Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som beskriver graden besväreller tillstånd för individens hälsa. Psykisk ohälsa är ett växande problem medallvarliga konsekvenser för både individen, dennes anhöriga samt ur ettsamhällsmässigt perspektiv. Globalt så är en tredjedel av världens befolkningpåverkad av psykisk ohälsa i olika grad.Den grundutbildade sjuksköterskan inom primärvården ofta är patientens förstavårdkontakt, med ansvar att triagera vårdbehovet, hänvisa patienten samt geomvårdnad utifrån behov. För att kunna möta behovet hos patienter med psykiskohälsa utifrån god omvårdnad och personcentrerad vård, är det viktigt attundersöka sjuksköterskornas upplevelse i mötet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa primärvårds sjuksköterskansupplevelse i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats.Resultat bygger på analys av tio kvalitativa artiklar och litteratur sökningen ärgjord på Cinahl och PubMed. Artiklarna i litteraturstudien är granskade enligt SBU: kvalitetsmall för kvalitativa studier. Dataanalysen är utförd utifrån kvalitativinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två tema; bristande kunskap och organisatoriskautmaningar. Med utgångspunkt i dessa framkommer sju subtema. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde oro och stress, relaterat till bristandekunskap, brist på erfarenhet och organisatoriska utmaningar. Att interagera merpsykisk ohälsa mer under utbildningen visade ha positiva effekter hossjuksköterskor. / Background: Mental illness is a collective term that describes the degree ofdiscomfort or condition for the individual's health. Mental illness is agrowing problem with serious consequences for both the individual, theindividual's relatives and from a societal perspective. Globally, a third ofthe world's population is to varying degrees, affected by mental illness andthe costs are high. The undergraduate nurse in primary care is often thepatient's first contact, with responsibility for triaging the need for care,referring the patient, and providing care based on need. To meet the needand understand the dynamics of nursing and person-centered care, it isimportant to examine the nurses' experience in meeting people with mentalillness. Aim: The aim of this literature review was to shed light on the primary carenurse's experience in meeting patients with mental illness. Method: A literature study with a qualitative method and an inductiveapproach. Results are based on analysis of ten qualitative articles and theliterature search is done on Cinahl and PubMed. The articles in theliterature study are reviewed according to SBU: quality template forqualitative studies. The data analysis is performed based on qualitativecontent analysis. Result: The result shows two themes; lack of knowledge and organizationalchallenges. Based on these, seven subthemes emerge. Conclusion: The nurses experienced anxiety and stress, related to lack ofknowledge, lack of experience and organizational challenges. Interactingmore with mental illness more during education was shown to have positiveeffects on nurses.

Denna studie har gjorts med syftet att uppmärksamma avvikelser mellan journalanteckningar­nas innehåll och diagnoskodsregistreringen på vårdcentralen Bra liv i Nässjö. Genom att granska 100 journalanteckningar, både mottagningsbesök och distanskontakter har avvikelser i diagnoskodsregistreringen kunnat identifieras. Efter 66 granskade anteckningar gjordes en del­avstämning, för att senare kunna göra en jämförelse med slutresultatet och på så sätt tolka om mönster förekommer eller inte. Avvikelserna har delats in i tre olika kategorier, över-, under- och felkodning för att få en tydligare bild av vilka typer av avvikelser som förekommer. Granskningens resultat och kategoriseringen av avvikelserna har resulterat i två tabeller som tydligt visar avvikelsemönster, både i antal och procent. Studiens resultat visar att 30 % av alla granskade journalanteckningar innehöll avvikelser. Distanskontakterna innehöll 22,5 % avvi­kelser och mottagningsbesöken innehöll 35 % avvikelser. Den mest förekommande avvikelsen var felkodning, som uppnådde 11 % avvikelser totalt. Andra avvikelser har också kunnat konstaterats, så som språkliga fel, användande av förkort­ningar som inte är vedertagna, förekomst av frågetecken i slutsignerade journalanteckningar samt inkonsekvent användning av Z- och åtgärdskoder. Resultatet stämmer inte överens med det förväntade resultatet, vilket är att Socialstyrelsens och Bra livs riktlinjer ska följas. Slutsat­sen är att tidigare studier kring ämnet stämmer överens med den här studiens resultat och att det finns tydliga brister i den nuvarande diagnoskodningen och dess registrering. Det krävs förbättringsåtgärder som leder mot ett enhetligt arbetssätt kring journalanteckningarnas dia­gnos- och åtgärdskodning och registrering. Vi har utifrån studiens resultat och uppvisade behov av förbättring tagit fram förslag till förbättringsåtgärder vilket vi har kunnat presentera i denna rapport. / This study has been done with the purpose of recognizing inconsistencies between the content of medical record notes and registration of codes at the health center Bra liv in Nässjö. After reviewing 100 medical record notes, including reception visits and remote contacts, deviations in the registration of codes have been identified. After 66 reviewed medical record notes, a partial reconciliation was made, which could later be used to make a comparison with the final result in order to see if there was a pattern or not in the deviations. The inconsistencies have been divided into three different categories, over- and undercoding and coding errors