Barns ohälsa ökar generellt sett i samhället till följd av bland annat en allt mer stillasittande vardag ofta i kombination med mer ohälsosam kost. Förskolan är en instans där grunden för barns livslånga lärande ska läggas, så också barnens tidiga utbildning inom hälsa. Dock lämnas hälsa och arbetet med den, fri för tolkning i förskolans styrdokument vilket gör att det är upp till varje enskild förskollärare att tolka vad hälsa är och hur hälsa ska undervisas.  Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hälsa och på vilket sätt den synen kan påverka hur förskollärare utformar undervisningen i förskolan, samt i vilken utsträckning hälsa prioriteras i verksamheten.  Detta görs genom det sociokulturella perspektivet vilket i den här studien innebär synsättet att lärande sker i samspel tillsammans med andra, i den miljön barn befinner sig i och i den kultur förskollärare eller barn kommer ifrån. Datainsamlingsmetod för studien var enkät, och populationen bestod av 68 förskollärare fördelat på 10 förskolor i en mellanstor stad. Med ett bortfall på 75% ligger sjutton enkätsvar till grund för studiens resultat.  Resultatet visar att förskollärarna i studien tolkar begreppet hälsa olika samt att de undervisar och utformar miljö olika utifrån vad de själva har med sig i sin ryggsäck. Detta innebär att studiens slutsats resulterat i att hälsa som begrepp är komplext och mångtydigt och kan betyda olika utifrån vem som tolkar det, samt att tydligare styrdokument kring arbetet med barns hälsa kan vara nödvändiga för att kunna skapa ett mer likvärdigt hälsofrämjande arbete i förskolan.

Bildskapande är ett viktigt inslag i förskolan och ingår i förskolans läroplan, vi vill därför se hur förskollärarna ute på förskolorna jobbar och tänker kring ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna resonerar kring ämnet bild i förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare i olika åldrar och datan analyserades och kategoriserades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar att alla respondenterna är eniga om att bildskapandet sker i samspel med andra och att barnen lär sig i samspel med andra samt att det är gynnsamt för barnens utveckling. Respondenterna arbetar dagligen med både fritt och planerat bildskapande i verksamheten utifrån läroplanens mål. Enligt respondenterna anses det vara viktigt att skapa intresse för bildskapande och ha material tillgängligt för barnen.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattning av pedagogisk dokumentation. Studiens frågeställning tar upp hur förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen samt hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen för att utveckla förskolans utbildning. Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet har legat till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Den sociokulturella teorin har valts för att kunna få en förståelse för förskollärares arbete med och syn på pedagogisk dokumentation i förskolan. Resultatet visar att förskollärare uppfattar den pedagogiska dokumentationen som värdefull i arbetet mot att utveckla förskolans utbildning efter barnens behov och intressen. Det bidrar därmed till att förskollärare värdesätter barnens delaktighet vid dokumentationstillfällena. Resultatet visar även att förskollärare arbetar regelbundet med pedagogisk dokumentation trots tidsbrist och att tillräcklig kompetens inom ämnet ibland saknas.

Det övergripande syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fåtal rektorerna tar ansvar för utveckling av förskollärarnas digitala kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar till den här studien; hur uppfattar rektorerna den samlade digitala kompetens på sina förskolor och hur stödjer rektorerna förskollärarna i att utveckla digital kompetens? I studien används kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts till att intervjua tre rektorer från tre olika kommuner i södra Sverige. Studiens resultat har analyserat med hjälp av förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på rektorernas uppfattning på förskollärarnas digitala kompetens och hur de stödjer sina förskollärare i sin digitala kompetens. Slutsatsen i studien är att rektorerna är medvetna att det finns förskollärare som känner att de har en låg digital kompetens och att rektorer erbjuder olika möjligheter till att stödja förskollärarnas utveckling av digital kompetens.

