Denna studie är en undersökning av hur människor beskriver mening utifrån sig själva i förhållande till vår samtid. För detta ändamål berörs psykologiska områden som existentiell-, positiv- och religionspsykologi samt delar av religion och existentiell filosofi. Studiens empiri har framställts via intervjuer med fyra informanter som rekryterats genom ett bekvämlighetsurval på ett universitet i södra Sverige. Materialet har därefter tolkats och analyserats utifrån hermeneutisk metodik och tematiska analys. Vad som framkom i studien som betydelsefullt för uppfattningen av mening var frihet och informanternas föresats att ha en framtida familj, däremot uppfattades inte mening som en slutdestination eller ett mål utan det beskrevs som ett föränderligt förlopp där flera faktorer spelar in. / This study is a research on how people describe meaning from themselves in relation to our time. For this purpose, psychological areas such as existential, positive and religious psychology as well as parts of religion and existential philosophy has been utilized. The study’s empirical data has been gathered from interviews with four informants who have been recruited through a convenience sample at a university in southern Sweden. The material has subsequently been interpreted and analyzed based on hermeneutic methodology and thematic analysis. What emerged from the study as important for the perception of meaning was freedom and the informants' intention to have a future family, on the other hand, meaning was not considered a final destination or a goal, but it was described as a changing process in which several factors play a role.

<p> </p><p>Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.</p>

Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att genom intervention utvärdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har på välmående, stresshantering och copingförmåga hos elever som går tredje året på en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Våra frågeställningar var: - Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen? - Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen? - Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten? Metod Vi har använt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pågick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje året på ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance &amp; Other things) som grund. Denna modell är sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av tre olika enkäter som behandlar välmående, stress och copingförmåga. Dessa enkäter besvarades före och efter interventionen. För att analysera resultaten från för- och eftertesterna har vi använt oss av statistikprogrammet SPSS och gjort Paired Sample T-tests. Resultat När det kom till totat välmående och stresshantering fann vi inga statistiskt signifikanta förbättringar eller försämringar i interventionsgruppen. Däremot hade det skett statistiskt signifikanta försämringar inom vissa områden inom välmåendet. Interventionsgruppen hade dock statistiskt signifikant förbättrats på ett område inom copingförmåga och det var när det kom till strategin att ventilera tankar. Slutsats Vår studie gav inga större positiva effekter på gymnasieelever på ett idrottsinriktat gymnasium utan snarare tvärtom. Dock kan tidpunkten för för- och eftertesten fungera som en confounder som kan påverka de statistiskt signifikanta försämringar då eleverna hade en hög arbetsbelastning i skolan vid eftertesterna vilket de inte hade vid förtesterna. / Aim The purpose of this study was to investigate if Positive Psychology, in terms of the CASIOmodel, through intervention affected students at a sports gymnasium when it comes to wellbeing, stress and coping abilities. We focused on the following questions: - What differences can we see from the pre- to the after tests in the intervention group? - What differences can we see from the pre- to the after tests in the control group? - What differences can we see between the intervention- and control group in the pre and the after tests? Method The method we used in our study was a six week long quantitative intervention and the participants was students at a sports gymnasium. We used a convenience selection. We used the CASIO-model (Circumstances, Attitude, Standards, Importance &amp; Other things) as foundation for the intervention. This model is originated from the Positive Psychology and gives the participants tools to solve problems in life and increase their quality of life. To answer our questions we have used three different surveys that process well-being, stress and coping abilities. These surveys were handed out to the students before the intervention and one week after it was finished. To interpret the results we ran a couple of Paired Sample Tests in the statistic program SPSS. Results When it came to total well-being and stress there were no statistical significant changes in the intervention group. But when it came to some parts of the well-being there were some statistical significant deteriorations. In the coping ability survey there were some positive statistical significant changes in the coping strategy ventilate thoughts. Conclusions Our study did not have any major positive effects on students at a sports gymnasium, rather the opposite effect. The time for the pre- and after test  could work as a confounder that affects the result because by the time of the after test the students had a heavier workload at school than at the pretest.