to get a clearer picture of which kinds of deviations that occurs. The results of the journal review and the categorization of the deviations have resulted in two tables that shows deviation patterns in quantity and percentage. The result of the study shows that 30 % of all reviewed medical record notes had deviations. The remote contacts had 22.5 % deviations and the reception visits had 35 % deviations. The most common deviation was coding errors, which represented 11 % of the deviations altogether. Other deviations have also been found during the journal review, such as linguistic errors, the use of non-permissible abbreviation, the presence of question marks in signed medical record notes and a inconsistent use of other codes. The outcome of this study does not match the expected result, that the National Board of Health and Welfare's and Bra Liv’s guidelines should have been applied by the employees at the health center. The conclusion is that previous studies in the field are consistent with the outcome of this study, which also shows inconsistencies in the medial record notes. Improvements are required to get a consistent way of working related to the use of codes in the medical record notes. Based on the results of this study and the health center’s need of improvement, we have developed suggestions for improvements which are presented in this study. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Digitaliseringen syftar till att underlätta en god och jämlik vård. Information- och kommunikationstekniken (IKT) är under snabb utveckling där Covid- 19 pandemin bidragit till ökad användning av digitala verktyg inom primärvården, där ett exempel är videobesök. Syfte: Att undersöka patienters, läkares och sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av digitala videobesök inom primärvården.  Design: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Metod: I studien inkluderades 13 kvalitativa artiklar. Materialet analyserades via innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Presenteras i fyra kategorier; Digitala aspekter där tekniska förutsättningar är väsentliga för adekvata videobesök och att konfidentialiteten bevaras. Praktiska möjligheter och utmaningar innebär för patienter ökad tillgänglighet samt tidsbesparing och för vårdpersonal förbättrad interprofessionell samverkan. Däremot finns olika åsikter avseende arbetsbördan. Möjligheter och utmaningar i interaktionen mellan patient och vårdgivare där videobesök kunde underlättas vid etablerad vårdrelation. Fler fördelar än telefonsamtal, möjliggör icke verbal kommunikation. Tillämpbara kontexter är bland annat lättare sjukdomstillstånd utan behov av fysisk undersökning och uppföljningsbesök. Videobesök kan lämpas för patienter boende på landsbygden, begränsade till hemmet, yngre eller med adekvat digital litteracitet.  Konklusion: Det är av stor vikt att videobesök används till “rätt” patienter vid “rätt” tillfällen för att uppnå en effektiv och säker användning. Nyckelord: läkare, patienter, primärvård, sjuksköterskor, videobesök / Background: Digitalization aims to facilitate good and equal care. Information and communication technology (ICT) is under rapid development, where the Covid-19 pandemic has contributed to increased use of digital tools in primary care, where an example is video visits. Aim: To investigate patients', doctors' and nurses' perceptions and experiences of digital video visits in primary care. Design: Systematic literature review with qualitative design. Method: The study included 13 qualitative articles. The material was analyzed with content analysis with an inductive approach. Results: Presented in four categories; Digital aspects where technical conditions are essential for adequate video visits and that confidentiality is maintained. Practical opportunities and challenges for patients increased accessibility as well as time savings and for healthcare staff improved interprofessional collaboration. There are different opinions regarding the workload. Opportunities and challenges in the interaction between patient and caregiver where video visits could be facilitated with an established care relationship. More benefits than phone calls, enables non-verbal communication. Applicable contexts include mild medical conditions without the need for a physical examination and follow-up visit. Video visits can be suitable for patients living in rural areas, the housebound, younger or with adequate digital literacy. Conclusion: It is of great importance that video visits are used to the "right" patients at the "right" occasions to achieve an effective and safe application. Keywords: nurses, patients, physicians, primary care, video visits

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i Sverige i dag. Ett BMI över 30 ökar markant risken för följdsjukdomar och för tidig död. Inom primärvården är det ofta distriktssköterskan som möter och initierar behandling av denna patientgrupp. Forskning visar att patienter som har övervikt eller fetma upplever diskriminering, skam och brist på värdighet och empati i kontakten med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa distriktssköterskors attityder till vuxna patienter som har övervikt eller fetma inom primärvården.Metod: I examensarbetet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor som arbetade inom primärvården. