policyns innebörd och beskrivningar, ha ett visst förhållningssätt och attityder gentemot den samt genomföra den i praktiken. Det finns både likheter och skillnader mellan hur policyn beskriver kravet på vetenskaplig grund och hur förskollärare tolkar den. Det mest framträdande är att policydokumenten beskriver att forskning ’direkt’ ska påverka verksamheten, medan förskollärarna uttrycker att det är genom att de tar del av forskning och utvecklas, varigenom deras handlingar kan utveckla verksamheten. / <p>Guadalupe Francia är kursens examinator. Då hon varit handledare för detta examensarbete har Silvia Edling examinerat den här uppsatsen.</p>

Studien undersökte hur lärare i fritidshem arbetar med pedagogiska planeringar med utgångpunkt i policy enactment teorin. Frågeställningarna fokuserades på att förstå hur lärarna i fritidshem betonar sitt arbete med pedagogiska planeringar och vilka metoder de implementerar för att få en högre kvalitet i verksamheten samt för att skapa en strukturerad undervisning för elevernas lärande och utveckling. Studiens metod inkluderade en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer, där studieobjekten var tio verksamma lärare i fritidshem med olika arbetserfarenheter. Materialet bestod av lärarna i fritidshems resonemang kring studiens ämne. Data som samlades in från intervjuerna bearbetades genom en tematisk analysmetoden för att identifiera återkommande teman i deltagarnas svar. Resultatet i studien visade att lärarna i fritidshem betonar pedagogisk planering som en väsentlig del av fritidshemsverksamheten, där utgångspunkten är i de nationella målen och andra policytexter. Lärarna i fritidshem använder sig av olika metoder för att utföra arbetet med pedagogisk planering, vilka tillvägagångssätt som används anpassas utifrån förutsättningar och behov som finns i verksamheterna.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.

Made available in DSpace on 2017-07-21T20:31:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mariana Ferreira.pdf: 1101451 bytes, checksum: 311578c4efd5146b9f09dd0ba7c8ff3a (MD5) Previous issue date: 2012-06-28 / This study aims at analyzing the design process of the School Development Plan - SDP (Plano de Desenvolvimento da Escola - PDE Escola), as well as the enactment of such policy in State schools of Guarapuava - PR. The research was based on the policy cycle approach (BOWE et al., 1992; BALL, 1994), on the theory of policy enactment (BALL; MAGUIRE; BRAUN, 2012), and on authors whose ideas underlie the role of the State in the definition of policies (FREITAS et al., 2009; MENDES, 2006), education as a principle of social quality (CAMINI, 2001; BELLONI, 2003), and the role of school education (GIMENO SACRISTÁN, 2007; YOUNG, 2007). The study comprised: a) study on the historical, political, economical and ideological backgrounds of educational policies from the 1990s on (context of influence); b) analysis of official documents which address the organization of educational policies – SDP School, theses and dissertations on the Education Development Plan and the School Development Plan (context of text production); c) analysis of the context of practice through field research carried out in three schools in Guarapuava, involving the analysis of the Implementation Plan of each school and interviews with principals, educators and teachers. Main conclusions were as follow: a) The Federal Education Development Plan - EDP is an attempt to supply articulated actions between the Federal government, States and towns, aimed at improving the quality of public education in Brazil. However, the way it was organized it generated several manifestations among education researchers, both in favor and against it; b) The SDP School is one of the programs which compose the Federal EDP, presented as a management tool, which originated in Fernando Henrique Cardoso’s government as one of the ‘Fundescola’ developments; c) by implementing the SDP School, in Paraná State, some changes were made, aiming at making it suitable to State educational policies; d) in the context of practice, the education professionals created different strategies to implement the policy (translation and interpretation processes). Finally, it was concluded that the SDP School offers relevant contributions regarding planning according to the school reality. However it was also noticed that in the actions proposed by the schools, there is a strong influence of management perspective at different levels of proximity with a conception of democratic education. / A presente pesquisa teve por objetivo analisar o processo de formulação do Plano do Desenvolvimento da Escola - PDE Escola, bem como essa política foi colocada em ação, na rede estadual do município de Guarapuava - Pr. A pesquisa fundamentou-se na abordagem do ciclo de políticas (BOWE et al., 1992; BALL, 1994), na theory of policy enactment - teoria da política em ação (BALL; MAGUIRE; BRAUN, 2012) e nas ideias de autores que fundamentam o papel do Estado na definição das políticas (FREITAS et al., 2009; MENDES, 2006), a educação como princípio de qualidade social (CAMINI, 2001; BELLONI, 2003), o papel da educação escolar (GIMENO SACRISTÁN, 2007; YOUNG, 2007). A pesquisa envolveu: a) estudo sobre os antecedentes históricos, políticos, econômicos e ideológicos das políticas educacionais a partir da década de 1990 (contexto de influência); b) análise de textos oficiais que tratam da organização das políticas educacionais – PDE Escola; teses e dissertações sobre o Plano de Desenvolvimento da Educação e o Plano de Desenvolvimento da Escola (contexto da produção de texto); c) análise do contexto da prática por meio de pesquisa de campo realizada em três escolas do município de Guarapuava, envolvendo a análise do Plano de Ação de cada escola e entrevistas com diretores, pedagogos e professores. As principais conclusões foram: a) O PDE Federal é uma tentativa de prover ações articuladas entre o governo federal, os estados e municípios, com a finalidade de melhorar a qualidade da educação pública no país, porém da forma como foi organizado gerou várias manifestações tanto favoráveis como desfavoráveis, entre os pesquisadores em educação; b) O programa PDE Escola é um dos programas que compõem o PDE Federal, apresentado como uma ferramenta gerencial, que teve suas raízes no governo de Fernando Henrique Cardoso como uma das ações do Fundescola; c) ao implantar o PDE Escola, no Estado do Paraná, algumas alterações foram feitas, com o objetivo de adequá-lo às políticas educacionais estaduais; d) no contexto da prática, os profissionais da educação criam diferentes estratégias para colocar a política em ação (processos de tradução e interpretação). Finalmente, conclui-se que o PDE Escola oferece contribuições relevantes no que se refere ao planejamento de acordo com realidade da escola. No entanto, percebeu-se, nas ações propostas pelas escolas, uma forte influência da perspectiva gerencial, com diferentes níveis de aproximação de uma concepção de educação democrática.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

