Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011). Uppsatsen ”Mediekonglomeratets vagga” studerar familjen Hjörnes syn på sin publicistroll och sitt företagsarv. Deras tidningsföretag står snart inför två intressanta skiften. Dels det digitala skiftet, där dagstidningens livslängd spås kortare för varje dag. Men också familjeföretagets tredje generationsskifte, där den fjärde generationen Hjörne snart kommer att avlösa Peter Hjörne. ”Mediekonglomeratets vagga” studerar verksamheten ur ett ekonomiskt familjeföretagsperspektiv och ur ett publicistiskt ägarperspektiv. Frågorna uppsatsen önskar besvara är:Hur ser familjen Hjörne på rollen som tidningsägare? Vad känner familjen för publicistiskt ansvar? Hur ser familjen på sitt företagsarv? Uppsatsen kombinerar John L. Wards teorier om familjeföretagande med Bourdieus teorier om ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Eftersom kapital är något som precis som arv överförs blir det centralt i ett familjeföretag och kan användas för att analysera familjens syn på sitt företagsarv. Familjens relation till företaget analyseras socialkonstruktionistiskt utifrån relationen mellan familjen och företaget. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur tre generationer av familjen Hjörne. Intervjuerna kretsar kring två teman, familjen och företaget. Resultatet från intervjuerna kombinerat med relevant litteratur och tidningsartiklar om familjen Hjörne ligger som grund för analysen. Familjen Hjörne har ett stort ekonomiskt kapital men talar hellre om sina symboliska och kulturella kapital. Familjen reproducerar det sociala kapitalet genom att ”vagga” in nästa generation i företaget och återskapar då samtidigt det ekonomiska och kulturella kapitalet. Familjen har en stark familjeföretagsidentitet som länge förknippats med makt i Göteborg och publicistisk verksamhet, men som idag i och med expansionen är i förändring. Idag är familjen Hjörne en företagsfamilj med nationell makt. Slutsatsen är att familjen Hjörne mer och mer går från ett totalt publicistiskt inflytande till ett absolut ekonomiskt inflytande över sin verksamhet. Fjärde generationen Hjörne har inga planer på att skriva i tidningen men är inställd på att fortsätta vara ägare. Familjen är mån om att förvalta sitt tidningsföretag - numera tidningskoncern - och arbetar aktivt för att professionalisera sitt ägande. Idag finns ett mer ekonomiskt än publicistiskt intresse hos familjen som snarare fokuserar på koncernens utvidgning än tidningens utveckling. Idag är arvet ett stort företag med många små tidningar, inte ett litet företag med en stor tidning.

No description available.

<p>Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg</p><p>och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.</p><p>Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte</p><p>ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt</p><p>uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen</p><p>vid den bibliska berättelsen om David och Goliat.</p><p>För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes</p><p>gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel</p><p>teorier om nyhetsframställning och språk.</p><p>Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om</p><p>konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia</p><p>Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall</p><p>av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna</p><p>var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen</p><p>beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer</p><p>som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska</p><p>metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att</p><p>Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och</p><p>Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning</p><p>var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de</p><p>politiska aktörerna.</p> / <p>The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in</p><p>Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until</p><p>the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of</p><p>December 2006 because the owner did not comply with the collective labor</p><p>agreement.</p><p>The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians</p><p>got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath</p><p>story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we</p><p>made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and</p><p>language as starting-points.</p><p>Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar</p><p>ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and</p><p>the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s</p><p>criteria for view points in media on several occasions. The most common view points</p><p>were personification, the individual against the collective authority and the conflict</p><p>view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of</p><p>metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics.</p><p>The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only</p><p>publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and</p><p>badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed</p><p>more focus upon the political figures involved.</p>

<p>This paper is about advertising on the Internet using banners. Together with Embryo Webbyrå we have tested a lot of different ways of advertising on the online newspaper of Göteborgs-Posten, gp.se. Two of the web bureau’s existing clients, Resia and Recip, were chosen for the ads and the whole campaign lasted a period of four weeks.</p><p>By comparing our banners with the consideration of format, color, placement and content we wanted to find an answer to how the most optimal banner would look.</p><p>Our test result shows that visitors rather do not want to click on a banner, although we think that we have seen some interest and curiousness from visitors in the banners content. Even when the visitor does not click on a banner, the message might be put in mind for a future purchase or act.</p>

No description available.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.

This paper is about advertising on the Internet using banners. Together with Embryo Webbyrå we have tested a lot of different ways of advertising on the online newspaper of Göteborgs-Posten, gp.se. Two of the web bureau’s existing clients, Resia and Recip, were chosen for the ads and the whole campaign lasted a period of four weeks. By comparing our banners with the consideration of format, color, placement and content we wanted to find an answer to how the most optimal banner would look. Our test result shows that visitors rather do not want to click on a banner, although we think that we have seen some interest and curiousness from visitors in the banners content. Even when the visitor does not click on a banner, the message might be put in mind for a future purchase or act.

This assignment is a study of three Swedish newspapers and how they reflected on the gypsy riots that took place during twenty-third of June to the second of July 1948. The chosen newspapers are Dagens Nyheter, Jönköpings-posten and Smålands Folkblad. Dagens Nyheter is a regional newspaper and the other two is local newspapers. In this qualitative study that focus on the anthropology and postcolonial theories to find out if the newspapers at the time had a neutral attitude towards the event. And also, how they portrayed the event. The study covers the entire year (1948) of the publication of the newspapers to get a more accurate view of the matter. The result coming to that two of the newspapers had an impartial attitude towards the riots however the last newspaper (Smålands Folkblad) took a turn against the gypsies in the city. Showing a negative approach to the matter involving the gypsies even though they were victims of the riots and innocent people. Also shown is that all of the newspapers saw the gypsies as not a part of the Swedish population. In some matters the newspapers even mention that it’s the gypsies against the inhibitors of Jönköping, they are somehow not the same thing. The incident was a personal argument that got out of hand and turned out to witch-hunt to catch the so-called gypsies, but none of the newspapers find it that way. They explain it like a commotion with all people involved.

This thesis is based upon the perspective of the holiday law introduced in 1938. This law gave many Swedes the right to two weeks paid vacation, which previously not all had. The purpose of this essay is to investigate how the holiday was reflected in advertising during the 30-40s in connection with the introduction of the holiday act in a smaller daily newspaper. This daily newspaper is Jönköpings-Posten. By examining a ten-year period between 1938 and 1947 in the month of June, we can see how the advertising regarding holidays has been developed and produced. In connection with the introduction of the Holiday Act in 1938, advertisements for holidays increased dramatically during these ten years. In addition to an increase in the number of advertisements, we also see how society affects how these advertisements are presented. The holiday should be used in the best possible way and not be wasted. Recreation and learning would be combined and, in this way, optimize what the person would get out of their leisure time or holiday.