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Att skapa en vårdande relation, att se kroppen och att förändra. Under dessa tre teman beskrevs den vårdande relationen som en förutsättning för förändring. Genom att se kroppen kunde distriktssköterskorna få information angående patienternas levnadsvanor. Det visade sig även finnas hinder för viktnedgång. Konklusion: Detta examensarbete beskriver komplexiteten i att som distriktssköterska vårda patienter som har övervikt eller fetma. Detta utifrån att övervikt och fetma är ett känsligt ämne att samtala om. En fungerande vårdande relation är förutsättningen för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Utifrån denna kunskap finns möjligheten att utveckla vården och mötet med denna patientgrupp. / Background: Overweight and obesity are on the rise in Sweden today. A BMI over 30 significantly increases the risk of consequential diseases and premature death. It is often the primary care nurse who meets and initiates treatment of this patient group in the primary care. Research shows that patients who are overweight or obese experience discrimination, shame and lack of dignity and empathy in contact with the health care system.Aim: The aim of this thesis was to highlight primary care nurses' attitudes towards adult patients who are overweight or obese in the primary care.Method: The degree project used a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were conducted with nine primary care nurses who worked in primary care.Results: The results revealed three themes: Creating a caring relationship, looking at the body and to changing. Under these three themes, the caring relationship was described as a prerequisite for change. By seeing the body, the informants were able to obtain information about the patients' living habits. There were also obstacles to patients losing weight. Conclusion: This thesis describes the complexity of caring for patients who are overweight or obese as primary care nurse. This is on the basis that overweight and obesity is a sensitive topic to talk about. A functioning caring relationship is the prerequisite for successful health promotion work. Based on this knowledge, there is anopportunity to develop care and the meeting with this patient group.

Bakgrund: Pandemier har genom historien utgjort ett stort hot mot den globala folkhälsan och utbrottet av covid-19 innebar en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården runt om i världen. Tidigare forskning har främst beskrivit sjuksköterskors upplevelser från akut- och intensivvården, medan färre avhandlat erfarenheter sedda ur distriktssköterskans synvinkel. Syfte: Att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att arbeta i primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Deltagare var åtta distriktssköterskor med anställning i Sundsvall, Sverige. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskornas beskrivning av sina erfarenheter resulterade i tre kategorier: Svåra etiska ställningstaganden, Förändrat arbetssätt och Nya erfarenheter. Ur kategorierna framträdde sex underkategorier: Bemötande från patienter, Bemötande från anhöriga, Att arbeta med skyddsutrustning, Krav på flexibilitet, Behov av utbildning samt Behov av information och stöd. Slutsats: Ett bättre stöd genom tydlig information och kommunikation från ledning kan underlätta arbetsbelastningen för distriktssköterskan vid dessa utmanande tider. Att tillvarata resurser, fördela ansvar och stärka hela teamet genom mer förberedande träning samt sträva efter en trygg arbetsmiljö är viktigt. / Background: Pandemics has throughout the history posed as a threat towards the global health care and the outbreak of covid-19 meant an increased workload of the health care around the world. Previous research has mainly focused on the experiences of nurses working in the critical- and intensive care, while less has discussed the experiences from the community nurse point of view. Aim: To illustrate the experiences of community nurses working in the primary care during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with inductive approach was implemented. Participants were eight community nurses currently working in Sundsvall, Sweden. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The community nurses’ descriptions of their experiences resulted in three categories: Difficult ethical dilemmas, Changes in the way to work and New experiences. From the categories, six subcategories emerged: Treatment from patients, Treatment from relatives, Working with personal protective equipment, Demands of flexibility, The need of education and The need of information and support. Conclusion: Improved support from the management through distinct information and communication can ease the workload of the community nurse at these challenging times. To make use of resources, distribute responsibilities and to strengthen the whole team through preparatory education and strive to make the working environment safe is important. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Sedan 2002 har inte bara rubrikerna om sömnstörningar och sömnsvårigheter ökat i de stora medierna. Antalet unga med sömnstörningar ökar varje år, där unga kvinnor är den grupp som ökat mest. Enligt folkhälsomyndighetens rapport 2019 upplever mer än var tredje svensk, 39 %, sömnbesvär i någon grad. Distriktssköterskan arbetar redan med att främja god kost, motion, sunda alkoholvanor, minskad rökning, stress och våld; faktorer som påverkar hälsan i allra högsta grad. Syfte: Att undersöka vilken effekt KBT har på symptomen av sömnproblem, och om metoden applicerbar att utföras av distriktssköterskor. Metod: Systematisk litteraturöversikt där 14 studier valdes ur databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Artiklarna bearbetades gemensamt och de kategorier som framkom återfinns nedan, under respektive rubrik. Resultat: KBT-I både i grupp och i digital form visade på signifikanta förbättringar av sömnen och dess effekt på det dagliga livet. / Background: