Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation. / The purpose of the study was to try to make a chart of views around a Common Constructive Empowerment (CCE) in order to set base for a platform to stand on due to further work around empowerment in organizations. The study is a qualitative research with a casestudy as a fundamental design with an approach to positive psychology, which was carried out in a chemical industry. The data collection took place in focused group interviews with four to six participants/interview. At these interviews four focus areas were discussed; common empowerment, leadership, shared leadership and coaching. In the study five themes has been defined that can be seen as a platform; responsibility, confidence, communication, cooperation and commitment. The base for a platform consists of five words that can be seen as a mutual language in order to keep on with the communication; confidence, honesty, reliability, responsibility and communication.

Subjektivt välbefinnande är en del av den positiva psykologin och utgår ifrån människors subjektiva bedömning av hur nöjda de är med sitt liv. Forskning inom området har visat att god livskvalitet har betydelse för högre grad subjektivt välbefinnande och andra studier relaterar till betydelsen av bra självkänsla. Studien undersökte hur gymnasieelevers kön, självkänsla och livskvalitet står i relation till subjektiva välbefinnandet. 92 elever deltog, varav 44 var män. Enkäten bestod av The PANAS scale, Satisfaction With Life Scale, The Self-esteem scale och Life Satisfaction Questionnaire. Databearbetningen genomfördes i form av korrelationer och regressionsanalys. Resultaten för studien fann stöd för att självkänsla och livskvalitet har en signifikant relation till subjektivt välbefinnande. Kön saknade signifikant samband. Styrkor med studien var att alla skalor som användes är väletablerade mätinstrument och det var jämn fördelningen mellan kvinnor och män. Svagheter var främst deltagarantalet och skevheten i ålder.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

Self-help counselling is an important industry that not only influences its immediate users’ behavior but also society and social behaviors more generally. Since New Ageis a main branch of self-help, and since positivity is a dominant concept in (New Age) self-help discourse, it is worth analyzing how positivity might be achieved in terms of language use. The present study investigates whether the adjectives in a couple of New Age publications contribute to communicating positivity and, if yes, how. What adjectives are used and how can they be categorized in terms of positive, negative, neutral or undetermined connotations as well as semantic prosody? The findings support the hypothesis that the use of “positive adjectives” (Rozin, Berman & Royzman, 2010, p. 536) is what helps to make New Age self-help books convey a positive spirit.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur elever och lärare uppfattar och samtalar om motivation och välmående, i förhållande till positiv psykologi. Som avgränsning har vi valt att undersöka elevers och lärares uppfattningar om interventionskursen Studera starkt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre elever som deltagit i och fyra lärare som undervisat i interventionskursen Studera starkt. Empirin har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har haft positiv inverkan på elevernas motivation till att gå kursen Studera starkt.Elevernas motivation påverkades negativt av ett antal faktorer som hörde till kursen Studera starkts upplägg, såsom lektionstid och att kursen inte var betygsgrundande. Studera starkt har bidragit till ett gemensamt språk mellan lärare och elev, vilket gynnat elevers välmående. Välmåendet går att definiera som både ett fysiskt och psykiskt välmående och har en central del i lektionsinnehåll och upplägg i musikundervisningen på den undersökta gymnasieskolan. Dock används inte välmående som ett begrepp i undervisningen på skolan. Detta självständiga arbete visar att en kurs i positiv psykologi kan vara givande för gymnasieelevers välmående. Arbetet kan delvis också visa vilka faktorer och ramar som bidrar till att elever känner sig motiverade att gå en kurs i positiv psykologi. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how pupils and teachers perceive and talk about motivation and well-being, in relation to positive psychology. We have chosen to examine high school pupils’ and teachers’ perceptions of the intervention course Study with Strength. We have used a qualitative method to investigate the topic and we have conducted semi-structured interviews with three pupils who participated in the course and four teachers who taught the course Study with Strength. The interviews have been transcribed and analyzed based on a phenomenographic research approach. The results show that a good relationship between pupil and teacher has a positive impact on the pupils’ motivation to study the course Study with Strength. The pupils’ motivation was negatively affected by several factors related to the course structure. The course Study with Strength has contributed to a common language between teacher and pupil, which has benefited pupils’ well-being. Well-being can be seen as both physical and mental well-being and has a central part in lessons and the structure of music education on the school where the course Study with Strength was being taught. However, well-being is not used as a central concept in teaching at the school. This study shows that a course in positive psychology can be beneficial for high school pupils’ well-being. The study also shows which elements and frameworks contribute to pupils feeling motivated to study a course in positive psychology.