Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan. Frågeställning till denna studie tar upp hur förskollärare synliggör matematiken för barnen i verksamheten samt hur de arbetar med matematk i förskolan. Studien använder sig utav en kalitativ metod i form av intervjuer med förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt ur Vygotskijs teori. Denna terori har valts för att kunna förstå förskollärarnas arbetssätt om hur de arbetar med matematiken i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av matematik, planerat som oplanerat i verksamheten för att synliggöra matematiken för barnen. Resultatet påvisar även att förskollärarna har en viktig roll för att göra matematiken synlig för barnen, detta på grund av livserfarenheter då matematiken ständigt finns i vardagen och något som varje människa stöter på dagligen.

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamma förskollärares attityder till en inkluderande specialundervisning samt att se skillnader beroende på var förskolläraren arbetar, vilken erfarenhet man har samt om man arbetar kommunalt eller privat. Studien bygger på en kombinerad forskning av enkäter och intervjuer med förskollärare som arbetar privat och kommunalt, enkäten är besvarad av18 förskollärare i två olika kommuner, och de fyra semistrukturerade intervjuerna är gjorda med förskollärare från en förskola och en förskoleklass I olika kommuner. Enkäterna samt intervjuerna i denna studie är uppbyggda på TATIS/TAISA-skalan för att öka studiens tillförlitlighet samt för att ha en vetenskaplig grund att vila på. Resultatet av studien visar att inkluderingsarbetet är förskollärarens grundläggande ansvarsområde men att attityderna kring detta ser olika ut beroende på var förskolläraren arbetar om det är kommunalt eller privat, samt vilka erfarenheter man besitter i yrket. Resultatet visar vidare att inkludering är ett brett begrepp som i vissa fall är svårt att tyda och att erfarenhet och kompetens spelar stor roll i inkluderingsarbetet. Sammanfattningsvis ser jag utifrån studiens resultat att attityderna kring inkluderingsarbetet är olika beroende på vilka olika förutsättningar förskollärarna har i sitt yrke, och att det därför krävs mer forskning kring det på flera olika områden.

Syftet med studien är att undersöka hur stress upplevs hos nyutexaminerade förskollärare och förskollärare med lång erfarenhet. Vidare undersöks hur förskollärarna hanterar stressen och hur det påverkar arbetet. I studien har två frågeställningar använts där den första handlar om att undersöka skillnad på stressen mellan nyutexaminerade förskollärare och förskollärare med lång erfarenhet och den andra frågeställningen handlar om hur förskollärarna hanterar stressen. I studien har en enkätundersökning använts som metod med både öppna och slutna frågor. Enkäten grundar sig på sju webbaserade frågor som sändes ut i en grupp på Facebook som heter förskolan.se. 78 förskollärare deltog i studien runt om i Sverige, och två lika stora grupper skapades utifrån förskollärarnas arbetslivserfarenhet. Resultatet av studien visar bland annat att stora barngrupper, brist på planeringstid och reflektion samt att inte räcka till är några av orsakerna till förskollärarnas stress. Förskollärarna hanterar stressen genom exempelvis motion, avslappningsövningar, samtala med människor i omgivningen och egna intressen. Slutsatsen visar sammanfattningsvis vad som orsakar förskollärares stress och hur stressen kan försvinna eller minska. Avslutningsvis visar studien att 95% av förskollärarna någon gång känt sig stressad på arbetet i förskolan.

Denna studie grundar sig i fyra förskollärares erfarenheter kring teknikundervisning i förskolan, med syfte att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare undervisar i teknik på förskolan. De tre frågeställningarna som synliggör syftet är: Hur beskriver förskollärare ämnet teknik i förskolan, det vill säga vad innefattar ämnet? Hur bedrivs teknikundervisningen på förskolan, det vill säga med vilka undervisningsmetoder genomförs ämnet? Vilka svårigheter och möjligheter upplever förskollärare med teknikundervisningen i förskolan? Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data samlats in. Studiens resultat har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv med frågorna vad, hur och varför, samt med hjälp av tidigare forskning kring teknik i förskolan. Resultatet visar att teknikundervisning bedrivs på förskolorna, men att förskollärarna har olika kunskaper kring teknikämnet och därmed varierar teknikinnehållet. Resultatet visar vidare att förskollärarna använder sig av olika metoder för att väcka, stötta och utmana barnens teknikintresse. Det krävs medvetna och medforskande förskollärare som benämner teknikbegrepp i en lärprocess som uppmuntrar utforskande. Alla förskollärarna menar att de utgår från barnens intresse för att ett meningsfullt lärande för barnen ska ske. Anledningen till att ett visst teknikinnehåll väljs ut är främst förskollärarnas ämneskunskaper. Teknikundervisningen sker gärna ämnesöverskridande i förskolan. Dock kan de innebära att teknikinnehållet blir otydligt, men samtidigt kan fler barn hitta motivationen att undersöka teknik vidare, om en bredare tolkning av teknik presenteras. En slutsats i studien är att förskollärarens ämneskunskaper är avgörande för vilket lärande som blir möjligt för barnen, både vid planerad och spontan teknikundervisning.

