Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna till att besöka primärvården och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Livsstilsbehandling är grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter är obehandlade eller når ej behandlingsmål. Ett vårdprogram har därför tagits fram för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Syfte: Syftet är att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter från implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni på en vårdcentral. Metod: Studien är en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio personer som arbetade på Tierps vårdcentral. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna var positiva till implementeringen av vårdprogrammet. De upplevde att implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Vårdprogrammet förkortades och anpassades efter lokala förutsättningarna. Rutinerna dokumenterades i ett kvalitetsdokument. Samtliga yrkesgrupper som berördes av förändringarna fanns representerade i den arbetsgrupp som tog fram de lokala rutinerna, inklusive verksamhetschefen själv. En blodtrycksmottagning öppnades där en specialutbildad sjuksköterska arbetar. På så vis kunde utredning och uppföljning av hypertonipatienterna säkerställas, vilket förmodligen gynnar resurssvaga grupper. Implementeringen ledde till ett mer likriktat arbetssätt över hela verksamheten och medförde att livsstilsarbetet kunde utföras mer strukturerat. Utmaningar med att få patienterna till hälsosamtal kvarstår. Uppföljning planeras till hösten 2013. Slutsats: Informanternas upplevelse var att vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Framgångsfaktorer var bl.a. att ha alla yrkesgrupper representerade arbetsgruppen, inklusive verksamhetschefen själv. Ett hinder för att implementera vårdprogram var att verksamheten är väldigt stor vilket försvårar att kommunicera ut tydlig information till alla enheter. Tidsbristen ses som ett hinder för att kunna följa upp implementeringsarbetet. / Background: Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care and one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease. Lifestyle change is the foundation of all treatment of hypertension. Many hypertensive patients are untreated or unsuccessful in reaching treatment goals. Regional guidelines have therefore been developed to improve the care of hypertensive patients in primary care. Purpose: The aim is to study the staff’s experiences of an implementation of regional guidelines for hypertension at a medical centre. Method: The study is an exploratory interview study. Method for data collection was individual semi-structured interviews. The study selection consisted of nine employees at a medical center. The material was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The participants were positive to the implementation of the regional guidelines. They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. The guidelines were shorted and adjusted to the local settings.  They were documented in a quality document. All involved occupational groups were represented in the workgroup the developed the local routines, including the manager of the medical centre. A nurse reception opened especially for blood pressure patients, led by a specially trained nurse.   Success factors were to have all the professions represented in the work group, including the manager. Guidelines were shortened and localized with the best of the patient in favor. A nurse led practice was created to ensure that the guidelines are followed. The work resulted in a more consistent way of work and a more standardized way to work with life style. Challenges in making patients come to lifestyle counseling persist. An evaluation of the implementation is planned to take place autumn 2013.  Conclusion: They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. A success factor was to have all occupational groups represented in the work group, including the manager. An obstacle was that the medical centre is very big which obstruct clear communication.  Lack of time was an obstacle for ensuring evaluation.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktsläkare framställer sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan påverka deras yrkesroller sedda ur ett genusperspektiv. Vi utgick från frågeställningarna: 1. När distrikts-läkarna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktssköterskor-na som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yrkesutövningen? 2. När distriktssköterskorna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktsläkarna som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktsläkare som arbetar på en vårdcentral. Genom bak-grundslitteratur  och  tidigare  forskning  växte  följande  centrala  frågeställningar  fram.  Hur framställer distriktssköterskor och distriktsläkare sin egen och den andres expertis och beror detta på kön eller  yrkesutövning? Dessa uppfattningar påverkar känslan av värde hos vårdpersonalen. Resultatet av studien visar att traditionella värderingar och konstruktioner fortfarande har betydelse och att de påverkar hierarkin inom vården. Slutsatsen är att endast genom att medvetandegöra dessa värderingar kan det förändras.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ”känsla av trygghet- otrygghet”, ”förståelse av information” och ”drivkrafter och hinder till förändring”. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt. I de fall där upplevelsen av samtal angående levnadsvanor inte upplevdes som positivt var anledningen att informanterna kände att de var tvungna att engagera sig. De flesta intervjuade upplevde att de fått frågor om levnadsvanor i början, när hypertoni konstaterades, men sedan togs det upp mer sällan. Det var oftast läkaren som samtalade med patienten om levnadsvanor. Samtliga hade fått frågor om kostvanor, motionsvanor och tobaksvanor men frågor om alkoholvanor ställdes inte i samma omfattning. Alla informanter hade förändrat sina motionsvanor och majoriteten hade även gjort förändringar i kostvanor. Flera informanter ansåg att de visste för lite om samband mellan levnadsvanor och högt blodtryck. I de fall uppföljning skedde avtog intensiteten med tiden. Önskemål om samtal där orsaken till hypertonin, samband mellan levnadsvanor och hypertoni och vad den enskilda individen kan göra för att förbättra sitt blodtryck framkom. / High blood pressure (hypertension), a risk factor for cardiovascular diseases is increasing. The aim of this study was to investigate how patients with high blood pressure perceive talks with primary care personnel. A qualitative study by means of interviewing ten participants was conducted. Semi-structured questions were asked which resulted in three categories of perception: "sense of security versus insecurity", "understanding information" and "incentive versus unwillingness to change ones lifestyle". Talks with primary care personnel were perceived in a positive manner. In those cases where the perception of talks regarding ways of everyday life and daily living habits however, was not as positive, it was mainly because the informants felt they had to get involved on a personal level. A majority of those interviewed pointed to the fact, that they had been asked questions about their living habits at the beginning, when diagnosed with hypertension, but as time progressed these were addressed more infrequently. Most often it was the physician who spoke to the patient about his or her living habits. All participants were asked questions pertaining to their habits regarding diet, exercise and tobacco. Questions about alcohol were not asked to the same extent. All informants had changed their exercise habits and the majority had also changed their eating habits. A number of informants felt they knew too little about the connection between living habits and hypertension. In those cases where a follow-up was done the intensity of the follow-ups decreased with time. Requests for talks emerged, where not only reasons for hypertension but also the connection between living habits and hypertension could be explained, as well as how the individual himself could improve his blood pressure.

Background: Peripheral arterial disease (PAD), as a consequence of atherosclerosis in the arteria of the limbs, affects one of ten Swedes older than 65. PAD can develop slowly and silently, and involves an increased risk for cardiac infarction and stroke. Measurement of the patient´s ankle blood pressure and calculation of the ankle-brachial index is an evidence-based method to discover PAD. Objective: To investigate how district nurses and general practitioners perceive this method of examination and experience possible obstacles to why it is not more commonly applied at primary health care centres. Method: Data collected by semi-structured interviews have been processed by qualitative content analysis with a manifest onset. Results: The participants described a lack of routine for the measurement of ankle blood pressure at their health care centres. In their experience the cooperation of district nurses and general practitioners was characterized by insufficient information and unclear roles. Conclusion: As a consequence of lacking routines and indistinct roles at the health care centres, measurement of ankle blood pressure was not always performed as indicated in the guidelines. More knowledge and established routines could have led to better care for patients with PAD. / Bakgrund: Perifer artärsjukdom till följd av ateroskleros (åderförfettning eller åderförkalkning) i benens pulsådror drabbar en av tio svenskar över 65 år. Sjukdomen, som länge kan vara symtomfri, medför en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Ankeltrycksmätning och beräkning av ankelbrakialindex är en evidensbaserad metod för att upptäcka perifer artärsjukdom. Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor och distriktsläkare uppfattade mätning av ankeltryck, beräkning av ankelbrakialindex och eventuella hinder för att använda metoden inom primärvården. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Informanterna upplevde att rutiner för att mäta ankeltryck saknades på deras vårdcentraler. I stället var det upp till informanterna själva att avgöra om och när de skulle mäta. Samarbetet kring patienterna mellan distriktsläkare och distriktssköterskor präglades av bristfällig information och oklara roller. Slutsats: Avsaknaden av rutiner och en otydlig rollfördelning ledde till att ankeltryck inte alltid mättes på de patienter som borde ha undersökts med hjälp av metoden. Bättre kunskaper och rutiner för ankeltrycksmätning i primärvården skulle kunna leda till säkrare vård för patienter med perifer artärsjukdom.