This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training. It was further examined the relationship between PsyCap and the propensity to grant health breaks. The test showed no significant difference between the groups. The psychological capital has been measured even among workers who use health breaks and those who do not, that to see if any spillover effects on other work. The results showed no significant difference. The psychological capital of the workforce as measured by t-test, does not differ between the investigated groups with employees who have managers with the training and the group who do not. / Denna studie är kvantitativ, vars syfte är att undersöka om utbildningen i hälsofrågor kan ha bidragit till en ökning av chefernas psykologiska kapital (PsyCap).Konstruktet utgörs av följande delar: tillit till den egna förmågan, hopp, optimism och återhämtningsförmåga. Ett högt PsyCap anses fördelaktig vid organisatoriska förändringar och kan styra mot en positiv utveckling samt kan underlätta för individen i stressande situationer. Resultatet visar en ökning av egenskaper som hopp och optimism hos cheferna (N=15) som genomgått utbildningen jämfört med cheferna som inte har genomgått utbildningen. Däremot visar testerna ingen signifikant skillnad i chefernas attityd till hälsopauser och inte heller i svårighetsgraden att bevilja hälsopauser i grupperna till följd av utbildningen.Vidare undersöktes sambandet mellan PsyCap och benägenheten att bevilja hälsopauser. Testet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Det psykologiska kapitalet mäts även bland anställda som använder sig av hälsopauser och de som inte gör det, detta för att se om några spridningseffekter finns på det övriga arbetet. Resultatet visade ingen signifikant skillnad. Det psykologiska kapitalet hos de anställda som mättes genom T-test, skiljer sig inte mellan de undersökta grupperna med anställda som har chefer som har genomgått utbildning och de som inte har.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter: Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla. Betydelsen av kön och ålder på Hopp och Självkänsla undersöktes i detaljer. I svensk kontext, enligt vår vetskap, saknas studier om relationen mellan Hopp och Självkänsla. Deltagarna var 136 svenska högskolestudenter med en medelålder på 24 år (SD = 5.6 år), 53 % män och 47 % kvinnor. Väletablerade självskattningsskalor användes, The Hope Scale för att mäta Hopp och Rosenberg Self-Esteem Scale (modifierad) för Självkänsla. Icke-parametrik test av Spearman och Mann-Whitney användes för dataanalys. Resultaten visade att kvinnor har ett signifikant högre värde av Hopp och Agency. Vuxna (över 22 år) hade signifikant högre Hopp, Agency, Pathway och Självkänsla än unga vuxna (under 22 år). Kön påverkade inte Självkänsla. Trots att det fanns en medelstark och signifikant korrelation mellan Hopp och Självkänsla visade multipel regressionsanalys att Agency var den enda oberoende variabeln som signifikant bidrog till Självkänsla. Att kvinnor uppvisar högre Hopp än män och att vuxna uppvisar högre Hopp än unga vuxna är två resultat som inte är i linje med tidigare studier. / Hope and Self-Esteem are two concepts in positive psychology. Snyder and colleagues (1991) grounded the theory that defines Hope and suggest a relation to Self-Esteem. Hope is defined as the general perception that one's goals can be met, while Self-Esteem as a feeling of self-worth. Hope's two components are: Pathway and Agency. Pathways are the route generating thoughts to desired goals, and Agency is the motivational component of Hope. The present study aimed to investigate the relationship between the concepts of Hope -and Self-Esteem, and the possible effects of age and gender, in a Swedish context, that, according to our knowledge, were not previously studied. The study population included 136 Swedish college students (Mean age = 24, SD = 5.6 years), in a close to 50:50 gender distribution. Data was collected with the help of the validated, self-rated questionnaires: Snyder´s "Hope Scale" and "Rosenberg's Self-Esteem Scale" (modified). The non-parametric statistical methods of Spearman and Mann-Whitney were used for data analysis. Results showed that women scored significantly higher than men, and adults (over 22 years) scored higher than young adults (under 22) in Hope. Self-esteem was not affected by gender but young adults scored significantly lower than adults. Moreover, while a moderate and significant correlation between Hope and Self-Esteem could be measured, the multiple regression analysis showed that only the Agency component contributed significantly to Self-Esteem. Women showing higher Hope than men and adults showing higher Hope than young adults are two findings that are not in line with previous studies.

Syftet med studien är att undersöka hur positiv psykologi skulle kunna främja arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos personalen inom äldreomsorgen genom en ökad känsla av sammanhang, välbefinnande och mening. Via en enkät har personalen själva fått skatta sitt eget och arbetsplatsens värde. Resultatet visar på att denna arbetsgrupp känner mening och arbetsglädje, vilket kan vara en bra grund för att bygga vidare på en arbetsmiljö och arbetsgrupp som innehåller positivt klimat, positiva relationer, positiv kommunikation och positiv mening – något som skapar engagemang, förståelse och en frisk arbetsgrupp som har en positiv psykisk hälsa.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka förståelsen för rektorers upplevelse av positiv psykologi och PsyCap i sitt ledarskap. Forskaren Luthans valde ut de fyra PsyCap-begreppen Hope, Efficacy, Resilience och Optimism (H.E.R.O.) från positiv psykologi och såg dessa som positiva psykologiska resurser för individer i organisationer. Åtta rektorer med direkt personalansvar intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre teman: Upplevd betydelse av PsyCap, Nyckelrelationer och Lösningsfokusering. Resultatet visade att informanterna upplevde sig ha en god nivå på samtliga PsyCap-begrepp där Optimism var mest framträdande medan Resilience visade störst variation. I resultatet framträdde betydelsen av nyckelrelationer, främst till lärarna men även till eleverna. Det var i relationsskapandet som samarbete, trivsel och ett bra arbetsklimat skapades.

