Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lärarna ska kunna på bästa sett stötta elever med matematiksvårigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrån elevernas matematiksvårigheter samt att alla fyra informanter gick första året på gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades på bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för ämnet, undervisningsmiljöns påverkan på inlärningen samt betydelsen av det matematiska språket som används av lärarna och läromedlen. Även lärarens didaktiska kunskaper har en viss påverkan på elevernas matematiksvårigheter då eleverna upplevde ämnet som enformigt det vill säga att all undervisning skedde utifrån läromedlen och att eleverna inte gavs möjlighet att utföra det praktiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och rektorers val av undervisningsmiljö i ämnet biologi inom årskurserna 4-6 och om deras val sammanfaller med deras uppfattningar om var undervisning bör bedrivas. Undersökningen baseras på metodtriangulering som är en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, i detta fall enkäter och kompletterande intervjuer. Resultatet i undersökningen visade att lärare och rektorer har uppfattningar om att undervisning i biologi bör bedrivas både innanför och utanför skolbyggnaden. De menar dock att undervisning bör ske i större utsträckning utanför skolbyggnaden men att det finns flertal begränsningar som bridrar till att det inte genomförs i den utsträckning de önskar. Resultatet visar därför att lärares och rektorers uppfattningar kring var undervisning bör bedrivas inte sammanfaller med deras undervisningspraktik. Det är därför enligt dem viktigt att lärare och rektorer för samtal med varandra om hur det pedagogiska ledarskapet ska bedrivas i verksamheten. Det kan skapa möjligheter för dem att bedriva varierande undervisning innanför och utanför skolbyggnaden och på så sätt undervisa utifrån deras uppfattningar de har kring framgångsrik undervisning.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med skriftspråk i förskolan och hur pedagoger genom material och miljö i leken kan främja barns skriftspråksutveckling. Den teoretiska utgångspunkten för studien vilar på det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad form genomfördes med fyra pedagoger verksamma i norra Sverige. I studien framkommer det att leken har betydelse för barns skriftspråksutveckling. Resultatet visar på miljön och materialets betydelse i leken för att väcka barns intresse för skrift. De deltagande pedagogerna beskriver hur de genom att tillföra relevant material och genom miljöns utformning kan väcka intresse för skrift i leken. Vidare beskriver pedagogerna sin roll i leken för att ge stöd och stimulera barns skriftspråksutveckling. Utifrån resultatet dras slutsatsen att pedagogerna behöver skapa utmaningar i barns lek för att vidga deras perspektiv på skriftspråk. Pedagoger i förskolan behöver ta tillvara på barns tidigare erfarenheter och införliva flerspråkighetsperspektiv gällande skriftspråk i utbildningen.

Studien undersöker förskollärares beskrivning av hur de använder utomhusmiljön som en miljö i utbildningen. Data till studien samlades in genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer av åtta verksamma förskollärare. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning samt det perspektivet som studien utgår ifrån. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat belyser lekens betydelse för barns lärande utomhus. Undervisning utomhus skapar kommunikationstillfällen eftersom barnen bjuder in förskollärarna i deras upptäckter och funderingar, vilket skapar ett samspel mellan individer. Skogen ses som en neutral plats som gärna används som undervisningsmiljö då den kan utveckla barns fantasi och kreativitet. Slutsatsen är att förskollärarnas intresse, förhållningssätt och erfarenheter kring utomhusmiljön påverkar om och hur de använder utomhusmiljön som en undervisningsmiljö i utbildningen. Utomhusmiljön bör användas i samband med undervisning då flera sinnen får samarbeta, vilket i studien har visat sig kan påverka barns lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som lärare kan arbeta för att främja motivation hos elever på högstadiet. Lärarens roll, strategier, och teorier ligger till grund för studien. Frågeställningen vi har utgått ifrån är: Hur används ämnet idrott och hälsa för att påverka elevers motivation till att vara fysiskt aktiva? Frågeställningen besvaras genom vetenskapliga artiklar som vi fann genom EBSCO, libsearch och ERC. Vi har enbart använt oss av vetenskapliga studier där syftet var att testa olika strategier och modeller för att se en ökning hos elever att bli mer motiverade. Vår studie har utgått från Self-determination Theory, som behandlar de tre psykologiska basbehoven, inre motivation, yttre motivation och amotivation. Resultatet visade olika perspektiv som är viktiga för att motivera elever. Dessa visar att lärarens roll, undervisningens miljö och elevernas tre psykologiska basbehov är viktiga byggstenar för att främja motivationen hos elever.

The purpose of this paper is to investigate when Swedish and English are used in English teaching and how the pupils view the importance of the classroom language for their language development. My research questions are “In what situations is Swedish and English respectively spoken during the English lessons?” and “What are the pupils' opinions concerning the significance of English and Swedish in the classroom for their language development?”. To answer my questions, I have used relevant theoretical research and conducted two observations and two group interviews in a secondary school. The observations have given me an example of how it can function in the classroom and the interviews have given me the opportunity to hear the pupils' different perspectives on how it is done in the classroom and their different opinions concerning this matter.According to the research, it is of great importance that the pupils are offered the opportunity to use the English language as much as possible in the classroom. Some researchers claim that the teacher should create a classroom environment where everybody speaks English only (Stoltz 2009, p. 145), while others argue that there is a point in speaking Swedish in some selected situations (Harmer, 2007, p. 132). According to my study, the pupils agree on that it is important that they speak as much English as possible. However, there are times when they consider the use of Swedish accepted, and that is mainly to help the understanding of English phenomena, such as grammar. In conclusion, there is a point in speaking English to a high extent in the classroom, but there may be situations where Swedish may be a valuable tool in the understanding of the English language.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare går tillväga för att skapa en god lärandemiljö vid sex- och samlevnadsundervisning. Studien riktar sig mot undervisning i årskurserna 4 - 6 och grundar sig på intervjuer med lärare verksamma inom denna åldersgrupp. Sex stycken lärare har intervjuats om hur de bedriver undervisning inom sex och samlevnad, samt vad de anser får denna typ av undervisning att fungera. Resultatet visar att det finns ett flertal olika aspekter som kan ha stor inverkan på undervisningsmiljön. Som huvudsaklig faktor menar lärarna att eleverna måste känna sig trygga i klassrummet och i gruppen, samt att klimatet måste vara mycket tillåtande. Till exempel ska eleverna kunna känna att de kan ställa frågor och att dessa respekteras och besvaras, samt att deras egna önskemål om vad undervisningen ska innehålla tas i beaktande. Det tillåtande klimatet handlar också om att eleverna ges mer utrymme än vanligt att skratta och ställa öppna frågor, förutsatt att undervisningen inte blir ostrukturerad. Vidare visar resultatet att lärarna anser att diskussioner och samtal är någonting som främjar undervisningsmiljön, då eleverna i dessa situationer får ta del av varandras funderingar och på så sätt kan lära tillsammans. I samband med diskussioner pratar lärarna också om olika gruppkonstellationer, och vilken inverkan dessa kan ha på undervisningsmiljön.

<p>Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner. De anser även att undervisningsmiljön förändrats genom den minitavla som medföljer den interaktiva tavlan. Med denna kan de röra sig fritt i klassrummet samtidigt som de navigerar den stora tavlan på väggen. Genom detta har läraren fått fler möjligheter att aktivera och inkludera eleverna i undervisningsmomentet.</p>

<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.   För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.