Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren. Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever! / The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects. In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher. The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school! We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).

<p>Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.</p><p>I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren.</p><p>Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever!</p> / <p>The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects.</p><p>In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher.</p><p>The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school!</p><p>We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).</p>

Tyrimo tikslas – įvertinti neformaliojo ugdymo pedagogų profesinių kompetencijų raišką procese. Darbe iškeltas tikslas konkretizuojamas su šiais uždaviniais: atskleistos ir apibūdintos neformaliojo ugdymo institucijų pedagogų kompetencijų raiškos teorinės prielaidos, įvardintos ir išanalizuotos devynios neformaliojo ugdymo pedagogų kompetencijos:pedagoginis išprusimas, veiklos prognozavimas ir planavimas, ugdymo proceso organizavimas, pedagoginis bendravimas ir bendradarbiavimas, kūrybinė, asmeninė, edukacinė, socialinė ir profesinė. Remiantis Vyriausybės nutarimais, aptartos visos svarbiausios su nagrinėjama tema susijusios sąvokos, vadovaujantis švietimo sistemos lygių galimybių, kontekstualumo, veiksmingumo, tęstinumo principais, švietimo tikslais ir uždaviniais. Pagal iš anksto susidarytą tyrimų programą buvo atliktas diagnostinis tyrimas, įgyvendinti iškelti tyrimo programoje tikslas ir uždaviniai, sudaryti klausimynas, aprašai. Apklausti šimtas dvylika Vilniaus vaikų ir jaunimo klubų ir moksleivių namų pedagogų ir dvylika vadovų. Diagnostinio tyrimo duomenys atskleidė, kad daugelis neformaliojo ugdymo įstaigų pedagogų didelį dėmesį skiria kompetencijų plėtotei ir tobulinimui. Tyrimo rezultatai rodo, kad siekiant švietimo kokybės geresnių rezultatų, tobulinant veiklos planavimo, ugdymo proceso organizavimo, pedagoginio bendravimo ir bendradarbiavimo kompetencijas, pedagogams derėtų dažniau derinti savo veiklą su tėvais, kolegomis, ugdymo institucija, mokėti ir gebėti... [toliau žr. visą tekstą] / In the Thesis, the set object is concretized through the following tasks: the theoretical preconditions for the expression of competences of pedagogues of informal education institutions are disclosed and defined, nine competences of informal education pedagogues, such as pedagogical sophistication, prognostication and planning of the activities, organizing of the educational process, pedagogical communication and cooperation, creative, educational, social and professional competence, were identified and analyzed. On the base of decisions of the Government, all key concepts related to the subject under discussion were discussed upon, following the principles of equal opportunities, contextualises, efficiency and succession of the system of education as well as the objects and tasks of education. According to the previously developed programme of the investigation, the diagnostic investigation was carried out, the object and the tasks set in the programme were implemented, a questionnaire and descriptions were developed. One hundred and twelve pedagogues and twelve heads of Vilnius children and youth clubs and schoolchildren centers were interviewed. The data of the diagnostic investigation disclosed that a majority of pedagogues of informal education institutions pays a great attention to extension and improvement of their competences. The results of the investigation show that pedagogues should more frequently coordinate their activities with parents of the children as well... [to full text]

Tato práce představuje nové metody pro verifikaci programů pracujících s neomezenými celočíslenými proměnnými, konkrétně metody pro analýzu dosažitelnosti a~konečnosti. Většina těchto metod je založena na akceleračních technikách, které počítají tranzitivní uzávěry cyklů programu. V práci je nejprve představen algoritmus pro akceleraci několika tříd celočíselných relací. Tento algoritmus je až o čtyři řády rychlejší než existující techniky. Z teoretického hlediska práce dokazuje, že uvažované třídy relací jsou periodické a~poskytuje tudíž jednotné řešení prolému akcelerace. Práce dále představuje semi-algoritmus pro analýzu dosažitelnosti celočíselných programů, který sleduje relace mezi proměnnými programu a~aplikuje akcelerační techniky za účelem modulárního výpočtu souhrnů procedur. Dále je v práci navržen alternativní algoritmus pro analýzu dosažitelnosti, který integruje predikátovou abstrakci s accelerací s cílem zvýšit pravděpodobnost konvergence výpočtu. Provedené experimenty ukazují, že oba algoritmy lze úspěšně aplikovat k verifikaci programů, na kterých předchozí metody selhávaly. Práce se rovněž zabývá problémem konečnosti běhu programů a~dokazuje, že tento problém je rozhodnutelný pro několik tříd celočíselných relací. Pro některé z těchto tříd relací je v práci navržen algoritmus, který v polynomiálním čase vypočítá množinu všech konfigurací programu, z nichž existuje nekonečný běh. Tento algoritmus je integrován do metody, která analyzuje konečnost běhů celočíselných programů. Efektivnost této metody je demonstrována na několika netriviálních celočíselných programech.

