Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

Det är inte längre en fråga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det är snarare frågan om när. Det har skett en utveckling inom diskursen för kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer förebygger och förbereder för dessa extraordinära händelser snarare än att reagera när krisen väl har inträffat. Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att undersöka svenska myndigheter och deras förmåga att vara proaktiva när det gäller krishantering, det vill säga arbeta redan före en kris. Baserad på Mitroffs ramverk för Crisis Leadership har myndigheterna analyserats genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Av de 70 myndigheter som kontaktades skickades 42 enkäter tillbaka, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 60 %. Resultaten från undersökningen visar att de svenska förvaltningsmyndigheterna inte uppfyller idealet för utveckla en proaktiv krishantering. De fyra faktorerna, kristyper, krismekanismer, krissystem och krisintressenter, är indikatorer för en proaktiv hållning. Dessa var inte representerade i de data som samlades in, utom den tredje faktorn som hade en proaktiv organisationskultur samt beredskapsaktiviteter, till exempel att ha en krisplan och en krisledningsgrupp. Slutsatsen är att svenska förvaltningsmyndigheter behöver utveckla en mer proaktiv inställning till sin krishantering rörande goda relationer med sina intressenter, med en krisportfölj som omfattar olika krisfamiljer, ta fram fler signaldetektorer och strategier för att förhindra krisen, till exempel företagens sociala ansvarsprogram (CSR-program). / There is no longer a question of whether an organization will suffer from a crisis; it is rather the question of when. It has been a shift in the discourse of the crisis communication area. Focus now lies in how to prevent and prepare for these extraordinary events instead of reacting when the crisis already has occured. This study aims to expand the crisis management area in a Swedish context by examining Swedish authorities and their capabilities to be proactive in the case of crisis management. Based of Mi- troffs framework for Crisis Leadership, the authorities capabilities have been analyzed through a quantitative and qualitative survey. From the 70 authorities that were contacted, 42 surveys were returned, resulting in an acceptable 60% response rate. The results from the survey show that the Swedish authorities do not fulfil the ideal for develop- ing a proactive crisis management. The four factors, crisis types, crisis mechanisms, crisis system and crisis stakeholder, are indicators for a proactive stance. These were not represented in the data that was gathered, except the third factor which were having a proactive organizational culture along with preparedness activities such as having a crisis plan and a crisis leadership team. The conclusion is that Swedish authorities needs to develop a more proactive approach to their crisis management regarding good relationships with their stakeholders, having a crisis portfolio that covers different crisis families, implement more signal detectors and strategies to prevent cri- sis, for example corporate social responsibilities program.

<p>Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.</p>

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant. Reaktiva varsel visar en nedgång och tre dagar är signifikanta.  I det ackumulerade resultatet för proaktiva varsel finner vi inte någon signifikans medan fem utav sju dagar är signifikanta för reaktiva varsel.

I Sverige finns det i dagsläget ett större antal inresande än utresande studenter. Både på europeisk och svensk nivå har det formulerats mål om att öka antalet utlandsstuderande och Universitets- och högskolerådet - UHR har de senaste åren erbjudit en distanskurs i Ivägledning för de som arbetar med utbytesfrågor på universitet och högskola. Ivägledning betecknar den vägledningen som ges före, under och efter utlandsstudier. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare samt internationella koordinatorer på universitet och högskolor i Sverige vägleder och motiverar studenter inför utlandsstudier, med ett fokus på före fasen, som består av motivering, förtydligande och förberedelse. Frågeställningar har formulerats för att få svar på hur studiens informanter arbetar med vägledning inför utlandsstudier, samt vilka framgångsfaktorer och svårigheter som upplevs i deras Ivägledningsarbete. I uppsatsen används tidigare forskning om Ivägledning som vetenskapliga artiklar och uppsatser, både svenska och internationella, som belyser ämnet från olika perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med tolv informanter från totalt åtta svenska lärosäten. I resultatet framgår det att Ivägledning ser olika ut på olika lärosäten vilket ofta beror på organisation, olika förutsättningar som exempelvis ekonomiska resurser, personalkategorier och individuella ansvarsområden. Resultatet visar även fördelen med ett proaktivt arbete och ett bra samarbete kollegorna emellan. Svårigheter som upplevs rör framförallt svårigheter att nå ut till alla studenter som i sig också kan göra det svårt att arbeta proaktivt, personliga skäl hos studenterna samt större strukturella problem.

Sökord: proaktiv kriskommunikation, kommun, region, kriskommunikation, riskkommunikation, krisberedskap Denna studie undersöker det proaktiva arbetet med kriskommunikation på sex svenska kommuner. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna tar sig an aspekter av sitt kommunikativa uppdrag för att säkerställa medborgarnas rätt till information. Ambitionen utifrån detta är att starta en diskussion om de faktorer som har en inverkan på det proaktiva kriskommunikationsarbetet, om det finns återkommande strategier eller om arbetet skiljer sig drastiskt. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kommunikationsanställda med god kunskap om arbetet med kriskommunikation på respektive kommun. Studiens resultat visar att kommunernas strategier för det proaktiva kriskommunikationsarbetet kan kategoriseras in i följande kategorier: Samordning, riskbedömning, övning, styrdokument och individuell beredskap. Hur strukturerat och hur kontinuerligt kommunerna arbetade med dessa strategier skiljer sig. Vi kan konstatera att kommunerna i studien tolkat sitt kommunikativa uppdrag under en kris på olika sätt och arbetar i olika grad förberedande för att underlätta det aktiva krisarbetet. Resultatet visar mönster som indikerar att mindre kommuner arbetar mindre förberedande med sin kriskommunikation än större. Då de har färre anställda blir arbetet färgat av den enskilda personens inställning och kunskap om kriskommunikation. De har även mindre möjlighet till specialiserade funktioner inom kommunikationsarbetet vilket påverkar graden av proaktivitet. En annan faktor som har inverkan på graden av proaktivitet är de externa aktörer kommunerna har ett samarbete för krisarbete med. Resultatet visar att kommuner med större grannkommuner har fler positiva erfarenheter av samordning än de kommuner som ligger i regioner med lägre befolkningsmängd.

No description available.

Ukrainakrisen har medfört konsekvenser som samtliga branscher har upplevt. Studien undersöker hur ett ledande företag inom den svenska dryckesindustrin har påverkats av, och hanterat denna kris. En händelse som hotar organisatoriska mål skapar ett behov för proaktiv krishantering. Kunskapshantering och kriskommunikation är två verktyg som företag kan använda i syfte att förbättra deras krishanteringsprocess. Studiens analytiska ramverk bygger på samspelet mellan dessa verktyg. Studien utgår från en fallstudiedesign av bryggerijätten Spendrups, ett icke-typiskt fall inom en bransch bestående av mindre hantverksbryggerier. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med individer från både Spendrups och branschexperter. Därutöver har Spendrups årsredovisningar och hemsida analyserats. Resultatet indikerar att ett proaktivt arbetssätt är ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att skydda företaget och dess interna och externa intressenter. Bevarande av kunskap tillsammans med en effektiv kriskommunikation med deras intressenter är värdefulla verktyg i det proaktiva arbetet. Trots en komplexitet i att förutse och hantera alla aspekter av en kris visar studien värdet av proaktiv krishantering för organisatorisk överlevnad.

<p>När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.</p>

<p>Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.</p>