In the wake of the 2001 anthrax attacks in the US, States Parties to the Biological and Toxin Weapons Convention started to discuss the potential malign application of biological research and technology. This thesis examines how this issue of dual-use has been developed, discussed, and how solutions have been proposed. In order to do so, the thesis follows a neopragmatist approach. As a neopragmatist methodology is largely underdeveloped, the thesis explores some of the key aspects of neopragmatism, specifically its openness to various methods and theories, by directly applying it to the topic. As a result of this approach, the thesis starts with exploratory empirical research, which follows Bruno Latour’s Actor Network Theory. This research reviews how the problem of dual-use has been discussed in three communities: politics and security, ethics, and science. One of the results is that dual-use has primarily been discussed in the security community while the other two were only marginally involved. The proposed solution to the problem by the security community is to place the burden of responsibility on the scientific community. The second part of the thesis then uses theory, Niklas Luhmann’s social systems theory and Martin Heidegger’s work on questioning technology, to critically challenge this solution developed in the security community. The thesis concludes by identifying approaches to help deal with the dual-use issue. It also examines how the adoption of a neopragmatist methodology has influenced and guided the thesis.

En av, om inte den viktigaste rollen i skolan, är lärarens roll. Läraren måste följa läroplanen, men hen har fortfarande ett stort inflytande i hur undervisningen ser ut. Vi som blivande lärare med fördjupningsämnet naturkunskap samt teknik har därför ett intresse för lärares uppfattningar, specifikt sagt lärares uppfattningar kring utomhuspedagogiken inom no-ämnena. Därför kommer vi att redogöra för lärares uppfattningar av utomhuspedagogik i no-ämnena, detta kommer att göras genom fokus på tre aspekter, nämligen för- och nackdelar, kunskapsinhämtning och syfte. Denna studien är kvalitativ och dess data har samlats in genom intervjuer av 5 grundskollärare från 2 olika skolor. Vi har även använt oss av pragmatismen som analysverktyg. Resultatet visade att lärarna i studien hade en positiv syn av utomhuspedagogiken. De anser att fördelarna överväger nackdelarna och att den har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning vid undervisningen av no-ämnena. Syftet med denna typen av undervisning visade sig även vara utnyttjandet av utomhuspedagogikens autenticitet, sinnesstimulering och möjligheter till förstahandserfarenheter.

Den digitala världen utvecklas i rask takt, och elever i dagens skola spenderar mycket tid på mediala plattformar. Trots att styrdokument fastslår att samhällskunskapsundervisningen ska utveckla de kompetenser som elever behöver för att navigera detta har undervisningen inte följt med i utvecklingen. Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur undervisning i medielitteracitet kan genomföras, varför sådan undervisning är nödvändig och vilka utmaningar som behöver adresseras för att undervisningen ska vara möjlig. Empirisk data från nio forskningsartiklar analyserades utifrån pragmatisk lärandeteori. Resultatet visade att undervisningen inte sällan bedrivs med lärarcentrerad metodik, att innehållet fokuserar på de grundläggande delarna av medielitteracitet och att lärare saknar förståelse och förmåga relaterat till detta begrepp. Uppsatsen presenterar elevcentrerade aktiviteter med inslag av produktion som förslag på hur medielitteracitet kan utvecklas genom adekvat undervisning. Detta kan gestaltas i erfarenhetsbaserat lärande med inslag av inquiry. Behovet av undervisning uttrycks av såväl lärare och elever som av politiska aktörer på nationell, europeisk och global nivå, och blir uppenbart i ljuset av elevernas mediala vanor. För att lärare ska kunna undervisa i dessa frågor krävs det att de förses med möjligheter till fort- och utbildning inom ämnesområdet. Om läraren utvecklar en god medielitterär förmåga kommer eleverna lättare kunna guidas till att använda mediala plattformar på ett ändamålsenligt sätt vad gäller både konsumtion och produktion av innehåll – en förutsättning för kritiska, ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In April 2021, the military in Chad seized power upon the death of its President Idriss Deby whiles in the field fighting the rebel group Fighters of the Front for Change and Concord in Chad (FACT). By the end of 2021, soldiers had toppled elected governments in Mali, Guinea Conakry, and Sudan. The African Union and its relevant sub-regional organizations reacted by suspending all the countries above from participating in its activities as provided for in its constitutive act with a curious exception of Chad. Using a qualitative content approach of the African Union Peace and Security Council communiques and press releases, this research investigates the factors that influenced this inconsistent response of the AU. The central argument that is defended in this research is that the African Union put security considerations ahead of good governance by considering the unique security challenges in the Sahel region and Lake Chad Basin and the importance a stable Chad plays in the sub-regional fight against violent extremism. This is reinforced by the influence of France’s support to the military in Chad, the silent of the sub-regional economic community of Central Africa on the ongoing situation in Chad and a divided Peace and Security Council of the African Union. This thesis employs constructivism and rational choice theory as a theoretical framework.

<p>I propose a Deweyan understanding of the relationship between epistemology and politics. The standards of legitimate political debate are an irreducibly political concern and cannot be invoked to justify the politics they facilitate. Yet, such standards cannot be left outside of the scope of legitimate political discourse, because they are both politically contestable and politically significant. A Deweyan account of inquiry, extended to moral and political questions, provides fruitful ground for integrating epistemological concerns within a political framework without reducing either kind of consideration to the other.</p> / Doctor of Philosophy (PhD)