Våren 2017 upplevde Sverige en kris när det terrorattentat med flest dödsfall sen 1940 inträffade; en lastbil körde längs Drottninggatan i Stockholm, varpå flera personer blev påkörda varav fem personer dödades. Händelsen spred sig snabbt i sociala medier och delar av informationen som spreds var obekräftade uppgifter som senare visade sig vara felaktiga. Syftet med denna studie har varit att framställa rekommendationer för kriskommunikatörers proaktiva arbete mot falsk information och ryktesspridning på sociala medier samt utgöra en grund för vidare forskning inom krisinformatik. För att uppnå detta syfte har sex respondenter från Krisinformation.se och Polisen intervjuats och en tidslinje (Bilaga 3) upprättats för att förtydliga händelseförloppet på sociala medier under terrorattentatet. Analys av data från det insamlade materialet har resulterat i tio rekommendationer som kan appliceras för att proaktivt motverka falsk information och ryktesspridning på sociala medier. Rekommendationer som kan appliceras generellt hos aktörer inom krishantering. Dessa rekommendationer var: Öva; Bevaka; Skapa material; Var snabb; Var korrekt; Var närvarande; Bemöt rykten; Var tillgänglig; Utbilda; Crowdsourca. / In the spring of 2017, Sweden experienced a crisis when the most deadly act of terrorism since 1940 occured; a truck drove through a crowd of people on Drottninggatan in Stockholm, hitting several people and killing five. The event spread rapidly in social media and the circulating information was in part unconfirmed data that later turned out to be incorrect. The purpose of this study was to generate recommendations regarding emergency communicators’ proactive work against false information and the spreading of rumors on social media, while at the same time be a foundation for future studies within crisis informatics. To achieve this purpose six respondents from Krisinformation.se and the Swedish police were interviewed and a timeline (Bilaga 3) was created in order to clarify the chain of events on social media during the act of terrorism. Analysis of data from the aggregated material has resulted in ten recommended measures applicable to proactive work against false information and spreading of rumors in social media. Measures that can be applied generally to actors within crisis management. These measures were: Practice; Monitor; Create material; Be quick, Be correct; Be present; Respond to rumors; Be available; Educate; Crowdsource.

Våren 2017 upplevde Sverige en kris när det terrorattentat med flest dödsfall sen 1940 inträffade; en lastbil körde längs Drottninggatan i Stockholm, varpå flera personer blev påkörda varav fem personer dödades. Händelsen spred sig snabbt i sociala medier och delar av informationen som spreds var obekräftade uppgifter som senare visade sig vara felaktiga. Syftet med denna studie har varit att framställa rekommendationer för kriskommunikatörers proaktiva arbete mot falsk information och ryktesspridning på sociala medier samt utgöra en grund för vidare forskning inom krisinformatik. För att uppnå detta syfte har sex respondenter från Krisinformation.se och Polisen intervjuats och en tidslinje (Bilaga 3) upprättats för att förtydliga händelseförloppet på sociala medier under terrorattentatet. Analys av data från det insamlade materialet har resulterat i tio rekommendationer som kan appliceras för att proaktivt motverka falsk information och ryktesspridning på sociala medier. Rekommendationer som kan appliceras generellt hos aktörer inom krishantering. Dessa rekommendationer var: Öva; Bevaka; Skapa material; Var snabb; Var korrekt; Var närvarande; Bemöt rykten; Var tillgänglig; Utbilda; Crowdsourca. / In the spring of 2017, Sweden experienced a crisis when the most deadly act of terrorism since 1940 occured; a truck drove through a crowd of people on Drottninggatan in Stockholm, hitting several people and killing five. The event spread rapidly in social media and the circulating information was in part unconfirmed data that later turned out to be incorrect. The purpose of this study was to generate recommendations regarding emergency communicators’ proactive work against false information and the spreading of rumors on social media, while at the same time be a foundation for future studies within crisis informatics. To achieve this purpose six respondents from Krisinformation.se and the Swedish police were interviewed and a timeline (Bilaga 3) was created in order to clarify the chain of events on social media during the act of terrorism. Analysis of data from the aggregated material has resulted in ten recommended measures applicable to proactive work against false information and spreading of rumors in social media. Measures that can be applied generally to actors within crisis management. These measures were: Practice; Monitor; Create material; Be quick, Be correct; Be present; Respond to rumors; Be available; Educate; Crowdsource.