Syfte: Att utreda om primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer sompåverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet på recept. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primärvårdssjuksköterskor inom Uppsala län harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes på manifest nivå. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor i Uppsala län upplevde att det fanns faktorer som påverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvändigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillräckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsättning för förskrivningen. Arbetetmed FaR ansågs underlättas om det fanns tillgång till direktiv som implementerade FaRförskrivning vid patientkontakt. Samarbetet med andra yrkesgrupper nämndes underlättaförskrivningen av FaR. Slutsats: Primärvårdssjuksköterskors förskrivning av FaR i Uppsala län skulle kunna underlättasav:  Ytterligare information om metoden, där underlaget FYSS introduceras, men ocksåutbildning i motiverande samtalsteknik.  Att det finns utrymme för primärvårdssjuksköterskan att avsätta nödvändig tid.  Att möjligheter till ett tvärprofessionellt samarbete upprätthålls.  Att i det fortsatta arbetet med metoden i Uppsala läns primärvård utforma gemensammadirektiv som implementerar FaR vid patientkontakt. / Aim: To investigate whether nurses in the primary health care within the county of Uppsalaexperiences that there are elements which influences their possibilities to prescribe FaR, a methodfor prescribing physical activity in a recipe. Method: Descriptive qualitative interview study. Seven nurses in the primary health care within thecounty of Uppsala have been interviewed with a semi structured approach. A qualitative contentanalysis according to Granheim and Lundman (2003) where conducted on a manifest level. Result: There were factors which was experienced to have an impact on the prescription of FaRmade by the nurses of the primary health care in Uppsala county. It was seen necessary to have theknowledge about how to work with the prescription of FaR. It was also necessary to experience anability to motivate patients with low susceptibility to FaR. Enough time given was said to bee arequirement to prescribe FaR. Directives, which was implementing FaR, made it easier to prescribe.The collaboration with other occupational groups was experienced to benefit the prescription ofFaR. Conclusion: The prescription of FaR, made by nurses within the primary health care in Uppsalacounty, would benefit from:  Further information about FaR, where FYSS (a script containing facts about FaR) isincluded in the education as well as a motivational conversation technique.  Making sure that the nurses of the primary health care has the ability to make enough timeto prescribe a recipe.  Seeing to the possibilities of the different occupational groups collaborating.  Continuously developing common directives that implements FaR in primary health care.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar. Patienternas omdömen ombehandlingen inhämtades med hjälp av en utvärderingsenkät och behandlarna ombads att bidra med sina erfarenheter ochförbättringsförslag via ett frågeformulär.Resultaten visar att behandlingen har måttlig till stor effekt på depressionssymtom och måttlig effekt på ångestsymtom för deprimärvårdspatienter som genomgår den. Av de 14 patienter som fyllde i utvärderingen var majoriteten huvudsakligen nöjda ellermycket nöjda med sin behandling. Av behandlarnas svar framgick enhälligt att de önskar att internetbehandling ska finnas kvarinom Norrköpings primärvård som ett komplement till annan psykologisk behandling. Det avsevärda bortfallet av deltagare istudien pekar på att behandlingsformatet inte passar alla primärvårdspatienter. Angelägna frågor för framtida forskning är attutröna vilken subgrupp av primärvårdspatienter som är bäst betjänta av behandling via internet, samt att göra effectivenesstudiermed en jämförelsegrupp som får treatment as usual.

