Abstract Background: Plantar fasciitis is the most common heel injury and is a long-term pain syndrom in the attachment of the plantar fascia to the calcaneus bone. The condition is treated mainly in primary care, but there is currently no treatment guideline for the treatment of plantar fasciitis in Sweden. The purpose of this study was to investigate which treatment that occurred in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, which treatments that were most common alone and in combination with each other. The aim was also to investigate if the four most commonly used treatment methods as physical therapists said they had used were supported in the literature, and if there was any difference between county employees and private physical therapists in the choice of treatment method. Method: 100 physiotherapists in primary care in Dalarna, Gävleborg and Västmanland counties, received a questionnaire by mail. 80 of the 100 physiotherapists were county employees and 20 were private employees. They were asked about what treatment methods they used for plantar fasciitis, both individual treatments and combination treatments. A comparison was made between county employees and private employees' choice of treatments and the four individual most frequently used treatments were examined on the basis of recent research. Results: 65 physiotherapists answered the survey, of which 61 of them treated patients with plantar fasciitis. The four most frequently used treatments were taping, stretch of the plantar fascia, advice about start using insoles and advice about changing of shoes. The first three treatments named above were also those most commonly used in combination with each other. This was true for physiotherapists in county as well as in private employment. There is some evidence that these three treatments relieve pain particularly in short term. Conclusion: The four most frequently used treatments were taping, stretch of the plantar fascia, advice about start using insoles and advice about changing of shoes. The conclusion drawn from the evidence currently available to taping, stretch of the plantar fascia and insoles is that it should be a part of the treatment plan for patients with plantar fasciitis. Further research is needed where larger studies and follow-up studies over a longer time is made. Studies of the most common combination treatments should be made, to mimic how they are used in everyday clinical practice. / Sammanfattning Bakgrund: Plantar fasciit är den vanligaste hälskadan och är ett långvarigt smärttillstånd i plantaraponeurosens infästning i calcaneus. Tillståndet behandlas framförallt inom primärvården där det idag saknas en behandlingsriktlinje för behandling av plantar fasciit. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som förekom inom primärvården i Dalarnas-, Gävleborgs- och Västmanlands län, vilka behandlingar som var vanligast och vilka som förekom i kombination med varandra. Syftet var även att undersöka om de fyra vanligast använda behandlingsmetoderna som sjukgymnasterna uppgav sig använda hade stöd i litteraturen samt om det var någon skillnad mellan landstingsanställda och privata sjukgymnasters val av behandlingsmetod. Metod: 100 sjukgymnaster inom primärvåden i Dalarnas-, Gävleborgs- och Västmanlands län, 80 landstingsanställda och 20 privatanställda, fick en enkät per e-post. Där frågades de om vilka behandlingsmetoder som användes vid plantar fasciit, både enskilda behandlingar och kombinationsbehandlingar. En jämförelse gjordes mellan landstingsanställdas och privatanställdas val av behandlingsmetoder och de fyra enskilt mest frekvent använda behandlingarna granskades utifrån senaste forskningen. Resultat: 65 sjukgymnaster svarade på enkäten varav 61 av dem behandlade patienter med plantar fasciit. De fyra mest frekvent använda behandlingarna var tejpning, stretch av plantarfascian, råd om inlägg samt råd om byte av skor. De tre förstnämnda behandlingsmetoderna var även de som var vanligast i kombination med varandra och vanligast för både landstingsanställda och privatanställda sjukgymnaster. Det finns visst stöd i litteraturen för dessa tre behandlingsmetoder som smärtlindrande, framförallt på kort sikt. Konklusion: De fyra mest frekvent använda behandlingarna var tejpning, stretch av plantarfascian, råd om inlägg samt råd om byte av skor. Slutsatsen dras utifrån den evidens som för närvarande finns att tejpning, stretch av plantarfascian samt råd om inlägg i dagsläget rekommenderas ingå i behandlingen av plantar fasciit. Ytterligare forskning behövs dock där större studier samt uppföljningsstudier under längre tid görs. Även studier av de vanliga kombinationsbehandlingarna bör göras, för att efterlikna hur de används i den kliniska vardagen.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. / Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Hypertoni beskrivs vara en riskfaktor bland annat för hjärtkärlsjukdomar som tenderar att öka och patienter med hypertoni når i allt större utsträckning inte behandlingsmålen enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Tidigare studier har visat att distriktssköterskeledda hypertonimottagningar med strukturerade strategier har haft positiv effekt för patienter med hypertoni, men inte beskrivit vilka stödjande insatser som distriktssköterskorna utför. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att bedriva stödjande insatser vid en hypertonimottagning inom primärvården. Urvalet bestod av fyra distriktssköterskor som bedrev hypertonimottagning i primärvården. Materialet till pilotstudien samlades in via intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. I resultatet framkom att de stödjande insatserna utgjordes av distriktssköterskans förhållningssätt i bemötandet och att kunskap och färdighet utnyttjades i ett individbaserat mottagande. Genom att uppmärksamma och synliggöra hur de stödjande insatserna påverkar patienten kan hälsofrämjande metoder utvecklas ytterligare. Detta i sin tur skulle kunna leda till förslag på hur stödjande insatser som ämne skulle kunna implementeras i vårdutbildningar på alla nivåer med ännu större fokus på det holistiska synsättet på hälsa. / Hypertension is increasing worldwide and it is a risk factor for cardiovascular disease. There are an increased frequency of patients with hypertension who do not reached treatment goals according to The National Board of Health and Welfare. Previous studies have shown that district nurse hypertension clinics with structured strategies have had a positive impact on patients with hypertension. However, these studies have not described the supportive interventions that district nurses´ perform. The aim of this study was to explore the district nurses´ experiences of doing supportive interventions at a hypertension clinic in primary care. The sample consisted of four district nurses who were carrying of hypertension clinic in primary care. The material for the pilot study was collected through interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as the method. The results showed that the supportive interventions consisted of standing for a supportive attitude in facing and using knowledge and skills in individualized reception. By paying attention to and make visible how the supportive interventions affect the patient can health-promoting methods be further developed. This in turn could lead to proposals for supporting efforts that topic could be implemented in nursing programs at all levels with greater focus on the holistic approach to health.

Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras. / Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår. Däremot belyser studien behovet av mer forskning inom området. / The purpose of the study is by a literature review investigate the evidence for different kinds of wound dressings in treating wounds. The cost for treatment of wound related affections amounts several billions SEK each year. The aim for wound treatment is to reduce individual suffering, promote good health and facilitate daily life, thus it is important choosing the right wound dressing for the right kind of wound. In combination the usage of wound dressings in Uppsala County Council will also be addressed. The result shows that there is too little research to be able to draw significant conclusions regarding whether a certain type of wound dressing should be used for a specific kind of wound. However the study highlights the need for more research in the area.

För att primärvården ska kunna utvecklas är det viktigt att den har patienternas förtroende. Därför är det av stor betydelse att undersöka vad som påverkar om befolkningen känner att de har möjligheten att få den vård de behöver. Denna uppsats undersöker hur två faktorer påverkar andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. De två faktorerna är primärvårdens nettokostnader, samt hur stor andel av dessa kostnader som kan hänföras till köpt vård från privata företag. Dessa samband undersöks genom att flera modeller formuleras. För att modellerna skall kunna skattas används paneldata över Sveriges landsting samt åren 2005 t.o.m. 2012. Modellerna skattas med ordinarie minsta kvadratmetoden. Studien kan inte fastställa något samband mellan de två undersökta variablerna och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Däremot verkar det finnas ett samband mellan vårdval i primärvården och andelen invånare som anser sig ha tillgång till den vård de behöver. / In order to develop it is important for primary care to have the patients trust. Therefore, it is of great importance to investigate what influences if the population feel they have access to the health care they need. This paper examines the influence of two factors on the proportion of residents who feel they have access to the health care they need. The two factors are net cost of primary health care and the proportion of these costs that can be assigned to purchases of care from private companies. These relationships are examined by serval formulated models. To estimate the models, panel data of Swedish County Councils and the years 2005 to 2012 are used. The models are estimated with ordinary least squares method. The study cannot find a link between the two examined variables and the percentage of residents who feel they have access to the care they need. However, it seems to be a correlation between free choice of primary health care and the percentage of residents who feel they have access to the care they need.