Teknik är ett väldigt brett ämne och denna uppsats har valt att rikta in sig på bygg ochkonstruktion. Forskning visar att förskollärare finner begreppet teknik svårdefinieratoch hur arbetet med bygg och konstruktion ska belysas i svensk förskola finns detytterst lite forskning om. Denna uppsats har som syfte att ge en ökad förståelse för hurförskollärare uppfattar och planerar för bygg och konstruktion i förskolans verksamhet.Frågeställningarna har fokus på förskollärarnas uppfattning av begreppen teknik samtbygg och konstruktion, förskollärarnas arbete med bygg och konstruktion samt behovetav kompetensutveckling inom ämnet. Kvalitativ metod har använts där tre förskollärarehar intervjuats och skickat bilder som sedan har analyserats utefter fenomenografiskanalysmetod och multimodal teori. Resultatet visar att begreppet teknik anses vara brettoch uppfattas bland annat som digital teknik samt bygg och konstruktion. Arbetet medbygg och konstruktion i förskolan beskrivs som en del i den dagliga verksamheten därmaterialet och tillgängligheten anses vara viktiga aspekter vilket även läroplanen förförskolan belyser. Däremot anser inte alla förskollärare sig ha tillräckligt med materialför att tillgodose detta. I fråga om kompetensutveckling hade förskollärarna olika åsikterom i vilken grad det anses behövas. Det sammanfattade resultatet visar att förskollärareuppfattar och arbetar med bygg och konstruktion på olika vis i verksamheten vilket kanleda till att barnen får olika erfarenheter av ämnet. / Engineering is a very broad subject and this study has chosen to focus on building and construction. Research shows that preschool teachers find the concept of engineering difficult to define, and there is also very little research on how the work with building and construction should be focused on in Swedish preschools. This study aims to provide an increased understanding of how preschool teachers perceive and plan for building and construction in the preschool's activities. The issues focus on preschool teachers' perception of the concepts of technology and building and construction, the preschool teachers' work with building and construction and the need of competence development in the subject. Qualitative method has been used there three preschool teachers have been interviewed and sent pictures which have then been analyzed according to phenomenography analysis method and multimodal theory. The results show that the concept of engineering is considered broad and is perceived, among other things, as digital technology and construction. The work with building and construction in the preschool is described as part of the daily activities there the material and accessibility are considered important aspects, as is the curriculum the preschool highlights. However, not all preschool teachers consider themselves to have enough material to meet this. In terms of competence development, the preschool teachers had different opinions to what extent it is considered necessary. The summarized results show that preschool teachers perceives and works with building and construction in different ways in the preschool activity, which can lead to the children gaining different experiences of the subject.

