Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 4–6 och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Denna studie har haft sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och för att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju med åtta lärare. Den analysmetod som användes på det insamlade materialet var innehållsanalys där mönster, likheter och skillnader hittades som gjorde att kategorier sedan kunde identifieras. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar med undersökande arbetssätt med material från NTA och att deras roll som lärare är viktig då de beskriver den som stöttande, uppmuntrande och ledande men även den som ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Resultatet visar att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet är att öka elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena samt koppla ihop teori och praktik genom det undersökande arbetssättet.

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. / <p>Svenska</p>

Qu’est-ce qui légitime un discours éthique ? Se distingue-t-il des autres discours ? Pouvons-nous nous entendre sur un tel sujet ? Voilà quelques questions choisies auxquelles nous allons tenter de répondre. Notre étude se nourrit des réflexions de Ludwig Wittgenstein. La position de ce dernier concernant l’éthique présente plusieurs aspects de ce thème. Pendant une période de son parcours intellectuel, elle apparaît à la fois fondamentale et taboue, alors que dans une autre, elle trouve une place dans le discours, mais s’évanouit dans un certain relativisme. En disposant une trame où l’éthique s’enchevêtre, le discours se révèle un médium crucial. Au sein de cet espace, notre enquête déterminera la cohérence de la relation entre l’éthique et la signification. En scrutant un type de discours particulier (l’éthique médicale), nous confronterons ultimement l’apport wittgensteinien sur cette question. Il nous sera alors envisageable de pointer la possibilité d’une cohérence de l’éthique au sein du langage. / What legitimizes an ethical speech? Does it distinguish itself from other speeches? Can we agree on such subject? Here are some selected questions which we will try to answer. Our study is nourished by Ludwig Wittgenstein thoughts. The latter’s position concerning the ethics presents several aspects of this thematic. For a period of his intellectual journey, it seems fundamental and taboo and for another one, it finds a place in the speech, but falls into certain relativism. By setting a background where the ethics is entwined, the speech appears as a crucial medium. Within this space, our investigation will determine the coherence of the relation between ethics and meaning. By scrutinizing a particular speech type (medical ethics), we shall confront ultimately the wittgensteinian contribution on this question. It will then be possible for us to point the possibility of a coherence of the ethics within the language.

This thesis focuses on the basic delimiting of the issue of play within the framework C. S. Peirce's semiotics. Its objective is to expound and explicate the role of the phenomena of play in Peirce's philosophy using selected Peirce's texts and secondary literature, whereas our main starting-point is Peirce's identification of play with the inferential form of abduction. As such play is connected to Peirce's theories of sign and inference, as well as to the concepts of synechism, evolutionary cosmology and pragmatism. This finding sets Peirce's theory of inference within critical logic as one of the key themes of the thesis. In relation to this finding we give a basic explanation of Peirce's phaneroscopy and speculative grammar which in dependency on Peirce's classification of sciences set the ground for our analysis of play as a process of inference as well as a significant function. Within the framework of critical logic we focus primarily on abduction, especially on the question of the validity of abduction as a form of logical reasoning as well as on Peirce's transition from understanding different forms of inference as separate processes to understanding them as a continuous and interdependent whole of the scientific method. We develop Peirce's brief conception of play through an excursion...

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. Studiens frågeställningar lyder: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? Samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen?  Datainsamlingsmetoden som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med legitimerade förskollärare. Den insamlade empirin analyserades utifrån tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten pragmatism i relation till begreppet kunskap i och genom handling.  Resultaten påvisar tre teman som förskollärarna lyfter i relation till undervisning under utevistelsen: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Vidare framgår att förskollärares kunskapssyn samt barnsyn påverkar hur undervisningen under utevistelsen kommer till uttryck, samt betydelsen av närvarande förskollärare som aktivt och medvetet reflekterar kring undervisning under utevistelsen utifrån barnens intresse och meningsfyllda lärande.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