SAMMANFATTNING   Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats. Tio sjuksköterskestudenter intervjuades. Resultat: Den fenomenografiska analysen resulterade i sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier hierarkiskt ordnade underifrån;  universitetets betydelse och handledarens betydelse därefter komplex roll som student, otydligt mål för hälsofrämjande arbete och reflektion underlättade att förstå hälsofrämjande arbete. Två beskrivningskategorier låg högst upp bristande förutsättningar för aktivt deltagande och passivt deltagande gav helhet över exempel på hälsofrämjande arbete. Slutsats: Kunskap om sjuksköterskestudenters uppfattningar, i synnerhet gällande bristande förutsättningar för aktivt deltagande i hälsofrämjande arbete samt att passivt deltagande gav helhet över att kunna ge exempel på hälsofrämjande arbete, kan vägleda universitet och yrkeshandledare i utveckling av handledning vid VFU i primärvården. / ABSTRACT   Clinical education is important for student learning and requires coordination between universities and healthcare clinics. Fundamental explanations of clinical education are not as common as the study of theoretical understanding. There is a need for pedagogical development of clinical education. Aim: The aim of this study was to explore nursing students' perception of fulfillment of objective outcomes regarding health promotion, during clinical education in primary care. Method: A descriptive, qualitative design was used with phenomenographic approach. Ten nursing students were interviewed. Results: The phenomenographic analysis resulted in seven qualitatively different categories of description hierarchically ordered from below; importance of university and importance of the nursing supervisor then complex role as a student, unclear objectives for health promotion and reflection facilitated the understanding of health promotion. Two categories of description were on the top of the hierarchy lack of opportunities for active participation and passive participation gave wholeness of examples of health promotion. Conclusion: Knowledge of nursing students' perceptions, especially regarding lack of opportunities for active participation in health promotion and that passive participation gave wholeness of examples of  health promotion, can guide universities and nursing supervisors in their development of clinical education in primary care.

Bakgrund: Välbefinnande berör alla yrkeskategorier, inte minst hälso- och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att uppleva välbefinnande för att kunna utföra god omvårdnad. Ett nytt mätinstrument kallat Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS) har utvecklats av Ali Kazemi och har testats bland personal inom skolan och industrin men inte inom hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att bland hälso- och sjukvårdspersonal undersöka applicerbarheten hos ett mätinstrument avsett att mäta socialt välbefinnande på arbetet. Metod: Denna pilotstudie hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen med JSWS och KASAM gjordes genom webbaserade enkäter som distribuerades till hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid två tillfällen. Antal möjliga respondenter var 188, vid första mättillfället besvarade 27 respondenter enkäten och vid andra mättillfället 11 respondenter. Spearmans rangkorrelation användes för att studera applicerbarheten. Som jämförelseinstrument användes den korta versionen av KASAM-formuläret. Resultat: Test-retest var signifikant (rs=0.90; p<0.01). Stabilitet över mätinstrument samt kriterievaliditet visade på en ickesignifikant korrelation (rs=0.327; p<0.1) mellan JSWS och KASAM. Konklusion: Denna pilotstudie visade att metoden bör förbättras för att få högre svarsfrekvens så att generaliseringar kan göras. Stabilitet över mätinstrument och kriterievaliditet indikerar att i en huvudstudie med fler respondenter skulle resultatet hamna på en signifikant nivå. / Background: Wellbeing at work concerns all professionals, including healthcare professionals. It is important to experience wellbeing for being able to take care of patients. A new instrument, Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS), developed by Ali Kazemi has been tested among professionals in school and industry, not among healthcare professionals. Aim: The aim of this pilot study was among healthcare professionals study the applicability of an instrument intended to measure social wellbeing at work. Method: This pilot study had a quantitative