Studien fokuserar på förskollärare och deras uppfattningar, åsikter och resonemang kring ämnet biologi i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om ämnet biologi samt hur de resonerar kring sitt arbete med biologi tillsammans med de äldre barnen i förskolan (3–6 år). Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från två medelstora kommuner i Mellansverige har intervjuats. På grund av rådande omständigheter, pandemin Covid-19, togs beslutet att intervjuerna skulle ske via tjänsten Zoom eller via telefon för att undvika fysisk kontakt. I resultatet och slutsatserna framkommer att förskollärarna till största del associerar ämnet biologi med naturen, i form av växter och djur, samt kroppen. Däremot anser tre av de intervjuade förskollärarna att begreppet biologi är svårdefinierat. Samtliga förskollärare menar att biologi är en stor del av verksamheten och att det är roligt att arbeta med. Ämnet biologi integreras bland annat genom odling och kompostering, vistelse i skogen, undersökande av växter, djur och kroppen samt spontant genom samtal och lek. Ämnet biologi integreras framförallt genom barnens visade intresse för biologi som förskollärarna kan vidareutveckla och utmana. Implikationer för verksamheten är att utgå från barnens intresse och nyfikenhet kring ämnet biologi och på så sätt integreras biologi naturligt i verksamheten. Mycket av det som förskollärare gör i förskolan är kopplat till biologi. För att öka ämneskunskaperna runt biologi och dess sammanhang kan biologi vara en del av den kompetensutveckling som förskollärarna förkovra sig i. / This study focuses on preschool teachers and their perceptions, opinions and reasoning on the subject of biology in preschool activities. The purpose of the study is to shed light on preschool teachers' perceptions of the subject of biology and how they reason about their work with biology together with the older children in preschool (3–6 years). The method for the study is semi- structured interviews where seven preschool teachers from two medium-sized municipalities in Central Sweden have been interviewed. Due to the prevailing circumstances, the Covid-19 pandemic, the decision was made that the interviews would take place via the Zoom service or by telephone to avoid physical contact. The results and conclusions show that the preschool teachers largely associate the subject of biology with nature, in the form of plants and animals, as well as the body. On the other hand, three of the interviewed preschool teachers believe that the concept of biology is difficult to define, but that all preschool teachers believe that biology is a large part of the business and that it is fun to work with. The subject of biology is integrated through cultivation and composting, stays in the forest, examination of plants, animals and the body and spontaneously through conversation and play. The subject of biology is primarily integrated through the children's shown interest in biology, which preschool teachers can further develop and challenge. Implications for the activity are to start from the children's interest and curiosity about the subject of biology and in this way, biology is naturally integrated into the activity. Much of what preschool teachers do in preschool is linked to biology. In order to increase the subject knowledge around biology and its context, biology can be part of the competence development in which preschool teachers improve.

Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om orsaker till och hantering av stressfaktorer som förskollärare kan möta i deras arbetsmiljö. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilka stressfaktorer beskriver förskollärarna att de upplever i förskolan? Hur hanterar förskollärarna de stressfaktorer som de beskriver? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att nå fram till vårt resultat. Urvalet var åtta verksamma förskollärare med en stor variation i både ålder och verksamma yrkesår. Vi har använt oss av metodansatsen IPA och teorin KASAM för att kategorisera och tolka resultatet utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet av studien visar att förskollärarna upplever flera stressfaktorer i deras arbetsmiljö som de hanterar på olika sätt. De främsta stressfaktorer som förskollärarna beskriver är stora barngrupper, hög ljudnivå och många kringuppgifter. Våra slutsatser av studien är att det krävs en hög känsla av begriplighet för att förskollärarna ska kunna sortera den information som de dagligen utsätts för. För att kunna göra vardagen och alla dess utmaningar på förskolan hanterbar så behöver förskollärarna ta till egna erfarenheter samt yttre resurser för att undvika att stressnivån ska öka. Trots hög arbetsbelastning och höga krav så är den mest meningsfulla uppgiften att lägga energi och engagemang på att vara en trygghet för barnen. / This study aims to contribute knowledge about the causes and management of stressors that preschool teachers may encounter in their work environment. The questions that the work is based on are: What stress factors do preschool teachers describe that they experiencein preschool? How do preschool teachers deal with the stressors they describe? We have used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to reach our result. The selection was eight active preschool teachers with a large variation in both age and active professional years. We have used the method approach IPA and the theory KASAM to categorize and interpret the results based on the concepts of comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The results of the study show that preschool teachers experience several stressors in their work environment which they handle in different ways. The main stressors that the preschool teachers describe are large groups of children, highnoise levels and many ancillary tasks. Our conclusions from the study are that a high sense of comprehensibility is required for preschool teachers to be able to sort the information to which they are exposed on a daily basis. In order to make everyday life and all its challenges at the preschool manageable, the preschool teachers need to use their own experiences as well as external resources to avoid the stress level increasing. Despite a high workload and high demands, the most meaningful task is to put energy and commitment into being a security for the children.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskrev sin uppfattning av begreppen lek och undervisning. Syftet var också att undersöka vilka förutsättningar förskollärarna såg funnits som grund för skapandet av dessa uppfattningar. Studien var kvalitativ där metoden var semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk ansats i analysprocessen. Resultatetvisade på att förskollärarna anammat och reflekterat över begreppet undervisning och grundar sin uppfattning i styrdokument. Begreppet lek har ej haft samma fokus och har därför inte reflekterats över i samma utsträckning i arbetslagen. Egna erfarenheter lyfts som grunden till hur förskollärarna beskrev leken. Förutsättningarna för reflektion kring begreppen skiljde sig åt mellan kommuner och förskolor. Studien visade på ett behov av mer centraliserad styrning av planerings och reflektionstid för förskollärare. Genom fastställd och prioriterad tid för planering och reflektion kan ett professionellt språk växa fram vilket ligger till grund för en likvärdig förståelse för begrepp och uppdrag. Studien tydliggjorde att begreppet lek behöver få en mer framträdande ställning i reflektioner på förskolan. Det som framkommit i studien kan användas som en del i arbetet för att säkerställa uppdraget som förskollärarna har utifrån styrdokument.

