Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

I arbetet med elevhälsan sätts ett team samman bestående av olika professioner. Dessa professioner antas bidra med olika perspektiv utifrån deras respektive kompetenser. Elevhälsoteam ska utifrån de nationella styrdokumenten arbeta både förebyggande och hälsofrämjande. Hur detta arbete bedrivs på skolorna har uppmärksammats och delvis kritiserats av både SPSM och forskare för att vara osystematiskt och reaktivt. Föreliggande studie har undersökt hur elevhälsoteamen på fyra skolor i tre kommuner organiserar och operationaliserar arbetet med elevhälsan. För att inhämta relevant data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med deltagarna i elevhälsoteamen. För att ta reda på hur teamen jobbar frågade studien om fördelningen mellan proaktiva och reaktiva insatser, hur de organiserade sig och hur de upplevde relationen mellan styrdokument och praktik. Studiens mest framträdande resultat visade att teamen har en samsyn där de förespråkar ett holistiskt synsätt med strävan mot proaktiva insatser medan det i praktiken visade sig att arbetet till största del var reaktivt. Informanterna ansåg att mötena i elevhälsoteamen till största del behandlade elevärenden där problem redan uppstått. De menade också att det proaktiva arbete som genomfördes, till stor del utfördes i andra former och på andra arenor än inom elevhälsoteamen. Vidare ansåg en av skolornas specialpedagog och skolsköterska att de elevhälsosamtal som genomfördes årligen gav ett gott underlag för planering av proaktiva insatser men att detta underlag inte användes.

Proaktiv interferens (PI) uppstår när äldre, irrelevant minnesinformation stör nyinlärning ellerframplockning av relevant information. PI påverkas av faktorer som familjaritet ochinkodning av kontextuell information. Tidigare forskning indikerar att PI har en koppling tillminnets åldrande och negativa tankeprocesser, såsom oro och ruminering. Studien undersökteom ett anpassat arbetsminnestest (2-back) kan inducera PI och om irrelevant information medolika grader av familjaritet ger olika grad av PI. Studien syftade också till att undersöka omäldre upplever mer PI än yngre samt om PI går att koppla till grad av oro och ruminering. 15yngre vuxna (20-30 år) och 10 äldre vuxna (65-69 år) genomförde ett datoriserat 2-back-testoch fyllde i skattningsformulär (PSWQ och RRS-BR). Resultatet visade att PI inducerades avtestet och att PI minskade när familjariteten minskade. Resultatet visade också att äldreupplevde en signifikant högre grad av PI på ett mått, men inte på ett annat. Ingen signifikantkoppling mellan PI och oro eller ruminering hittades. Resultaten bör dock tolkas medförsiktighet. / Proactive interference (PI) occurs when older and irrelevant memory information interfereswith new learning or retrieval of relevant information. PI is influenced by factors such asfamiliarity and the encoding of contextual information. Previous research indicates that PI hasa link to age-related memory decline and negative thought processes such as worry andrumination. The study investigated whether a modified working memory test (2-back) caninduce PI and if irrelevant information with different degrees of familiarity induces differentdegrees of PI. The study also aimed to investigate whether older adults experience more PIthan younger adults and whether PI can be linked to the degree of worry and rumination. 15younger adults (20-30 years) and 10 older adults (65-69 years) performed a computerized 2-back test and completed self-report questionnaires (PSWQ and RRS-BR). The result showedthat PI was induced by the test and that PI decreased as familiarity decreased. The results alsoshowed that the older adults experienced a significantly higher degree of PI in one measure,but not in another. No significant association between PI and worry or rumination was found.The results should be interpreted with caution.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger från F-3 kartlägger och arbetar förebyggande med läs- och skrivsvårigheter i skolan.  Enkätfrågor skickades till rektorer i 12 kommuner i Kalmar län och det kom in 34 enkätsvar. Frågeställningarna tog upp vilka tidiga insatser och vilket material som används i undervisningen. Det efterfrågades också om pedagogers kännedom och kunskap om aktuell forskning och begreppet proaktiv undervisning. Resultatet visade på att pedagoger hade en god kunskap om kartläggningsmaterial och använde sig av många bra metoder/ arbetssätt för att träna läs- och skrivförmågan. Kartläggning används till största delen för att göra urval för vilka som behöver extra stöd. Tydliga målbeskrivningar och regelbundna kunskapskontroller för mindre arbetsområden används i mindre omfattning.  Särskild undervisningen skedde oftast i individuell form riktat mot en elev i taget. Endast ett fåtal av pedagogerna arbetade med riktad undervisning i mindre grupp. Kompensatoriska hjälpmedel användes för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien visade också att övervägande del av pedagogerna inte var bekanta med aktuell forskning vad gäller läs- och skrivutveckling.