approach. The datacollection with JSWS and the short version of Sense of Coherence (SOC-13)  was done through webbased survey distributed to professionals in primary healthcare at two occasions, to 188 possible respondents. The number of respondents in the first measurement were 27 and in the second 11. Spearmans rankcorrelation (rs) was used to study the applicability. SOC-13 was used as the comparison instrument. Results: The test-retest is significant (rs=0.90; p<0.01). The equivalence and criterion validity shows a non significant correlation (rs=0.327; p<0.1) between JSWS and SOC-13. Conclusion: This pilot study showed that the method should be improved to recieve more respondents so generalizations can be done. Equivalence and criterion validity indicates that in a main study with more respondents, the results would be at a significant level.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom. / Many older people with chronic illness are cared for in their own homes and often need input from outpatient care. The aim was to highlight the experiences of communication for the older person with chronic illness in the meeting with outpatient care. The study was conducted as a literature review of 10 scientific papers. The importance of having time for conversation and that health professional listens actively emerged. The older persons with chronic disease want to feel compassion by getting attention and friendly treatment. Reliance occurs when communication has good quality. Participation in the care creates the opportunity to follow the advice given and the ability to live with and manage their chronic disease and the aging process better. Education for nursing students and nurses working in out patient care and research in communication is important in the future. This can create conditions for a credible and safe environment for the older person with chronic illness.

SAMMANFATTNING Introduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data. Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika. Kulturell samt etisk kompetens är nödvändigt för arbetet inom detta område och behov av formell utbildning identifierades.  Slutsats: Den växande kulturella mångfalden i Sverige medför fler tvärkulturella möten inom vården. Primärvårssjuksköterskors upplevda svårigheter, deras negativa och positiva upplevelser vid dessa möten samt deras synsätt på utbildning inom området stärker betydelsen av att besitta tillräcklig kulturell kompetens för vårdandet av dessa patienter. Detta innefattar bland annat sjuksköterskans lärande om de olika kulturerna som finns representerade i samhället där sjuksköterskan tjänstgör och en anpassning av omvårdnaden utifrån patientens behov. Således är det angeläget för sjuksköterskor att genom formell utbildning införskaffa sig denna kompetens. / ABSTRACT Introduction: The statistics centers Agency (SBC) forecasts a growing proportion of people born in foreign countries among the Swedish population. This results in increased cultural diversity in Swedish society and thus more cross-cultural encounters in health care. This study sought to explore primary care nurses’ experiences of encounters with patients from non-Scandinavian cultures, the difficulties they may encounter and what aspects they consider to be important in the care of these patients. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eight primary care nurses who work in various primary health care centers in the Stockholm area and have experience of contact with patients from other cultures than the Scandinavian were interviewed with a semi-structured interview guide. Content Analysis according Graneheim & Lundman was used for data analysis. Results: Primary care nurses perceive these meetings as exciting, challenging and educational. Cultural competence is necessary for work in this area and a need for formal education was identified. Conclusion: The growing cultural diversity in Sweden entails more cross-cultural encounters in health care. Primary care nurses’ perceived difficulties, their negative and positive experiences from these meetings and their approaches to education in the field strengthen the importance of possessing sufficient cultural competence for the care of these patients. This includes the nurse’s learning about the different cultures that are present in the community in which he or she serves and an adaptation of the nursing care based on the patient’s needs. Thus, it is of significance that nurses seek to acquire this competence through formal education.