Bakgrund. Hypertoni är ett tilltagande folkhälsoproblem i hela världen och beror till stor del på att människans levnadsvanor förändrats över tid. Riskerna för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursvikt ökar vid obehandlad hypertoni. Många av faktorerna som ökar prevalens för hypertoni återfinns i individens levnadsvanor. Hälsofrämjande arbete utgör en väsentlig del av sjuksköterskans arbete eftersom det kan ske på olika nivåer beroende på var i sitt hälsotillstånd patienten befinner sig. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete innebär att ge patienten möjlighet att öka kontrollen över hälsa samt förbättra hälsan. Syfte. Undersöka om det finns evidens för att preventivt interventionsarbete för patienter med högt blodtryck har effekt på patienters levnadsvanor. Metod. Deskriptiv design: litteraturstudien innefattade 15 enskilda studier. Studierna analyserades och 6 kategorier utformades utifrån studiernas interventionssätt. Resultatet presenteras i löpande text och tabeller. Resultat. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete har effekt på patientens levnadsvanor. Olika samtalsmetoder och arbetsmodeller används vid hälsofrämjande arbete. De beskrivna interventionerna utgår från patientcentrad vård. Strukturerade program som används var utformade på olikartade sätt. De kan riktas mot kultur eller innehålla kombinationer av olika arbetssätt. Patientens förändringsarbete gynnas av att interventioner sker över längre tid. Förändringsarbetet tar tid och det är viktigt att patientens behov och önskemål får styra vid målsättning. Slutsats. Levnadsvanor kan förändras genom sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. / Background. Hypertension is a growing public health problem all over the world. The risk of consequential diseases such as stroke, heart attack, heart failure, kidney failure increases with untreated hypertension. Many risk factors for increased prevalence of hypertension are found in man’s living habits. Health promotion can be performed at many different levels and therefore constitute a major part of the nurse’s work. Purpose. To explore whether there is evidence that preventive intervention work for patients with high blood pressure have an effect on patients’ lifestyles. Method. This literature review has a descriptive design and includes 15 individual studies. The studies were analyzed and 6 categories were formed on the basis of the intervention. Result. Different interviewing methods and working models are used in health promotion. The described interventions were based on patient-centered care. Structured programs were designed in different ways, they can be directed at the patients culture or contain combinations of different approaches. The nurse’s health promotion work has an impact on the patient’s lifestyle. Changes in patients’ lifestyle benefit if the intervention occurs over longer time period. Change takes time and it is important that the patient's needs and preferences can control at target. Conclusion. Habits can be changed through health promotion.

Bakgrund: Sedan år 2007 leder distriktssköterskeutbildningen till en magisterexamen som en följd av Sveriges undertecknande av Bolognadeklarationen. Distriktssköterskan ska därmed kunna tillämpa och värdera teorier, vetenskaplig kunskap och beprövad  erfarenhet samt tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sitt kritiska tänkande och sin analysförmåga i förhållande till vetenskaplig kunskap och ett evidensbaserat arbetssätt samt vilka förutsättningar och vilken efterfrågan som fanns till detta i det dagliga arbetet i primärvården. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktsköterskor verksamma inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier med ett tema som sträckte sig över tre av de fem kategorierna. Temat En avsaknad av drivkraft och strukturella förutsättningar för användandet av sina akademiska kunskaper i det dagliga vårdarbetet bildades ur kategorierna Magisterexamen gör ingen skillnad för distriktsköterskors arbetssätt eller profession samt Brist på tid hindrar användande av tillägnad vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. De kategorier som inte gick under temat benämndes  Distriktsköterskors upplevda förväntningar och farhågor inför den vetenskapliga metoddelen av utbildningen och Stolthet över ökad förmåga att granska och söka kunskap. Slutsats: Distriktsköterskor i primärvården upplever att deras fördjupade kunskaper inom vetenskaplig metod höjer statusen på distriktsköterskeyrket men kommer inte till nytta i det kliniska arbetet inom primärvården. De upplever att arbetsgivaren varken efterfrågar eller ger dem förutsättningar för att tillämpa dessa kunskaper. Lärosäten och arbetsplatser bör tydliggöra hur distriktsköterskorna inom primärvården ska kunna använda sin kompetens fullt ut. / Background: Since the year 2007, the education for district nurses leads to a master's degree as a result of Sweden's signing of the Bologna Declaration. After finishing the studies the district nurse should be able to apply theories, scientific knowledge and proven experience in working with patients and apply evidence-based practice. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' perception of their critical thinking and analytical skills in relation to scientific knowledge and evidence-based practice and what conditions and demands there were for this in their daily work in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in primary care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in five categories with an overall theme that stretched across three of the five categories. The theme A lack of motivation and structural conditions regarding the use of their academic knowledge in their daily work was formed from the categories were A masters’ degree makes no difference to district nurses' work or profession and Lack of time prevents the use of scientific knowledge and a scientific approach. The categories which was not covered by the theme was named District nurses’ perceived expectations and fears about the scientific method part of the training and Pride over increased ability to review and to seek knowledge. Conclusion: The district nurses in primary care experience that their advanced knowledge in scientific method raise the status of their profession but is of no use in clinical practice in primary care. They feel that the employer does not ask for or give them opportunities to apply these skills. Universities and workplaces should make clear how the district nurses in primary care should be able to fully use their skills.

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

Ett ämne som är återkommande i medier är användningen av stafettläkare. Ämnet är aktuellt och enligt oss outforskat. Denna studie har genomförts för att ge en inblick av vårdcentralens ledning och sätt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsplats. Vi har genom en intervjustudie skapat en bild av stafettläkarnas syn av att arbeta på en vårdcentral och om varför de väljer denna form av anställning. För att få fram data har vi utgått från en teoretisk referensram som har omfattat hur ett samspel kan uppstå mellan fördelningen av arbetsuppgifterna, sätt att leda och sätt att skapa motivation. Detta har legat till grund för vårt val av semistrukturerade intervjuer. Den tydligaste faktorn som varit avgörande för att välja en anställning som stafettläkare istället för en fast anställning visa sig vara friheten. Denna frihet har lett till att läkaren själv kan styra över sin arbetande tid och val av semester såväl när som varaktighet. Något som tydligt framkommer i denna studie är tidsbristen som ofta nämns i flertalet sammanhang. Verksamhetschefer anser sig ha för lite tid för utveckling och läkare anser sig ha för lite tid för patienterna och det administrativa arbetet. Tidigare forskning berör ledning och organisering inom sjukvård främst inom storsjukhus, medan forskningen på mindre enheter saknas i stor utsträckning. Vidare öppnar denna undersökning upp för vidare forskning inom primärvården då denna studie påvisar att det finns tydliga brister gällande resurser och arbetsbelastning. / A subject that is recurrent in media is the use of relay doctors. The topic is current and according to us unexplored. This study was conducted to provide insight of health center's management and ways of working to be an attractive workplace. We have through interviews created a picture of the relay doctors' views of working in a health center and about why they choose this form of employment. To obtain data, we have assumed a theoretical framework that has covered how an interaction can occur between the allocation of functions, ways to lead and ways to create motivation. This has been the basis for our choice of semi-structured interviews. The most obvious factor has been crucial to select a position as a relay doctor instead of a permanent employment proves to be freedom. This freedom has given the doctors has more control over their working time and choice of holiday in terms of both duration and when. Something that clearly emerges from this study is the lack of time that is often mentioned in most contexts. Health care managers feel that they do not have enough time for development and doctors consider themselves have too little time for patients and administrative work. Previous research involves management and organization in healthcare mainly in large hospitals, while research on smaller units is largely lacking. Furthermore, this study opens up for further research in primary care as this study demonstrates that there are clear gaps existing resources and workload. The language of this paper is Swedish.