The preschool teacher’s responsibility has changed over the years as the preschool's curricula has changed. The purpose of this essay is therefore to increase knowledge about childminders' expectations of the preschool teacher's responsibility. The research questions are what the preschool teacher should take responsibility for according to childminders experience and how this responsibility should be exercised. In order to understand the phenomenon of preschool teacher’s responsibility, theories about responsibility and leadership are used in the analysis of data.  The empirical data of the study is collected through a phenomenological approach where qualitative interviews were used. The interview questions have been of a semi-structured nature. The study includes interview with six childminders in metropolitan regions.  The results show that the preschool teacher’s responsibility, according to childminders experience, means leading the activities and teaching, being responsible for keeping the curriculum alive and being responsible for each child's development and learning. Childminders also include, due to the preschool teacher’s higher knowledge and competence, that they are responsible for communication with guardians and other parties, concerning children in need of support. The childminders experience is that everyone in the team is responsible for the daily tasks. Childminders experiences of how responsibility should be exercised show a complex leadership in which the preschool teacher's leadership is adapted based on the situation and person. The preschool teacher is expected to support the childminder and guide and explain how and why tasks should be carried out. In addition, the preschool teacher is expected to have a trust in the childminder's competence and thus also delegate tasks and make them involved in decisions. The essay discusses what happens to the preschool's assignment if there is not a preschool teacher in the department who undertakes the expected responsibility or if the preschool teacher does not see herself or himself as a leader.

Syftet med studien var att studera förskollärares uppfattningar av den fria leken i förskolan. Fri lek är en naturlig del i barnens vardag i förskolan, men begreppet är brett och kan tolkas ur olika perspektiv hos förskollärarna. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i mellersta Sverige. Med stöd av Eriksons lekteori och med teorins centrala begrepp identitet, lekhandlingar och konsekvenser och utfall har resultatet analyserats. Resultatet visar skillnader mellan förskollärares uppfattningar om vad fri lek innebär. Samtliga förskollärare menar dock att den fria leken har en central betydelse i barns liv och att den är livsviktig för deras utveckling. En förskollärare menar att barn som inte får leka blir ingen hel människa. Förskollärarna beskriver att den fria leken skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling. Resultatet visar att det finns lekhandlingar som förskollärare uppfattar som önskvärda och icke önskvärda. Fri lek som går emot samhällets norm styrs om eller förmildras. Förskollärarna beskriver olika faktorer i förskolan som kan begränsa barnen i deras fria lek; tiden, förskollärares förhållningssätt, icke önskvärda lekhandlingar och den fysiska miljön. Studiens resultat har även visat att det kan uppstå negativa konsekvenser i barnens utveckling om deras fria lek i förskolan begränsas, de kan till exempel hämmas i sin utveckling av identitet. Slutligen kan barnens fria lek i förskolan inte betraktas som helt fri, utan styrs eller begränsas på grund av omgivande faktorer.