Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten. / Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige är omkring 130 000– 150 000 och 20 000 - 25 000 personer uppskattas insjukna varje år. Den basala demensutredningen utförs av hälso- och sjukvården, oftast inom primärvården och av en sjuksköterska på uppdrag från läkaren. Livslängden i Sverige ökar, demenssjukdom blir allt vanligare och personer med denna sjukdom bor kvar i eget boende med behov att vårdas av närstående eller hemtjänst. Det ställs allt högre krav på primärvård att arbeta personcentrerat och att möjlighet finns till tidig demensdiagnos. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser och av att arbeta med utredning och uppföljning av personer med demenssjukdom inom primärvård.  Metod: Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att utforska upplevelsen hos åtta sjuksköterskor i primärvården. Insamlade data bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tio underkategorier som sedan utmynnade i följande fyra kategorier: ”Att se helheten av personen”, ”Vikten av diagnos för ett gott omhändertagande”, ”Att sträva efter partnerskap” och ”Att ha organisatoriska förutsättningar”. Slutsats: Det finns behov av att lyfta patienten och närståendes upplevelse i samband med demensutredningen samt sjuksköterskans behov av stöd vid svåra situationer i primärvården. / Background: The number of people with dementia in Sweden is about 130,000150,000 and 20,000-25,000 people are estimated to be diagnosed each year. The basic dementia examination is performed by the health and medical service, usually in primary care and by a nurse on behalf of a physician. Life expectancy in Sweden is increasing, dementia becomes increasingly common, and people with this disease live in their own homes with the need to be cared for by a related or home help. There is an increasing demand for primary care to work personcentered and that there is an opportunity for early dementia diagnosis. Aim: Explore nurses´ experiences of working with investigation and follow-up of persons with dementia in primary care. Method: Qualitative individual interviews were conducted to explore the experience of eight primary care nurses. Collected data was processed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The analysis resulted in ten subcategories, these led to four categories: "See the entirety of a person", "The importance of diagnosis for a good care", "To strive for partnership" and "Having organizational conditions".  Conclusion: There is a need to lift the patient's and relatives' experience in connection with the dementia investigation and the nurse's need for support in difficult situations in primary care.

Bakgrund: Primärvården bedöms bli den bestämda basen i hälso- och sjukvården. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland befintlig hälso- och sjukvårdspersonal vilket innebär minskade resurser att handleda studenter. Ett steg i att möta detta har primärvården i en region i Mellansverige tagit beslut på att kamratlärande skall implementeras på alla hälsocentraler för sjuksköterske- och distriktssköterske-studerande. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide utvecklad av författaren. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom temat: En positiv och utvecklande utmaning vilket beskriver primärvårdssköterskornas gemensamma reflektioner av kamratlärande i primärvården baserat på de tre kategorier som uppstod. I kategorin Förutsättningar för att införa kamratlärande reflekterade primärvårdssköterskorna över förutsättningarna för att utöva kamratlärande. Kategorin handlar om handledarnas kompetens, inställningen till kamratlärande hos såväl arbetskamrater som studenter, samt beskrivningar om när resurserna minskat. Primärvårdssköterskornas reflektioner av lärandemiljön för studenterna beskrivs i kategorin Lärandemiljön vid kamratlärande. Den redogör för handledarens roll i kamratlärande, om hur studenterna blir en naturlig del av andra professioners vardag samt reflektioner om studenternas utveckling med kamratlärande. Kategorin Arbetssätt som används vid kamratlärande beskriver primärvårdssköterskornas erfarenheter av förberedandet, själva utförandet av kamratlärande och utmaningar samt hur de tänkt sig framtidens kamratlärande. Slutsats: Resultatet av denna studie påvisade att primärvårdssköterskor upplevde kamratlärande i primärvården som en positiv utvecklande utmaning vilket kan underlätta fortsatt implementering av kamratlärande i primärvården under rätt förutsättningar. / Background: Primary care is estimated to be the definite basis in health care. At the same time, large pension departures await among existing healthcare personnel, which means reduced resources to mentor students. One step in meeting this is that the primary care in a region in central Sweden decided that peer learning should be implemented at all healthcare centers for nurse- and districtnurse students.Purpose: The purpose was to describe district nurses' reflections on peer learning in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Data collection was done through semi-structured interviews based on an interview guide developed by the author. The analysis was done with qualitative content analysis. Headresults: In the result, the theme emerged: A positive and developmental challenge that describes the primary care nurses' shared reflections of peer learning in primary care based on the three categories that emerged. In the Prerequisites for introducing peer lerarning category, primary care nurses reflected on the prerequisites for practicing peer learning. The category is about the supervisors' competence, the attitude towards peer learning of both co-workers and students, as well as descriptions of when resources have decreased. The nurses' reflections of the learning environment for the students are described in the category The learning environment of peer learning. It describes the supervisor's role in peer learning, about how students become a natural part of other professionals 'everyday lives, and reflections on students' development with peer learning. The Working Methods used in peer learning category describes the primary care nurses' experiences of preparation, the actual execution of peer learning and challenges, and how they envisioned their future peer learning. Conclusion: The results of this study showed that primary care nurses experienced peer learning in primary care as a positive developmental challenge, which can facilitate continued implementation of peer learning in primary care under the right conditions.