Die vorliegende Dissertation trägt mit ihren Erkenntnissen zu einem besseren Verständnis der sprachlich-kommunikativen Voraussetzungen herkunftssprachlicher Russisch-Lernenden im Tertiärbereich bei und schafft damit eine wichtige Grundlage für die Diagnose seitens der Lehrenden, die wiederum eine differenzierte und individualisierte Unterrichtsgestaltung gewährleistet. Im theoretischen Teil der vorliegenden Arbeit wurden die wichtigsten Erkenntnisse früherer Forschung auf den Gebieten der Soziologie und Migrationsforschung, Sozio- und Kontaktlinguistik, Fremdsprachendidaktik und Spracherwerbsforschung in Bezug auf die Herkunftssprecher*innen des Russischen zusammengetragen. Diese Erkenntnisse bilden die Grundlage für die eigene empirische Untersuchung, die durch folgende zentrale Forschungsfrage geleitet wird: Welche Faktoren bzw. Merkmale der Lernenden sind als Indikatoren für den herkunftssprachlichen Russischunterricht im Tertiärbereich relevant und wie hängen diese zusammen? Dabei wurden anhand der Erkenntnisse aus der Fachliteratur folgende Faktoren und Merkmale definiert: Einreisealter und Aufenthaltsdauer in Deutschland, Schulbesuch im Herkunftsland, Russischunterricht nach der Migration, Alphabetisierung, Input, Output, Identität. Auf Basis dieser Merkmale wurde eine Fragebogenstudie entwickelt und in den Jahren 2014-2017 mit vier Kohorten (insg. 80 Teilnehmende) von herkunftssprachlichen Erstsemester-Studierenden eines russistischen Studiengangs der Universität Potsdam durchgeführt. Die Daten wurden in Form einer beschreibenden Statistik aufbereitet. Als eine allgemeine Schlussfolgerung kann festgehalten werden, dass alle untersuchten Merkmale in ihrer Verknüpfung als unterrichtsrelevant betrachtet werden müssen. Dennoch liefern sie für sich alleinstehend (mit Ausnahme des Sprachgebrauchs im schriftlichen Bereich) keine ausreichend aufschlussreiche Informationen über die Sprachkenntnisse der Studierenden und können deshalb immer nur bedingt zur Diagnose der Sprachkenntnisse herangezogen werden. / The following dissertation contributes with its findings to a better understanding of the linguistic-communicative preconditions of heritage learners of Russian in tertiary education and thus creates an important basis for diagnosis on the part of teachers, which in turn provides for differentiated and individualized instructional design. The theoretical part of this study compiles the most important findings of previous research in the fields of sociology and migration research, socio- and contact linguistics, foreign language didactics, and language acquisition research in relation to the native speakers of Russian. These form the basis for our own empirical study, which is guided by the following central research question: What factors or learner characteristics are relevant as indicators of tertiary Russian heritage language teaching and how are they interrelated? Based on the findings from the literature, the following factors and characteristics were identified: age of entry and length of stay in Germany, school attendance in the country of origin, Russian language instruction after migration, literacy, input, output, identity. On the basis of these characteristics, a questionnaire study was developed and conducted between 2014 and 2017 with four cohorts (80 participants in total) of first-year heritage-speaking students of Russian studies programs at the University of Potsdam. The data were presented in the form of descriptive statistics. This study concludes that all investigated characteristics in their interconnection must be regarded as relevant for teaching. Nevertheless, these characteristics by themselves do not provide sufficient information about the students' language skills (apart from language use in writing) and can therefore only be used to a limited extent to diagnose language skills.