This study argues that security and foreign policy of the Islamic Republic of Iran is mainly driven by the main principles of the Offensive Realism theory of international relations. While the Iranian political system is considered a theocratic system, based on the Islamic Shi'a ideology, its survival is defined as the ultimate ideology-an ideology that is paramount to any other ideology. Iran's security and foreign policy is determined and shaped by its need to survive in an anarchic international system. Iran's cooperation with "two Satans", Israel and the United States, during the Iran-Iraq war demonstrates that the ultimate ideology of survival dominates over any other ideological predisposition. In addition, the lack of a supranational government and the fear about the intentions of other states make Iran aware of the need to rely on self-help. Iran has also realized that the best way to limit threats to its survival would be maximizing its relative military power and becoming a regional hegemony. Furthermore, a formidable military power would provide Iran with a new status in regional and global politics, deterrence power over any possible attack from other great powers, and bargaining power over regional and global matters. In order to enhance its military (conventional and nuclear) arsenal, Iran has established "strategic relations" with its historic enemy, Russia. In its quest to advance its military capabilities and avoid threats to its sovereignty, Iran sided with Christian states, against its Muslim brothers, during the Russia-Chechnya and Armenia-Azerbaijan conflicts. Moreover, the Islamic state is aware of the fact that its paramount goals can be achieved by relying on precise rational strategies. In order to validate these claims, this study analyzes Iran's policy during the Iran-Iraq war and Iran's policy toward Armenian-Azerbaijani conflict, the Russian-Chechen conflict, and the U.S. invasion of Iraq.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja vad tidigare forskning visar om denformativa bedömningens betydelse, gällande läs- och skrivutveckling hos elever ilågstadiet. Vilken betydelse den formativa bedömningen har för eleversläsutveckling, samt hur lågstadieelevers skrivutveckling kan påverkas avanvändandet av formativ bedömning, är de två frågeställningar som ligger till grundför arbetet. Utvald forskning inom läs- och skrivutveckling, samt utvald forskninginom formativ bedömning i skolan har sökts, utvärderats och analyserats genom enlitteraturstudie.Resultatet av litteraturstudien presenteras tematiskt där fyra övergripande temanåterfinns. Dessa teman är skapade utifrån de mest förekommande fynd som gjorts ianalysen av forskningsunderlaget. Resultatet visar att formativ bedömning kan haen positiv betydelse för såväl läs- som skrivutveckling, särskilt om den används pårätt sätt och av den medvetna och skickliga läraren. Ytterligare fynd visar också attformativ bedömning kan utforma framtida undervisning och planering i syfte attutveckla elevernas förmågor och kunskaper vidare, dock med parentesen att dettatillvägagångssätt kan vara både problematiskt och tidskrävande. Fler betydelsefullafaktorer i resultatet utgörs av vikten av lärares återkoppling och respons, samtbetydelsen av interaktion och kommunikation (främst mellan lärare och elev), menockså mellan elever, för att uppnå en främjande utveckling.

Religious education is one of the most debated school subjects in Swedish upper secondary education, primarily from an outside perspective where the secular and scientific norms of modern society often prompt questions about its relevance from politicians, media, and the public alike. This study investigates the relevancy of religious education from a student perspective, based on the aims and goals stated in the curriculum and through the theoretical lens of Gert Biesta’s theory on world-centred education. The main focus of this study has been to find out to what extent students find the subject relevant on a personal and societal level, how they perceive that it relates to other scientific and pedagogical areas in school, and how their attitudes towards the subject affect their ability to put the knowledge gained to use as democratic citizens of a multi-cultural world. The methods used to conduct this investigation has been a small-scale student survey followed by more in-depth interviews with two smaller focus groups and one semi structured interview, with questions based on the results from the survey. The results have then been analysed using the theory of world-centred education as an interpretive tool, backed up by previous research on the subject of attitudes towards religious education, attitudes towards religion and multiculturalism, and research on subject and curriculum integrated didactics. The results of this study reveal a more positive outcome on how relevant religious education is thought to be, in the context of Swedish schools and society from a student point of view, than the starting point suggested. Though far from all students rated the subject as very important, most of them expressed a good understanding and acceptance of the aim and purpose of the subject. Furthermore, many of them could apply the knowledge gained from the subject on life, relations, history, and society. Though this study is based on limited data, the outcome paired with the theoretical framework and backed up by larger scale research provides a didactic toolkit for navigating a global and multicultural society.