Since 2002 not only have the headliners about sleep difficulties and sleep disturbances multiplied in the big media. The number of young people with insomnia increases each year, and young women are the group that increases the most. Last year more than every third swede, 39 percent suffered from various grades of insomnia. District nurses already play a big part in preventing disease and promoting health by giving support and knowledge to patients about healthy foods, exercising, drinking habits, smoking, violence at home and stress; all of those very much the key to individual’s health. Aim: of the study to explore how CBT-I might affect the symptoms of insomnia and if this treatment can be performed by nurses. Method: Systematic review by synthesizing 14 studies from the databases Chinal, Psycinfo and Pubmed. The studies were processed individually and thereby mutually to find emerging themes which are to be presented under each heading. Result: CBT-I both in group and in digital form showed significant improvements in sleep and its effect on daily life. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i hela samhället och klassas enligt WHO som en av vår tids största folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa innefattar allt från lättare psykiska besvär till avancerade psykiatriska diagnoser. WHO har konstaterat att primärvården utgör en optimal plattform att ta hand om personer med psykisk ohälsa vilket innebär en ny roll för sjuksköterskor verksamma inom primärvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder av att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 17 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna, vilka utgjorde grunden för litteraturöversiktens resultat, kvalitetsgranskades innan resultaten slutligen analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat: De huvudkategorier som framkom vid sammanställningen av resultatet var förhållningssätt, kunskap och kompetens samt utmaningar. Resultatet kunde påvisa en kunskapslucka hos sjuksköterskor inom primärvården gällande psykisk ohälsa. Det framkom vidare att sjuksköterskor inte var befriade från negativa attityder och stigmatiserande förhållningssätt. Resultatet visade även på utmaningar som tidsbrist och hög arbetsbelastning vilka utgjorde hinder i att ta sig an den berörda patientgruppen på ett tillfredsställande sätt. Slutsats: För att sjuksköterskor i deras nya roll inom primärvården ska kunna hantera patientgruppen med psykisk ohälsa på ett begripligt och meningsfullt sätt behövs både utbildning samt möjligheten att ge patientgruppen den tid som behövs. Enligt sjuksköterskorna behövs fortbildning inom psykisk ohälsa samt ytterligare teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet inom området. Vidare har utbildning genom erfarenhetsexperter visat sig ha god inverkan på såväl kunskap som attityder. / Background: Mental illness is increasing throughout society and is classified according to the WHO as one of the biggest public health problems of our time. Mental illness includes everything from mild mental disorders to advanced psychiatric diagnoses. WHO has established that primary care is an optimal platform for caring for people with mental illness, which means a new role for nurses active in primary health care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and attitudes of encountering patients with mental illness in primary health care settings. Method: A literature review was conducted where 17 scientific articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The articles, which formed the basis for the results of the literature review, were quality checked before the results were finally analyzed through an integrated data analysis. Results: The main categories that emerged during the compilation of the results were attitudes, knowledge and competence and finally challenges. The result was able to demonstrate a knowledge gap among nurses in primary health care regarding mental illness. It further emerged that nurses were not free from negative and stigmatizing attitudes. The results also showed that challenges, such as lack of time and high workload, constituted obstacles in addressing the affected patient group in a satisfactory manner. Conclusions: In order for nurses in their new role in primary care to be able to handle the patient group with mental illness in an understandable and meaningful way, both training and the opportunity to give the patient group the time needed are crucial. According to the nurses, further training in mental illness as well as more theoretical knowledge and practical experience is needed. Furthermore, education through experts by experience has been shown to have a good impact on knowledge as well as attitudes.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

Bakgrund: Ett problem i samhället för personer med psykiska sjukdomar är stigma och negativa attityder. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård, dit många vänder sig först vid ohälsa. Då stigma kan vara en anledning att inte söka hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen inte bidrar till detta. Förutfattade meningar och negativa attityder mot patienter motverkar också byggandet av en god vårdande relation vilket hindrar patientens tillfrisknande samt ger en försämrad vårdupplevelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur vuxna personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården samt vilka aspekter som anses viktiga i mötet. Metodbeskrivning: En beskrivande design med allmän litteraturöversikt som metod användes samt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller blandad metod hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning analyserades artiklarnas resultat enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Fem teman framkom med 17 tillhörande subkategorier vilka beskrev personers positiva och negativa upplevelser. Dessa teman var: Bemötande inom primärvården, Primärvårdspersonalens attityder, Primärvårdspersonalens kompetens, Samarbete och delaktighet samt Tillgång till vård och resurser. Slutsats: Studien visade att ett gott bemötande och samarbete med vårdpersonal bidrar till en positiv vårdupplevelse samt en vilja att engagera sig i sin egen vård. Dåliga bemötanden däremot med bristande samarbete och negativa attityder ökar stigmat av psykisk sjukdom och ger en negativ vårdupplevelse. För att motverka negativa attityder mot denna patientgrupp, behöver vårdpersonalen mer kunskap om psykisk ohälsa samt arbeta för att förbättra dessa attityder. / Background: A problem in society for people with mental illness is stigma and negative attitudes. Primary care is first-line health care, where many turn first to get help for mental illness. As stigma can be a reason not to seek help for mental illness, it is important that the healthcare professionals do not contribute to this. Preconceived notions and negative attitudes towards patients also counteract the building of good caring relationships, which hinders the patient's recovery and results in a worsened care experience. Aim: The purpose of this literature review is to study how adults with mental illness experience care meetings in primary care and which aspects are considered important in the meeting. Method: A descriptive design with general literature review as method was used and 13 scientific articles with a qualitative or mixed method were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. After quality review, the results of the articles were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. Results: Five themes emerged with 17 associated subcategories which described people's positive and negative experiences. These themes were: Treatment in primary care, Primary care staff's attitudes, Primary care staff's competence, Cooperation and participation and access to care and resources. Conclusion: The study showed that a good treatment and collaboration with care staff contributes to a positive care experience and a willingness to get involved in their own care. Poor treatment, on the other hand, with lack of cooperation and negative attitudes, increases the stigma of mental illness and provides a negative care experience. To counteract negative attitudes towards this patient group, healthcare professionals need more knowledge about mental illness and work to improve these attitudes.

Bakgrund: Äldre patienter löper högre risk att drabbas av depression, än befolkningen i stort. De flesta äldre som lider av psykisk ohälsa behandlas och följs upp via primärvården. Distriktssköterskan är ofta den första att möta den äldre patienten, som tenderar att söka hjälp för sina fysiska besvär snarare än de psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta äldre patienter med misstänkt depression.Metod: Kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer av åtta distriktssköterskor, yrkesverksamma inom sex olika primärvårdsinstanser i mellansverige. Materialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Huvudsakliga resultat: Distriktssköterskans syn på sin roll varierade från att enbart se sig själv som samordnare till att kunna ha möjlighet att spela en betydande roll i patientens vård, som lyssnare och stöttepelare. Förutsättningar för att kunna hjälpa patienten upplevde distriktssköterskorna främst vara att ha tillräckligt med tid och att kunna vinna patientens förtroende. Utmaningar i mötet kunde vara att patienten såg psykisk ohälsa som något tabubelagt, att distriktssköterskan upplevde sin kompetens som bristfällig och kunde känna sig maktlös inför omständigheter i patientens livssituation. Arbetsmiljömässiga utmaningar involverade stress och tidspressade scheman, brist på professionell och kontinuerlig handledning, och frånvaron av en specialistutbildad psykiatrisjuksköterska på arbetsplatsen. / Background: Older patients are at higher risk of depression than the general population. Most elderly people suffering from mental illness are treated and followed up through primary care. The district nurse is often the first to meet the elderly patient, who tends to seek help for their physical problems, rather than the mental ones.Purpose: The purpose of this study was to describe the district nurses' experiences and perceptions of meeting older patients with suspected depression.Method: Qualitative method consisting of semi-structured interviews of eight district nurses, working in six different primary care institutions in central Sweden. The material was analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.Main results: The district nurse's view of her role varied from merely seeing herself as a coordinator to being able to play a significant role in patient care, as listener and support giver. Prerequisites for being able to help the patient, were mainly described as having enough time and being able to gain the patient's trust. Challenges in meeting these patients, could be the patient seeing mental illness as a stigmatized subject, that the district nurse perceived their knowledge of depression amongst the elderly as insufficient and that they sometimes felt powerless in relation to the patient's life situation. Work environment challenges involved stress and time-constrained schedules, lack of professional and continuous supervision, and the absence of a specialist trained psychiatric nurse in the workplace.