Det finns ett uttalat behov av nya innovativa vårdmodeller inom hälso- och sjukvården. Svensk vård står inför signifikanta utmaningar och karaktäriseras av brist på sjukvårdsplatser, eskalerande kostnader och minskat patientförtroende. Hospital at Home (HaH) erbjuder möjligheter till förbättrad tillgänglighet, kostnadseffektivitet och patienttillit inom vården, men dess implementering begränsas av bristande förståelse för rådande finansiella förutsättningar, otillräckliga regelverk och inadekvata ersättningsmodeller. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för de finansiella förutsättningar som påverkar implementeringen av innovativa vårdmodeller, såsom HaH, i komplexa decentraliserade sjukvårdssystem. Genom att utveckla ett teoretiskt ramverk som utforskar hur befintliga ersättningsstrukturer påverkar införandet av innovativa vårdformer, syftar denna studie till att bidra till förbättrat strategiskt beslutsfattande för en framgångsrik implementering och effektiv integrering av HaH i den svenska vården. Studien har tillämpat en utforskande abduktiv ansats, vilken realiserats genom en mixad metod som kombinerar enkäter och fallstudier. Datainsamlingen genomfördes via enkäter distribuerade till Sveriges 21 regioner samt genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från tre svenska HaH-initiativ. Studien konstaterar att förberedelse och implementering av vårdinnovationer i decentraliserade system påverkas av flertalet både yttre och inre faktorer. Regelverk och direktiv, avtal samt extern budgetering och resursfördelning utgör grunden för hur vårdtjänster struktureras och finansieras. Dessa externa ramar är fundamentala i skapandet av en miljö som främjar vårdinnovation. Lokala variationer, vårdaktörer, verksamhetsformer och ersättningsmodeller spelar sedan en direkt roll i hur olika vårdmodeller utformas, finansieras och levereras i praktiken. Slutligen understryker studien behovet av en nationell definition av HaH och dess verksamhetsform, revidering av begränsande regelverk samt inkorporering av rörliga ersättningskomponenter till HaH-vårdutförare för att underlätta en storskalig implementering av HaH i Sverige. / There is a pressing need for innovative care delivery models within healthcare. Swedish healthcare faces formidable challenges including a shortage of hospital beds, escalating costs, and diminishing patient trust. Hospital at Home (HaH) presents an opportunity to enhance accessibility, cost-effectiveness, and patient trust within the healthcare system. However, its widespread adoption is impeded by a lack of understanding of current financial preconditions, insufficient regulations, and inadequate reimbursement models. This study seeks to enhance the understanding of financial preconditions influencing the implementation of innovative care models, such as HaH, within decentralized healthcare systems. Through the development of a theoretical framework that examines how current compensation structures impact the adoption of innovative care models, this study aims to inform strategic decision-making for the successful implementation and effective integration of HaH into Swedish healthcare. This thesis employs an exploratory abductive approach, utilizing a mixed-methods strategy that combines surveys and case studies. Data was collected through surveys distributed across all 21 Swedish regions, complemented by semi-structured interviews with representatives from three Swedish HaH initiatives. The study finds that the preparation and implementation of healthcare innovations in decentralized systems are significantly shaped by a range of external and internal factors. Regulatory frameworks, contractual agreements, and mechanisms for budgeting and resource distribution form the basis for how healthcare services are structured and financed. These external factors are fundamental in creating an environment that promotes healthcare innovation. Moreover, local variations, healthcare providers, operational forms, and reimbursement models directly influence how different care models are designed, financed, and delivered in practice. Finally, the study highlights the critical need for a national definition of HaH, the revision of restrictive regulations, and the integration of variable reimbursement components to facilitate widespread adoption of HaH across Sweden.