Anledningar till att digitalisera en verksamhet eller organisation är många. Barcevičius et al., (2019) har visat i att det inom offentlig sektor handlar om att motivera digitalisering genom bland annat kostnadsbesparingar, kostnadseffektiviseringar och effektiva tjänsteleveranser. Nu börjar en del aktörer och forskare argumentera för varför välfärden ska digitaliseras, där ett av de mest drivande argumenten är den framtida demografiska utmaningen. Studier som (Sundberg, 2019a) visar att använda digitalisering inte enbart resulterar i fördelar, i vissa fall ifrågasätts inte digitaliseringen utan den antas vara något som en organisation behöver anpassa sig till. Det här arbetet har använt sig av tidigare forskning inom området “policy enactment” för att dels (i) kritiskt granska olika digitaliseringspolicies kopplade till välfärden samt genom (ii) två studier av hur dessa kan förstås ur ett praktiker-perspektiv. En kvantitativ datainsamling bland vård- och omsorgsaktörer som ses som generella praktiker samt en djupdykning i specifika praktiker genom en kvalitativ datainsamling av två kommuner. Resultaten visar att praktiker prioriterar att erbjuda bättre service till sina patienter och medborgare och att “grand narratives” som ”att vara bäst i världen” inte upplevs som att ge något mervärde i praktiken. Samtidigt är praktiker medvetna om den demografiska utmaningen som Sverige står inför men varje praktiker tolkar utmaningen på olika sätt utifrån sin mer lokala kontext och efterfrågar lösningar baserat på hur de tolkat problemet. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns flera drivande faktorer till att digitalisera välfärden och offentlig sektor men det är inte nödvändigtvis de faktorer som motiveras i digitaliseringspoliciesen. Det visade sig även att en storstadskommun kan dra lärdomar från en landsbygdskommun och vise versa.

The aim of this licentiate thesis is to examine how, and in what ways, vocational English is a part of English language teaching in the Building and Construc­tion Programme in Sweden, and what the influences are for such pedagogy. The main research question is how policy documents relate to the views of teachers and their educational practice regarding vocational English. The study consists of two parts: a textual policy analysis of the three latest upper secondary school reforms in Sweden (Lgy 70, Lpf 94, and Gy 2011), and semi-structured interviews with practicing English teachers in the Building and Construction Programme. The interviews are categorised by using Spradley’s (1979) semantic relationships and taxonomies. Balls’ (Ball, 1993) and Ozga’s (1990; 2000) concept of policy enactment is used in the analysis as well as Bernstein’s (1990; 2000) theoretical framework of classification, framing, and horizontal and vertical discourse. The results show that five of the six teachers in the interviews work with vocational English in some way. The study also shows that there is a distinct gap between policy and practice. Several of the teachers have the notion that they are supposed to work with vocational English and that it must be written down in policy somewhere. The greatest influence on the teaching for these teachers are their students, either indirectly or directly. Further, the study shows that different frame factors such as time poverty hinders the teachers from reading policy texts and cooperating with the vocational teachers in the Building and Construction Programme.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

This thesis addresses the local reception and use in Sweden of the major international large scale assessments (ILSAs) of student performance: Programme for International Student Assessment (PISA), Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). The aim is to describe and analyze how Swedish teachers, principals and school directors interpret and possibly use ILSAs in their professional practice. ILSA is treated here as a new idea or a new social technology defining what constitutes good (or bad) education. The theoretical framework combines a top-down perspective provided by Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation theory, and a complementary, more critical Policy Enactment approach (Ball et al. 2012), stressing the import-ance of context and local actors’ perspectives. Empirically, the thesis is based on 40 semi-structured interviews carried out in the 2011-2012 school year with teachers, principals and municipal school directors in five municipalities and 12 compulsory schools, selected to cover diverse municipalities, schools, and respondents. The respondents perceive ILSAs as valid evaluations of the Swedish school system. Most think it is important to compare results of different nations, although ILSA is not expected to cover the whole curriculum. Most interviewees are aware that Swedish ILSA results have been declining for years and perceive an urgent need to reverse this trend. However, few of the directors, principals or teachers believe that Swedish schools are in a deep crisis, as described in Swedish media. The participants frequently regard schools as primary determinants of ILSA results, and few blame family, socio-economic, cultural and contextual factors for the Swedish decline in ILSA rankings. There are significant differences between the three occupational groups in their reception and use of ILSA. Municipal school directors who are very well-informed emphasize the influence of ILSA on their local development efforts. Principals and teachers say that ILSAs have had modest direct effects on their work, but they argue that poor Swedish results in international assessments have had indirect effects, for instance by prompting the introduction of a new national curriculum. / <p>Contains an English summary.</p>