Bakgrund: En hög alkoholkonsumtion är en av de levnadsvanor som utgör störst hälsorisk. Trots detta screenas sällan patienter för sitt alkoholbruk i kontakten med primärvården vilket går emot rådande rekommendationer och riktlinjer från flera instanser.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra de bakomliggande orsaker som hindrar diskussionen kring alkoholvanor i vårdpersonalens möte med patienten inom primärvården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL med sökord grundade i POR-modellen. Vidare identifierades MeSH-termer och CINAHLheadings för att öka specificiteten i litteratursökningarna. Valda artiklar granskades med hjälp utav SBU:s mall för granskning av kvalitativa artiklar. Sedan genomfördes en innehållsanalys för att framställa resultaten. Resultat: Två övergripande områden identifierades vilka var Organisatoriska förutsättningar och Personalens attityder och syn på patienten. Vårdpersonalen uttryckte främst tidsbrist, kunskapsbrist samt ineffektiva verktyg och rutiner kring screening för alkoholbruk som hinder relaterade till de Organisatoriska förutsättningarna. Under Personalens attityder och syn på patienten visade sig personalens egna attityder och föreställningar om hur patienten skulle reagera utgöra barriärer för diskussionen kring alkohol. Konklusion: Då framförallt tids- och kunskapsbrist sågs som ett hinder för att diskutera alkoholvanor var det av vikt att verksamheten tillgodoser tidsbehovet samt stöd och fortbildning för att öka personalens känsla av trygghet. För att kringgå de hinder relaterade till vårdpersonalens attityd och förförståelse, kunde de bemöta patienten på ett icke-dömande sätt samt fokusera på det medicinska och hälsofrämjande perspektivet. / Background: A high level of alcoholic intake is one of the most hazardous lifestyle risk factors. Despite this risk, patients visiting the primary health care are rarely screened for their alcohol use, thereby neglecting existing recommendations and guidelines presented by several institutions.Aim: The aim of this literature review was to elucidate the underlying reasons impeding on the discussion about alcohol habits when the health-care staff and the patient meets in a primary health-care setting.Methods: Literature review with a qualitative approach. The literature-search was undertaken in the PubMed- and CINAHL-databases, using terms stemming from the POR-model. Further, MeSH-terms and CINAHLheadings were identified to increase the specificity of the literature search. The chosen articles were reviewed using the SBU-template for qualitative research, and then a textual data analysis was undertaken.Findings: Two overarching factors were identified as Organizational Conditions and The Attitudes of Health-Care Staff and Their View of the Patient. The staff expressed the lack of time, lacking knowledge as well as inefficient tools and routines for screening alcohol use as barriers related to the Organizational Conditions. Relating to the The Attitudes of Health-Care Staff and Their View of the Patient, the attitudes of the staff and their presumptions about the patients expected reactions formed the main barriers for discussing alcohol.Conclusion: The lack of time and knowledge were seen as barriers for discussing alcohol habits, therefore it is of importance for the organization to provide the needed time and continuous education to increase the confidence of the personnel. To avoid the presumed negative patient reactions, the staff could treat the patient in a non-judgemental way as well as focus on the medical and health-promoting perspective.