Sustainability has become a critical issue due to global warming, scarcity of resources, and the high costs of raw materials. It is vital to reconsider linear business models and value creation processes and transition towards circularity. The growth of the electric vehicles market is promising; however, it comes with a major downside. Soon there will be a considerable number of used batteries without the original capacity and potentially hazardous that cannot go to landfill due to environmental and economic reasons. In this regard, the use of electric vehicle batteries in second life (EVBSL) is suggested as a solution. EVBSL comes with benefits such as the extension of the battery life cycle, extracting value from the remaining capacity of the battery, reduction in the upfront costs of the electric vehicle, and create new revenue streams for the companies. And since various actors are involved in EVBSL, it is essential to study this phenomenon from an ecosystem perspective. Despite the recent focus of researchers on EVBSL, there are several gaps in the current literature on this topic. The first gap concerns the challenges and enablers of implementing circular business models (CBMs) for EVBSL. The second gap concerns the second life operations of electric vehicles (EV). There is a lack of research on the solutions that can guide the ecosystem actors to manage EVBSL-related activities. And the third gap concerns the limited research on the preconditions of circular business model innovation for the EVBSL that focuses on the transition from linear business models to CBMs. Therefore, this thesis aims to develop knowledge of the factors that influence the implementation of CBMs for EVBSL from an ecosystem perspective. This study intends to address these gaps by conducting qualitative research. An exploratory research design has been deemed adequate due to its flexibility and compatibility. This research draws on the existing literature on the second life of EV batteries, and circular business models. In total, 20 interviews and 15 workshops have been conducted covering 15 companies in the EVBSL ecosystem. Purposeful sampling was employed to select the EVBSL ecosystem actors with the aim of covering the key actors such as OEMs, battery manufacturer, recycling companies, remanufacturers, energy utility companies, material supplier for battery parts, construction and housing company, and public transportation companies. The collected data was analyzed via qualitative methods such as thematic analysis.  The results of this study have led to the identification of nine key challenges and seven key enablers. Moreover, two dimensions (i.e., time frame and responsible entity) are identified from the empirical data, through which companies can structurally categorize and work with the identified key challenges and enablers. Based on this, a guiding framework is suggested that could support firms in the EV battery ecosystem to establish and manage various configurations for second-life operations in a series of phases such as firm-level initiation, ecosystem construction, firm-level optimization, and ecosystem orchestration. Finally, the current linear business models (traditional sales of products and services, product maintenance and support, R&amp;D, consultancy, and services), upcoming CBMs (regenerating, looping, and sharing), and the preconditions (for value creation, capture, and delivery) for the circular business model innovation are extracted.  This study contributes to the existing body of knowledge in several ways. It enhances the current literature on challenges and enablers of EVBSL by covering various actors in this ecosystem and extends the knowledge on the scope of these factors. Moreover, this study is the first one that suggests a guiding framework for the ecosystem actors through configurations for second-life operations while shedding light on the preconditions of circular business innovation for EVBSL. This study also provides interesting insights for practitioners and managers in the EVBSL ecosystem. / RECREATE project

To survive in today’s highly competitive and fast changing environment large corporations continuously have to develop themselves and their value offering. As a way to manage this, many have established innovation departments to deal with the company’s offerings. Despite this, it is challenging to generate impact from new business initiatives with several uncertainties stemming from the phase where the initiatives are being scaled, referred to in theory and practice as the scaling phase. The challenges within this phase has as well been noticed by Deloitte Sweden who have identified an increase in requested support within the space of scaling innovation. The scaling phase is considered the biggest obstacle for new business initiatives because of its unpredictability. It is hence identified as a troublesome and strategically challenging area in corporate innovation in need for further investigation. The aim of this thesis was consequently to research and unveil the