Arbetsminne och flertalet exekutiva funktioner är avhängiga varandra; en av dessa funktioner är förmågan till tankesuppression, det vill säga att kunna hålla tillbaka tankar som är irrelevanta för sammanhanget. Detta är en viktig förmåga att ha när vi lär in ny information, eftersom tidigare inlärd information kan blandas ihop med ny, vilket gör det svårt för arbetsminnet att sortera bland de olika stimulusen eller den information som aktuellt hålls där. Detta kallas för proaktiv interferens. Syftet med denna studie var att undersöka potentiella samband mellan proaktiv interferens, ruminering, tankesuppression och neurotransmittorn GABA. För datainsamlingen användes beteendetestet 2-back som mäter proaktiv interferens, självskattningsformulären RRS-BR som mäter ruminering och WBSI som mäter tankesuppression samt MR-kamera som mäter GABA. 31 deltagare, både äldre och yngre, rekryterades till denna studie. Korrelationsanalyser kunde påvisa en signifikant medelstark positiv korrelation mellan GABA och svårighet för tankesuppression, samt en signifikant stark positiv korrelation mellan svårighet för tankesuppression och ruminering. Mediationsanalys visade att tankesuppression medierar förhållandet mellan GABA och ruminering.

The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.

Abstract Title: The core of successful crisis communication? A study of external transparency in preventative crisis communication through a company perspective. Authors: Caroline Ehrning & Frida Kempe. Aim: This study examines how four companies proactively work with external transparency within preventing crisis communication. Research problem: There are gaps in the research of preventative crisis communication, not at the least in correlation with transparency. Method/material: We have conducted qualitative interviews with people who all hold leadership positions in the communications departments at four companies. Theoretical framework: In this study the following theoretical framework have been used; transparency theory, issues management, reputation management and communication effect theory. Main results: Three of the four companies use external transparency to prevent crises, but the way they apply transparency differ. The majority of the work is directed towards media, because of its power. Further can be noted that all companies, except but one, could identify potential improvements in their work with external transparency as a tool to prevent the dimension of the crisis. Social importance: We hope to contribute to the research about how transparency is, and can, be used in the preventative crisis communication. Number of pages: 48 Course: Media and communication studies C. Department: Department of informatics. University: Uppsala University. Period: HT 2015. Tutor: Therese Monstad.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.

This study focuses on the area of ​​special education with the concept of school improvement in focus. The purpose of the study is to investigate how the concept of school improvement is interpreted and how school improvement is carried out by special educators in preschool. This area has been chosen because there are several different views on how the special educator should work in his/her role. The study has been conducted with semi-structured interviews with a selection group consisting of six special educators who consider themselves working with school improvement. All the special educators who are part of the study work in the preschool. The collected material has been processed based on a hermeneutic approach and the result has then been interpreted from a special educational perspective and with the help of system theory and professional theory. The result shows that the concept of school improvement is not a given concept for all special educators in the study to use without other words that activities development occurs. The common view of school improvement is that there are ongoing processes that generate improvement and quality for the preschool. Almost all respondents consider themselves to have a high mandate to work with school improvement. Respondents link their mandate to the preschool manager. Here, three success factors make themselves visible, the preschool manager's knowledge of the role, the former educator's previous knowledge and experience, and that the special educator her/himself is clear about the role. The special educators believe that supervision, lectures, inspiration days, training sessions, interview leaders in collegial and systematic quality work are examples of ways to lead or participate in school improvement. The result also shows that there is no clear boundary between the proactive and reactive work. Reactive initiatives can work proactively for the preschool over a long-term perspective.