Proaktiv interferens innebär att gammal irrelevant information i arbetsminnet förblir aktiverat och stör framplockning av ny relevant information. Tidigare forskning har demonstrerat åldersrelaterade skillnader mellan yngre och äldre vuxna på så sätt att äldre vuxna är mer utsatta för den störande effekten av proaktiv interferens. Men hur påverkas barn av proaktiv interferens? Denna studie syftar till att undersöka åldersrelaterade skillnader samt könsskillnader i proaktiv interferens hos barn i skolålder med förväntningen att yngre barn likt äldre vuxna är mer känsliga för influensen av proaktiv interferens. Ett 2-back-lure arbetsminnestest användes för att undersöka influensen av proaktiv interferens hos totalt 69 deltagare i åldrarna 8–11 år. Ett relativt interferensmått beräknades och användes för hypotesprövningen. Resultaten ifrån envägs variansanalys visar inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna för både reaktionstid, F (2,53) = 2.360, p = .105, samt accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. En envägs variansanalys visade dock på signifikanta könsskillnader för reaktionstid, F (2,53) = 3.927, p = .026, men inte för accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. Resultaten indikerar att det inte finns åldersrelaterade skillnader mellan dessa åldersgrupper, men att flickor kan uppleva mer interferens än pojkar. / Proactive interference means that old irrelevant information in working memory remains active and inhibits recall of new relevant information. Previous research has demonstrated age-related differences between younger and older adults in such a way that older adults are more susceptible to the inhibiting effect of proactive interference. But how does proactive interference affect children? The purpose of this study was to investigate age-related differences as well as gender differences in school-aged children with the expectation that younger children like the older adults may be more susceptible to the influence of proactive interference. A 2-back-lure working memory test was used to investigate the influence of proactive interference among a total of 69 participants aged 8-11 years. The results indicate insignificant age-related differences with regards to reaction time, F(2,53) = 2.360, p = .105, as well as accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. A one way ANOVA did however indicate significant gender-differences for reaction time, F(2,53) = 3.927, p = .026, but not for accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. The results indicate that there are no age-related differences between these age groups but that girls may experience more interference than boys.