Bakgrund: Medellivslängden ökar generellt sett i Sverige. Cirka en tredjedel av personer över 65 år drabbas av psykisk ohälsa, vilket är cirka mer än dubbelt så många än bland yngre personer. Det är lika vanligt att som äldre drabbas av depression som av demens. Trots detta är äldres psykiska hälsa underprioriterad. Inom olika områden i sjukvården, framförallt inom äldreomsorgen och primärvården kommer vårdpersonal att träffa på äldre personer eller patienter med depressiva symtom. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenhet av att möta äldre personer med depressiva symtom inom äldreomsorgen och primärvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign utfördes. Databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som låg till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom efter analysen: yrkesrelaterade hinder och förutsättningar för att ge god vård, identifiering, diagnosticering och behandling samt utmaningar med patientgruppen. Yrkesrelaterade hinder för att ge god vård var tidsbrist. Förutsättningar var kunskap medan attityder bland vårdpersonal kunde vara både en förutsättning eller ett hinder. Inom identifiering, diagnosticering och behandling framkom det att informella bedömningsinstrument var mest förekommande och att relation var avgörande för hantering av depressiva symtom hos äldre personer. Utmaningar med patientgruppen i mötet var den äldre generationens inställning till depression och förmåga att uttrycka sig emotionellt. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av bra bemötande, diagnostisering och behandling av depression hos äldre personer beskrevs som en bra relation mellan vårdpersonal och patient. Förutsättningar för relationen var tid, kunskap och kontinuitet. / Background: The general average life expectancy increases in Sweden and in all EU countries. About one-third of people over the age of 65 suffer from mental illness, which is more than twice as many as among younger people. It is as common for elderly to suffer from depression as from dementia. Despite this, the mental health of elderly is under-prioritized. In various areas of health care, especially in elderly care and primary care, healthcare professionals can expect to encounter elder people or patients with depressive symptoms. Aim: The aim was to explore health personnels’ experience of encountering older people with depressive symptoms within elder care and primary care. Method: A literature review with qualitative design was made. Databases CINAHL, PubMed and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that was used for the result. Result: Three themes emerged after the analysis: occupational barriers and prerequisites for providing good care, identification, diagnosis and treatment and challenges with the patient group. Occupational barriers for providing good care was not enough time. Prerequisites was knowledge and attitudes among health personnel could be both a barrier and a prerequisite. Within identification, diagnosis and treatment, it was found that informal assessment instruments were most prevalent and that the relationship was crucial for the management of depressive symptoms in elderly. Challenges with the patientgroup in the encounter were the elder generations’ attitudes towards depression and the ability to express themselves emotionally. Conclusion: Health personnels’ experience of good personal treatment, diagnosis and treatment of depression in elderly was described as a good relationship between health personnel and patient. Prerequisites for the relationship was time, knowledge and continuity.

Bakgrund: Telefonrådgivning är idag en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Det är en komplex arbetsuppgift som innebär ett vårdmöte via telefon där distriktssköterskan ska kunna bedöma vårdbehov, brådskandegrad, ge egenvårdsråd och samordna med andra vårdgivare. För att patienten ska få en så korrekt bedömning av sitt vårdbehov som det går är det viktigt att distriktssköterskan får relevant information. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultat: Ur analysen framkom sex övergripande kategorier vilka benämndes; Telefonrådgivning kan vara en stor utmaning, Arbetsmiljön i telefonrådgivningen har betydelse för kvaliteten på samtalet, För och nackdelar med datoriserat beslutsstöd, Kunskap och erfarenhet underlättar telefonrådgivningen, Kvalitet på samtal och bedömningar är viktigt, Samtal med tredje part kan påverka utfallet av samtalet. Konklusion: Denna studie har synliggjort utmaningar i telefonrådgivning vilka kan utgöra risker för patientsäkerheten och den personcentrerade vården. Resultatet kan bidra till att undvika felbedömningar vilket ökar patientsäkerheten och ger samhällsnytta. / Background: Telephone counselling is today a major part of the duties for a district nurse in primary care. It is a complex task that incorporates a care meeting via telephone where the district nurse should be able to assess care needs, urgency, give self care advice and coordinate with other care providers. In order for the patient to get a correct assessment of their care needs as it is possible, it is important that the district nurse receive relevant information. Aim: This study aims to describe the experience of working in telephone counselling for a district nurse in primary care. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Nine district nurses where interviewed in three focus group interviews. Result: Six general categories were identified from the analysis, which were named; Telephone counselling can be a major challenge, The working environment in telephone counselling is important for the quality of the call, Pros and cons of computerized decision support, Knowledge and experience facilitates telephone counselling, Quality at calls and assessments are important and Conversations with third parties can affect the outcome of the call. Conclusion: This study has highlighted challenges in telephone counselling which may pose risks to patient safety and person-centred care. The result can help to avoid misjudgements, which increases patient safety and benefits society.