underlying difficulties causing the scaling to fall short and success factors that can prevent it. Practical industry insights and experiences have been gathered through semi-structured qualitative interviews with seven large corporations. All seven companies were interviewed individually on two separate occasions and the results from the first round of interviews constructed two research questions that guided the thesis; (1) What are the key principles that should be applied to create the best preconditions for large corporations throughout the scaling process? and (2) How can indicators be used throughout the scaling process to validate its progress? Results from both rounds of interviews were combined with the literature studies and together they indicated five difficulties and correlating success factors for large corporation scaling of new business initiatives. The difficulties and success factors were in turn divided into two prominent themes. The first theme includes the preparatory work in the process leading up to a decision of scaling, called; preconditions for scaling. The second theme covers how companies can validate the progress of the initiative during scaling, called; scaling progress validation. To intuitively communicate the difficulties, success factors, and corresponding recommendations they are presented as a framework: Corporate Innovation Scaling - Difficulties and Success Factors. The content of the framework aims to support the innovation departments throughout their innovation process and ultimately aid the scaling of new business initiatives. / För att överleva i dagens mycket konkurrensutsatta och snabbt föränderliga miljö måste stora företag ständigt utveckla sig själva och deras värdeerbjudande. Ett vanligt sätt att hantera detta är att etablera innovationsavdelningar med ansvar att hantera företagets innovativa erbjudanden. Trots detta är det utmanande att generera en inverkan från dessa nya affärsinitiativ där flera osäkerhetsfaktorer härrör från den fas där initiativen skalas, som i teori och praktik benämns som skalningsfasen. Utmaningarna inom denna fas har också uppmärksammats av Deloitte Sverige som har upplevt en ökad av efterfrågan av stöd inom ramen för skalning av innovation. Skalningsfasen anses vara det största hindret för nya affärsinitiativ på grund av dess oförutsägbarhet. Det identifieras därmed som ett besvärligt och strategiskt utmanande område inom företagsinnovation i behov av ytterligare efterforskning. Syftet med denna avhandling var följaktligen att undersöka och redogöra för de bakomliggande svårigheterna som orsakar att skalningen brister samt vilka framgångsfaktorer som kan förhindra att det sker. Praktiska branschinsikter och erfarenheter har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju stora företag. Samtliga sju företag intervjuades individuellt vid två separata tillfällen och resultaten från den första intervjuomgången konstruerade två forskningsfrågor som vägledde avhandlingen; (1) Vilka är de viktigaste principerna som bör tillämpas för att skapa de bästa förutsättningarna för stora företag genom hela skalningsprocessen? och (2) Hur kan indikatorer användas under hela skalningsprocessen för att validera dess framsteg? Resultaten från båda intervjuomgångarna kombinerades med litteraturstudierna och tillsammans indikerade de fem svårigheter och korrelerande framgångsfaktorer för stora företags skalning av nya affärsinitiativ. Svårigheterna och framgångsfaktorerna delades i sin tur upp i två framträdande teman. Det första temat inkluderar det förberedande arbetet i processen som leder fram till ett beslut om skalning, kallat; förutsättningar för skalning. Det andra temat täcker hur företag kan validera initiativets framsteg under skalning, kallat; validering av skalningsframsteg. För att intuitivt kommunicera svårigheterna, framgångsfaktorerna och motsvarande rekommendationerna presenteras de i form av ramverket: Corporate Innovation Scaling -Difficulties and Success Factors. Innehållet i ramverket syftar till att stödja ivinnovationsavdelningarna genom hela deras innovationsprocess och i slutändan hjälpa till att skala nya affärsinitiativ.

Abstract The main objective of this study is to clarify the current challenges and preconditions relating to product portfolio management (PPM) and widen the PPM framework over horizontal and vertical portfolios, including a related governance model, strategic performance management and the PPM process. This study analyses comprehensively the current PPM literature and the relevant practices of 10 case companies representing business areas such as hardware (HW), software (SW) and Services. This study approaches PPM from a more comprehensive viewpoint as all product life cycle phases and product structure levels are not covered well in this context by the earlier literature. The principal results of this study involve revealing the need for a new PPM governance model including strategic targets, KPIs and the PPM process according to vertical and horizontal portfolios. The created PPM framework