The failure of sewer pipes is a significant issue that can adversely affect the environment and public health. The problem is exacerbated by the additional burden it places on treatment plants, which must work harder to process the increased sewage flow resulting from pipe failures. The research in this thesis is based on an extensive review of the existing literature on sewer pipe failure and inspection, focusing on the proactive approach that can predict pipe failures to assist in effective maintenance. The study finds that several predictive models can accurately predict sewer deterioration with high accuracy (up to 95 % precision), making it possible to identify potential failures and address them before they cause significant damage or disruption. However, the research indicates that there has been relatively little work done on predicting blockage and CSO, two critical aspects of sewer pipe management that could be addressed more to manage sewer systems effectively. The thesis discusses that by developing an effective predictive model for prioritisation of monitoring sewer pipes, planners can save time and money on individual inspections while planning well ahead to avoid any service disruption. The study also summarised the data needs for the predictive models and found pipe age, material, diameter depth, and length to be the most commonly used input parameters by the existing model developers. The finding of this research can guide decision support in future efforts to improve sewer pipe inspection practices. / Fel på avloppsrör är en viktig fråga som kan påverka miljön och folkhälsan negativt. Problemet förvärras av den extra börda det innebär för reningsverken, som måste arbeta hårdare för att hantera det ökade avfallsflödet till följd av rörbrott. Forskningen i denna avhandling baseras på en omfattande genomgång av den befintliga litteraturen om fel på avloppsrör och inspektion, med fokus på det proaktiva tillvägagångssättet som kan förutsäga rörfel för att bidra till effektivt underhåll. Studien visar att flera prediktiva modeller kan förutsäga försämring av avlopp med hög noggrannhet (upp till 95 % precision), vilket gör det möjligt att identifiera potentiella fel och åtgärda dem innan de orsakar betydande skador eller störningar. Forskningen visar dock att det har gjorts relativt lite arbete för att förutsäga blockering och CSO, två kritiska aspekter av hantering av avloppsrör som skulle kunna hanteras mer för att hantera avloppssystemet effektivt. I avhandlingen diskuteras att genom att utveckla en effektiv prediktiv modell för prioritering av övervakning av avloppsrör kan planerare spara tid och pengar på enskilda inspektioner och samtidigt planera i god tid för att undvika eventuella driftstörningar. Studien sammanfattade även data behovet för de prediktiva modellerna och fann att röra ålder, material, diameter, djup och längd var de mest använda ingångs parametrarna av de befintliga modellutvecklare. Resultatet av denna forskning kan vägleda beslutsstöd i framtida ansträngningar för att förbättra praxis för inspektion av avloppsrör.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett träningsprogram baserat på metoden Simultaneous Learning upplevs av lärare och elever. I bakgrundskapitlet beskrivs metoden som är skapad av Paul Harris och hur den förändrats över tid. Det finns endast lite tidigare forskning om metoden, på grund av att den är relativt ny, men den som hittats redogörs det för. Bakgrundskapitlet inkluderar också tidigare forskning om enskild musikundervisning och några viktiga problem som identifierats inom det området. Studien är en fallstudie där tre lärare, utan tidigare erfarenhet av Simultaneous Learning, fick delta i ett träningsprogram i metoden. Lärarna använde metoden i sin undervisning under 3-6 lektionstillfällen. Under datasamlingen intervjuades elever och lärare för att undersöka hur interventionen i form av träningsprogrammet upplevts. I resultatet framkommer att eleverna och lärarna upplevde skillnader, i form av till exempel nya moment i undervisningen såsom improvisation. De upplevde även att undervisningen efter träningsprogrammet påminde om den tidigare undervisningen. Det kan också lyftas fram att lärare upplevt att träningsprogrammet inom metoden gjorde det enklare att undervisa proaktivt. Ett sista relevant resultat var att elever uppskattade att momentet improvisation tillfördes i undervisningen. I diskussionen relateras studiens resultat till tidigare forskning samt till frågor kring hur olika perspektiv på lärande kan påverka synen på Simultaneous Learning som metod. Slutligen diskuteras hur Simultaneous Learning skulle kunna vidareutvecklas / The purpose of this study was to investigate how a training program based on Simultaneous Learning was perceived by teachers and students. In the background chapter the evolution of Simultaneous Learning, developed by Paul Harris, is traced. There is only little earlier research regarding the method since it is comparatively new. The research that was found is however presented. The background chapter also includes earlier research in the wider field of music-studio teaching, and the problems that have been identified within this style of teaching are presented. The study is a case-study where three teachers, with no prior experience with the method, participated in a training program and later proceeded to teach a selection of students with the method for between 3-6 lessons. To gather data semi-structured interviews with both the teachers and the students was conducted, to investigate how the intervention was perceived. Results show that both teachers and students noticed differences and similarities with their previous style of teaching. Some significant results include that teachers experienced that Simultaneous Learning was helpful in creating a pro-active teaching and students experienced the introduction of improvisation to the lesson as positive. In the discussion the results are related to earlier research and how different perspectives on the role of a teacher can affect how Simultaneous Learning is perceived as a valuable tool or not. Lastly, some suggestions on how the method could be further improved is suggested and discussed.

<p>As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model.</p><p>As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts.</p><p>In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists.</p><p>We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society.</p><p>Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model.</p><p>All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it.</p><p>Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science.</p><p>Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication.</p><p>The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement.</p><p>In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.</p>

As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model. As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts. In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists. We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society. Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model. All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it. Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science. Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication. The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement. In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

Studien syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur vi kan driva kvalitetsförbättringar och därmed öka kundvärdet inom det svenska utbildningssystemet. Studien genomförs med en systematisk litteraturöversikt av artiklar om RTI-modellen. Kategoriseringen sker utifrån Bergman och Klefsjös (2012) hörnstensmodell för offensiv kvalitetsutveckling samt strukturkvalitet som en av kvalitetsdimensionerna i Österbergs (2014) analysmodell för det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.   Förutsättningarna för att driva kvalitetsförbättringar med hjälp av RTI-modellen går att sammanfatta med; kompetent personal, rätt utrustning för att genomföra och analysera screeningar av eleverna, samt tid och stöd för arbetet. Samtliga värderingar i hörnstensmodellen nämns i artiklarna, vilket gör att vi kan anta att RTI-modellen går att använda för att utveckla kvalitet och skapa kundvärde i skolan.   Det krävs även en kultur som värdesätter mätning samt att arbeta med data för att RTI-modellen ska bidra till kvalitetsutveckling. Eftersom det amerikanska skolsystemet, där RTI-modellen hittills tillämpats, är mer resultatinriktat än det svenska kan vi utgå från att det amerikanska systemet är mer gynnsamt för att implementeringen av modellen ska vara framgångsrik. / The education system has historically had a reactive rather than a proactive approach to its customers, that is, students' needs and the conditions for achieving the school's goals. A reactive way of working is still the norm, although today we are aware that the effect of reactive improvements is limited. We are in a paradigm shift where the education system seeks to find models that are based on a modern view of quality, which means putting the customer's needs at the center.   The aim of the study is to contribute further knowledge of how we can drive quality improvements, thus increasing customer value within the Swedish education system. The study is conducted with a systematic literature review of articles on the model Response to Intervention. Categorization is based on Bergman and Klefsjö (2012) model for quality development based on customer needs and satisfaction, and Österbergs (2014) structural quality dimension.   The prerequisites for driving quality improvements using the RTI model can be summarized with; competent staff, the right equipment for carrying out and analyzing screenings of the students, as well as time and support for the work. All the values in the quality management model are mentioned in the articles, which allows us to assume that the RTI model can be used to develop quality and create customer value in the school.   It also requires a culture that values measurement and working with data in order for the RTI model to contribute to quality development. Since the US school system, where the RTI model has been applied so far, is more result-oriented than the Swedish, we assume that the US system is more beneficial for the implementation of the model to be successful. / <p>2018-06-27</p>