Syftet med studien är att belysa vikten av att studera välbefinnande i projektarbete och bidra till bättre förståelse för vad som påverkar projektmedlemmars välbefinnande på arbetet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes av projektmedlemmar från olika branscher och organisationer. Genom tematisk analys resulterade studien i tre teman: Mitt jobb är viktigt, Jag behövs! och Vi går framåt som beskriver faktorer som är viktiga för projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete. Studiens analys kan kopplas till PERMA, sexfaktormodellen för psykologisk välbefinnande, subjektivt välbefinnande, Self-determination theory och KASAM. Vidare diskuteras vikten av välbefinnande i projektarbete, studiens begränsningar och förslag på vidare forskning inom projektledning. / The purpose of the study is to highlight the importance of studying well-being in projects and contribute to a better understanding of what affects project members' well-being at work. This was investigated through a qualitative approach where ten semi structured interviews were conducted on project members from different branches and organizations. Thematic analysis was conducted and resulted in three themes: My job is important, I am needed! and We are moving forward, which describe factors that are important for project member’s well-being in project work. The analysis of the study connects to PERMA, the Six-factor model of psychological well-being, subjective well-being, Self-determination theory and sense of coherence. Furthermore, are the importance of well-being in project work discussed, the limitations of the study and suggestions for future studies in project management.

I detta arbete undersöks kompetens och kompetenskartläggning inom dagens organisationer. Kompetens är ett begrepp som har studerats länge utifrån olika perspektiv och discipliner, vilket har gett upphov till ett flertal teorier och förklaringsmodeller som innefattar olika tillvägagångssätt för hur kompetens kan förstås och kartläggas. Trots detta existerar det i dagsläget inte en universell definition av begreppet kompetens, utan kompetens betraktas ofta som ett komplicerat begrepp. Detta medför ett problem för dagens organisationer då många organisationer efterfrågar kartläggning av medarbetares kompetenser för att utveckla och förbättra verksamheter. I detta arbete presenteras en alternativ syn på kompetens och kompetenskartläggning som integrerar två forskningsområden. Dessa är företagsekonomi och positiv psykologi. Syftet med arbetet är att undersöka kompetens och kompetenskartläggning ur ett integrerat perspektiv och bidra med uppdaterad, aktuell och tillförlitlig forskning kring hur kompetenskartläggning kan genomföras inom organisationer. Genom att kombinera forskning inom företagsekonomi och positiv psykologi kan olika aspekter av kompetens lyftas för att bidra till en integrerad, övergripande och mer konkret syn på kompetens och kompetenskartläggning. Denna syn innefattar personlig och inlärd kompetens med tillhörande kartläggningsstrategier som refererar till kvaliteter som vi kan lära oss och egenskaper som finns inom oss. Vidare framhålls personlig och inlärd kompetens som ett nytt koncept som författarna till detta arbete argumenterar kan skapa värde för dagens organisationer. Först problematiseras forskning kring kompetens inom respektive forskningsområde, sedan presenteras forskningsläget där forskning kring kompetens och kompetenskartläggning sammanställs. Detta följs av en presentation av genomförd enkätundersökning vars resultat analyseras och diskuteras. Avslutningsvis landar arbetet i en generell diskussion av begreppet kompetens och kompetenskartläggning samt inkluderar ett alternativt tillvägagångssätt för att kartlägga kompetens inom dagens organisationer. / This essay examines competence and competence mapping in today's organizations. Competence as a concept that has been studied for long within several academic disciplines. This has given rise to a number of theories and explanatory models that involve different approaches to how competence can be understood and mapped. Despite this, there is currently no universally accepted definition of the concept. This brings a problem though, as many organizations ask for competence mapping to develop and improve their activities. This essay presents an alternative view of competence and competence mapping that integrates two research areas. These are business organization and positive psychology. By combining research in the two fields, various aspects of competence are highlighted and integrated into a new view of competence and competence mapping. This integrated view includes personal and learned skills with associated mapping strategies. Learned competence refers to qualities that we can learn, while personal competence refers to personal qualities and characteristics that exists within us, that is developed over our life span. Furthermore, this integrated view is presented as a new and alternative concept that we argue might be of great value for today's organizations. First, research on competence in each research area is problematized and presented. An overview of research on competence and competence mapping is then compiled and integrated. This is followed by a presentation of a completed survey whose results are further analyzed and discussed. In conclusion, a general discussion of the concept of competence is presented including an alternative approach to map competence in today's organizations.