Denna studie undersöker hur förskollärare arbetar med lek och undervisning i förskolan. Vi är intresserade av hur lek används för att nå utveckling och lärande i riktning mot målen i läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur lek i förskolan kan bidra till barns lärande utveckling. ​Våra forskningsfrågor är följande, Hur upplever förskollärare att den fria leken bidrar till fortsatt utveckling och lärande samt vilka slags undervisningsmiljöer erbjuds barn i styrd lek. Studiens inspireras av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv på lärande​. ​Studiens empiri är insamlad genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Intervju valdes som insamlingsmetod eftersom studien undersöker hur förskollärare förstår och arbetar med begreppen lek och undervisning som en sammankopplad länk. En slutsats av studiens resultat visar att när den fria leken saknar närvarande förskollärare så bidrar lärandet enbart till grundläggande kunskaper hos barnet, till skillnad mot en lek där förskolläraren är aktivt och stöttande. Resultatet visar också att det inte går att inkludera endast en undervisningsmiljö i den styrda leken, utan vi kan se att tre av miljöerna genomsyrar på ett eller annat sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns anknytningunder inskolningsperioden. I studien hade vi anknytningsteorin som utgångspunkt, ochvi ville synliggöra förskollärarnas egna resonemang kring anknytningen underinskolningsperioden, vi har därför gjort en kvalitativ studie där vi har intervjuat sexolika förskollärare med öppna frågor.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att anknytningen till barnen samtkontakten till vårdnadshavarna, var de viktigaste faktorerna för att barnet skulle få enbra och trygg start vid inskolningen på förskolan. Samtliga förskollärarna harerfarenheten att i de fall där barnets vårdnadshavare var oroliga försämradesförskollärarnas möjlighet att knyta an till barnet under inskolningsperioden. För attskapa en trygg anknytning vid inskolningen ansåg förskollärarna att de skulle varalyhörda inför barnens behov, genom att förskollärarna var närvarande och lät barnennärma sig i sin egen takt. Fyra av sex förskollärare ansåg att den bästainskolningsmetoden var den föräldraaktiva inskolningen, där vårdnadshavarna var med itre dagar och aktivt tagit hand om barnet, för att sedan minska sitt medverkade underden resterande inskolningsperioden. / The purpose of the study was to investigate how preschool teachers reason about children's attachment during the schooling period. In the study, we had the attachment theory as a starting point, and we wanted to make visible the preschool teachers' own reasoning about the attachment during the introduction period, we have therefore done a qualitative study where we interviewed six different preschool teachers with open questions. The results showed that all preschool teachers considered that the attachment to the children and the contact with the guardians were the most important factors for the child to get a good and safe start at introduction in preschool. All preschool teachers have the experience that in cases where the child's guardian was worried, the preschool teachers' ability to connect with the child during the introduction period deteriorated. In order to create a secure attachment during the introduction, the preschool teachers considered that they would be responsive to the children's needs, by the preschool teachers being present and letting the children approach at their own pace. Four out of six preschool teachers considered that the best introduction method was the parent-active introduction, where the guardians participated for three days and actively took care of the child, and then reduced their participation during the remaining introduction period.

Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt professionsperspektiv synliggöra hur fem förskollärare identifierar sitt uppdrag och att få ökad förståelse för vilka konsekvenser uppdraget, enligt förskollärarna, har för arbetsbelastningen. De tre frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare sitt didaktiska ansvar utifrån förskolans läroplan? Hur ser, enligt förskollärare, de didaktiska förutsättningarna ut för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen i arbetslaget? Vilka konsekvenser har de didaktiska förutsättningarna för förskollärares arbetsbelastning? Studien har en kvalitativ metodansats och studiens empiri har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer.     Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk där begreppen didaktik och profession stått centrala samt i förhållande till tidigare forskning. I resultat- och analysarbetet framkom att förskollärare identifierar sitt uppdrag som ett ansvarsfullt uppdrag och själva yrket som ett yrke i en ständigt föränderlig process. Ett yrke som följer samhällets utveckling, som kämpar med sin identitet eller status som profession och framförallt ett yrke som saknar behöriga kollegor att dela ansvaret med. Det didaktiska ansvaret utifrån förskolans läroplan upplevs som tungt dock hittar förskollärare stabiliteten i verksamheten med läroplanen som grund. Det konstateras bland annat att de didaktiska förutsättningarna för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen existerar, men upplevs vara sköra på grund av personalbrist, personalneddragningar och den osäkra framtiden. De konsekvenser för förskollärares arbetsbelastning som framkommer i denna studie greppas av förskollärarna bland annat genom att använda sina arbetslivserfarenheter för att tona ner arbetsbördan så att den är hanterbart, genom att använda alla kompetenser som finns i arbetslagen samt genom en bra kommunikation med ledningen och stödet därifrån.

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetets relation till inskolning och interkulturalitet. Dataunderlaget för att undersöka denna relation var en enkät, som besvarades av yrkesverksamma på olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Enkätfrågorna baserades på ämnesrelevant litteratur och vetenskapliga artiklar om samarbete, inskolning och interkulturalitet. Syftet med enkäten var att identifiera vad de yrkesverksammas åsikter var i relation till litteraturkopplingarna. Resultatet var att respondenternas (n:55) generella åsikt bekräftade flertalet av litteraturkopplingarna. Respondenternas gemensamma svar var ständigt över den neutrala gränsen. I de flesta frågor var respondenternas åsikter väldigt lika medan i några få frågor var det en större variation.