Bakgrund Barnmisshandel är ett globalt hälsoproblem med både svåra direkta och långtgående konsekvenser. I tidigare forskning ses var femte barn uppge sig blivit utsatt för någon typ av barnmisshandel. Vuxna som blivit utsatta för barnmisshandel har en ökad risk för psykisk- och fysisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig del i att följa barnets utveckling och att arbeta för en trygg uppväxt där förebygga och upptäcka barnmisshandel ingår. Syfte Att undersöka vilka hinder som finns att en orosanmälan inte utförs i en situation där ett barn misstänks utsättas för eller vid kännedom utsätts för barnmisshandel. Vidare är syftet också att undersöka vilken kunskap och stöd som behövs för att öka möjligheterna att dessa barn upptäcks i mötet med sjuksköterskan och att åtgärder verkställs. Metod En litteraturgranskning av kvalitativa studier med Evans metod för dataanalys och resultatet presenterades i en beskrivande syntes. Resultat Hinder som försvårar upptäck och anmälan gällande barnmisshandel identifierades, så som organisation, brist på kompetens, personliga barriärer samt svåra möten. Behov av utbildning och stöd gällande upptäckt och anmäla kring barnmisshandel sågs. Slutsats Barns rätt att inte fara illa kan förbättras genom att eliminera hinder. Förbättringar inom organisationen som kontinuerligt stöd och utbildning främjar upptäckt och ökar orosanmälningar vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskans insikt gällande skyldigheter är viktigt att fokusera på, att våga ge stöd till barn som uttrycker utsatthet och våga möta känslor av rädsla och obehag ökar möjligheterna att hitta barn som utsätts för barnmisshandel. / Background Child abuse is a global health issue that causes severe consequences in early life development and adulthood. Every fifth child are exposed to child abuse. Adults who have experienced child abuse have a higher risk for mental and physical illness. Monitoring the child’s progress and making sure they have a safe home environment is important. Purpose To explore what obstacle there is for nurses not to report child abuse in a situation where it is suspected or confirmed. It was also to explore what kind of knowledge and support the nurses need to increase their chances of identifying these children and to provide intervention. Method A review of qualitative studies were conducted with the method of Evans for the descriptive analysis. Results Several risks for not detecting or reporting child abuse were identified; organization, lack of skills, personal barriers and tough encounters. A focused need for education and support to detect and report child abuse were expressed. Conclusion The children’s right not to be harmed can be improved by eliminating barriers. Improvements within the organization, support and education promote detection and reports of concern in suspected child abuse and will reduce the potential for child harm. The nurse's understanding of responsibilities is a critical part to focus on. If nurses dare to provide support to children who express vulnerability and face their own feelings of fear and discomfort it would increase the opportunity to find children who are subjected to child abuse.

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

Bakgrund. Primärvården expanderar globalt och genomgår en förändring. Tillgänglighet prioriteras vilket har lett till en ökning av triage via telefonrådgivning och drop-in mottagningar.  Syftet med litteraturstudien var att undersöka för- och nackdelar med triage i primärvården relaterat till patientsäkerhet. Metod. En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Mixad metod med både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes och konvergent parallell design användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat. Triage i primärvården bedömdes vara patientsäkert. Sjuksköterskor hade en god kommunikationsförmåga som bidrog till ökad patientsäkerhet. Däremot identifierades flertalet faktorer som riskerade att hota patientsäkerheten. Nackdelar vid triage via telefonrådgivning som uppmärksammades var bland annat beslutsstödsystemets brister och bristande kommunikationskunskaper hos sjuksköterskorna. Drop in-mottagningar behövde utvecklas men ansågs dock generellt främja patientsäkerheten. Vidare utbildning inom triage och kommunikation önskades för att säkerställa patientsäkerheten. Slutsats. Triage i primärvården via telefonrådgivning är fördelaktigt för patientsäkerheten. Litteraturstudiens resultat antyder även att triage vid drop in-mottagningar är fördelaktigt för patientsäkerheten, men ytterligare studier inom området krävs för att kunna undersöka om detta resultat reflekterar verkligheten. Sjuksköterskors kommunikationsförmåga kan utgöra både för- och nackdelar med triage i primärvården i förhållande till för patientsäkerheten, beroende på om kommunikationsförmågan är god eller bristande. Ett antal faktorer identifieras som riskerar att hota patientsäkerheten. / Background. Primary care is expanding globally and undergoing change. Accessibility is a priority, which has led to an increase in triage via telephone counseling and walk-in centres.  The purpose of this literature review was to examine advantages and disadvantages with triage in primary health care related to patient safety. The Design was an integrative literature review with an inductive approach. A mixed method with both qualitative and quantitative articles were used. Convergent parallel design was used to analyze the articles. Main findings. Triage in primary health care was judged to be safe for patients. Registered nurses had good communication skills that contributed to increased patient safety. However multiple factors that risked threatening patient safety were identified. Disadvantages identified in telephone triage were the flaws in the computerized decision support system and inadequacies in nurse’s communication skills among others. The walk-in centers needed to evolve but were considered to promote patient safety. Further education in triage and communication was requested to ensure patient safety. Conclusion. Triage in primary healthcare via telephone counseling is beneficial for patient safety. The results of the literature study also suggest that triage at walk-in centers is beneficial for patient safety, but further research is required to be able to investigate whether this result reflects reality. Registered nurses' communication skills can constitute both advantages and disadvantages of triage in primary health care in relation to patient safety, depending on whether the communication skills are good or lacking. Several factors are identified that risk threatening patient safety.