Fish and shellfish are important sources of protein for the world population. Nearly 50 percent of fish and shellfish products originate from aquaculture, and the rest comes from traditional fishing. The marine stocks are under threat from unsustainable fishing practices. Together with fishing, aquaculture constitutes extra stress on the marine stocks and ecosystems. Aquaculture also causes other environmental side effects. International trade rules do not sufficiently take care of the ecological problems. Voluntary initiatives, like ecolabels, are one way of dealing with the problems. This thesis does an attempt to, from an environmental science perspective, analyze how the fish counters at four ICA Kvantum stores in the Stockholm region work with ecological sustainability issues with regards to fish and shellfish. The overall purpose is to examine the shops’ historical, current and potential future work and to analyze if the work is conducted in a proactive, reactive or in a passive way. The main findings include that the knowledge, sustainability statuses, responsiveness, and changes in time, and the intentions or plans for the future differed a lot between the different shops. Furthermore, many of the investigated potential problem areas seemed to constitute problems in practice. Additionally, it seemed like additional pressure may be needed if the aggregated ecological status should be raised. The research method consisted of case studies with semistructured qualitative interviews and analysis of corporate documents, and a minor quantitative investigation of the frozen assortment at the stores. / Fisk och skaldjur är en viktig proteinkälla för världens befolkning. Nära hälften av fisk- och skaldjursprodukterna internationellt kommer idag från akvakultur (fiskodlingar). Resten kommer från traditionellt fiske. De marina fisk- och skaldjursbestånden hotas i olika grad av ohållbart fiske. Tillsammans med fisket utgör olika former av akvakultur påfrestningar mot fisk- och skaldjursbestånd och de marina ekosystemen. Akvakultur orsakar även andra ekologiska sidoeffekter. Internationella handelsregler tar idag inte tillräcklig hänsyn till de ekologiska problemen. Frivilliga initiativ såsom miljömärkningar har uppkommit och kan eventuellt utgöra en del av lösningarna på problemen. Denna kandidatuppsats gör utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv ett försök att analysera hur ”fiskdiskarna” i fyra ICA Kvantumbutiker i Stockholms län arbetar med ekologisk hållbarhet vad gäller fisk och skaldjur. Övergripande syftet är att undersöka livsmedelsbutikernas historiska, nuvarande och potentiella framtida arbete med de ekologiska hållbarhetsfrågorna, samt att analysera om de arbetar utifrån ett proaktivt, reaktivt eller passivt angreppssätt. Huvudresultaten visar att arbetet mellan butikerna skiljde sig mycket med avseende på kunskaper, ekologiska hållbarhetsteman, proaktivitet/ reaktivitet/ passivitet, förändringar över tiden, samt vad gäller intentioner och planer för framtiden. Vidare så verkade flera av de studerade ekologiska problemområdena på olika sätt utgöra verkliga problem. Någon form av påtryckningar verkade vara nödvändigt om butikernas arbete, aggregerat sett, skulle ställas om till en mer ekologiskt hållbar status. Metoden utgjordes av fallstudier med semistrukturerade kvalitativa intervjuer och studier av utvalda centrala dokument från ICA-koncernen relaterade till det tematiska undersökningsområdet. En mindre kvantitativ utvärdering av butikerna frysta sortiment gjordes också.