clarifies the strategic role of PPM in cross-functional analysis and decision making for commercial and technical portfolios. The role and the impact of strategic PPM have been further enhanced by positioning the PPM process on the level of other business processes. The created PPM framework enhances the collaboration between business and engineering teams. The managerial implications include the potential preconditions of clarifying the dynamic and active role of PPM at the level of other business processes. The findings can aid business managers in understanding PPM as an entity that has a role in managing the entire product portfolio and its renewal based on strategic performance measures over horizontal and vertical portfolios according to cross-functional governance bodies. This highlights the criticality of managing all items both in commercial and technical portfolios. The role of other business processes should be highly operational by executing product development, marketing and sales, delivery and care activities according to PPM decisions. The primary role of PPM should be active management of the entire product portfolio over product life cycle phases and product structure levels, instead of merely focusing on new product development, to ensure product portfolio renewal. / Tiivistelmä Tämä tutkimus selventää tuoteportfolion hallintaan liittyviä edellytyksiä ja haasteita, sekä laajentaa tuoteportfolion hallintamallia, suorituskyvyn johtamista ja prosessia horisontaalisesti ja vertikaalisesti. Tuoteportfolion hallintaa on lähestytty kattavasti analysoimalla nykyistä kirjallisuutta, sekä kymmenen kohdeyrityksen käytänteitä nykytila-analyysin keinoin. Kohdeyritykset edustavat useita liiketoiminta- ja tuotealueita kattaen laitteiston, ohjelmiston ja palvelut. Tämä tutkimus lähestyy tuoteportfolion hallintaa laajemmalta katsantokannalta kuin nykyinen kirjallisuus joka ei kata kaikkia tuotteen elinkaaren vaiheita ja tuoterakennetasoja. Tämän väitöstutkimuksen tärkeimmät tulokset liittyvät uuden tuoteportfolion hallintamallin tarpeellisuuden esille tuomiseen, sisältäen tuoteportfolion strategiset tavoitteet, suorituskykymittarit ja hallintaprosessin perustuen vertikaalisiin ja horisontaalisiin tuoteportfolioihin. Luotu viitekehys selkeyttää tuoteportfolion hallinnan strategista roolia organisaatiorajat ja liiketoimintaprosessit ylittävässä analyysissa ja päätöksenteossa liittyen kaupallisiin ja teknisiin tuoteportfolioihin. Strategisen tuoteportfolion hallinnan roolia ja merkitystä on erityisesti korostettu nostamalla tuoteportfolion hallintaprosessi muiden liiketoimintaprosessien tasolle. Tässä tutkimuksessa luotu tuoteportfolion hallinnan viitekehys vahvistaa yhteistyötä liiketoiminnanjohto- ja insinööritiimien välillä kaikilla organisaatiotasoilla. Työn kontribuutiot yritysjohdolle korostavat tuoteportfolion hallintaprosessin keskitettyä, dynaamista ja aktiivista roolia johtaa yrityksen kaupallisia ja teknisiä nimikkeitä horisontaalisesti ja vertikaalisesti kokonaisuutena perustuen strategisiin suorituskykymittareihin. Tuoteportfolion hallinta yli horisontaalisten ja vertikaalisten portfolioiden mahdollistaa tuoteportfolion uudistumisen yli kaikkien elinkaarivaiheiden ja tuoterakennetasojen. Muiden liiketoimintaprosessien roolin tulisi olla selkeästi operatiivinen toteuttaen tuotekehitykseen, markkinointiin, myyntiin, tilaamiseen, hankintaan, toimittamiseen ja huoltoon liittyviä tehtäviä perustuen strategisiin tuoteportfolion hallinnan tavoitteisiin ja suorituskykymittareihin.

Gegenstand der Dissertation ist die Verantwortung der Kommunen für die Versorgung der örtlichen Bevölkerung mit Elektrizität: Woraus kann sie hergeleitet werden, welche Konsequenzen ergeben sich aus ihr für die Kommunen und welche Bedeutung kommt hierbei der Kooperation mit der Privatwirtschaft zu? Die in drei Teile gegliederte Arbeit befasst sich in ihrem ersten Teil mit den allgemeinen Grundlagen und der Entwicklung kommunaler Elektrizitätsversorgungsunternehmen. Im zweiten Teil geht es um die gesetzlichen Zielvorgaben in der Elektrizitätswirtschaft und die kommunale Verantwortung für ihr Erreichen. Der dritte Teil schließlich befasst sich mit den Voraussetzungen kooperativer Staatstätigkeit und dem Potenzial der Anwendung von Kooperationsmodellen im Bereich der örtlichen Elektrizitätsversorgung. / The dissertation ist focused on the responsibility of municipalities to supply local populations with electricity: Where can it be derived from, what consequences for municipalities arise from it and what role does the cooperation with private sector have in this context? The thesis is divided into three parts; the first part deals with the basic principles and the development of municipal electric utilities. The second part focuses on both statutory normative targets in the electricity supply industry and the municipality's responsibility to achieve them. Finally, the third part discusses the preconditions of cooperative government activity and the potential of cooperation models for application to local power supply.