Syftet med denna studie var att få kunskap om olika faktorer som bidrar till att ungdomar med problematisk skolfrånvaro återvänder till utbildning eller arbete och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens och uppdrag kan understödja denna återgång. Tidigare forskning visade värdet av ett tidigt ingripande vid problematisk skolfrånvaro. Forskningen visade vidare hur studie- och yrkesvägledare kan bidra med olika stödinsatser för att främja ett återvändande till skola eller arbete. Studien grundar sig på intervjuer med utbildade, studie- och yrkesvägledare och ungdomar med en bakgrund av problematisk skolfrånvaro. Resultatet i studien visade betydelsen av att ungdomarna hade vuxna i sitt kontaktnät som var förstående och närvarande för att främja ett återvändande till utbildning eller arbete. Resultatet visade vidare att studie- och yrkesvägledarna arbetade utifrån att synliggöra, stödja och strukturera. De arbetade med elevens inre motivation samt samverkan med interna-, externa aktörer och föräldrar för att främja ett återvändande för elever med problematisk skolfrånvaro.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur rektorer och specialpedagoger beskriver det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Den tidigare forskningen visar att begreppet problematisk skolfrånvaro är komplext. Att inte närvara i skolan kan bero på en mängd olika saker och skolfrånvaron måste därmed utgå från respektive elevs behov och förutsättningar. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är KASAM, känsla av sammanhang, och det relationella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att även rektorer och specialpedagoger upplever att problematisk skolfrånvaro är ett komplext begrepp, vilket påverkar deras praktiska arbete med skolfrånvaro. Elever med en NPF problematik i kombination med en annan riskfaktor såsom psykisk ohälsa, lärandesvårigheter, sociala svårigheter eller skolkultur saknar resurser att hantera den stressfulla miljö dagens skola medför. Resultatet i denna studie visar även att för att vända den problematiska skolfrånvaron krävs en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt mellan skolan och andra instanser såsom BUP, barn och ungdomspsykiatrin, och socialtjänst.

I Sverige omfattas alla elever från förskoleklass till årskurs nio av skolplikt, men ändå har många elever hög frånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett globalt samhällsproblem som kan ge allvarliga konsekvenser för eleven både nu och i framtiden, vilket dessutom leder till stora samhällskostnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom skolan beskriver och upplever utmaningar och möjligheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer i skolan som aktivt arbetar med frågan: rektor, specialpedagog och socionom i skolan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. De huvudsakliga utmaningarna som beskrevs vid intervjuerna var brist på ekonomiska och materiella resurser, organisatoriska hinder, tid och svårigheter att bygga en god relation till elev och vårdnadshavare. De övergripande förutsättningarna och möjligheterna som beskrevs var tidig kartläggning och insatser, god relation och allians med elev och vårdnadshavare, helhetsperspektiv, samverkan med socialtjänst samt närvarokultur på skolan. Resultatet av studien visade dessutom att de skolor med professionen “socionom i skolan” hade större utrymme för att arbeta uppsökande med elever med problematisk skolfrånvaro, något som de skolor utan denna resurs beskrev som något de saknade. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori är det tydligt att arbetet med problematisk skolfrånvaro är komplext och gränsöverskridande samt behöver förstås ur ett större perspektiv än skolans fyra väggar. Teorin tydliggör hur elevens olika nätverk, miljöer, skeenden och samhälleliga kontext påverkar dennes skolsituation och attityd gentemot den. Slutligen relateras studiens resultat till teorin samt tidigare forskning som tillsammans pekar på att problematisk skolfrånvaro är ett växande problem, att det kan leda till allvarliga konsekvenser samt att arbetet är relationellt och behöver förstås ur ett helhetsperspektiv.

Problematisk skolfrånvaro har associerats med en rad olika negativakonsekvenser för individen såväl som för familjen, skolan och ävensamhället i stort. Strategierna för att hantera problemet och minska antaletfrånvarande elever är många och varierande. Syftet med dennalitteraturöversikt är att sammanställa och kategorisera de orsaker ochlösningar som anges i nordisk forskning. Studien är baserad på 12vetenskapliga, referentgranskade artiklar som berör varierande områden avämnet problematisk skolfrånvaro. Resultatet visar att problematiskskolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som innefattar psykologiska,somatiska, sociala och strukturella faktorer. Studien bidrar med insikt i hurnutida forskning resonerar kring orsaker och lösningar till problematiskskolfrånvaro. Sammanvägningen av samtliga artiklar visade att störst fokushamnade på individ och interaktionsnivå.

Syftet med denna studie var att utifrån ett specifikt fall undersöka hur arbetet med att ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro samverkar med skolpersonalens uppfattningar av problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts utifrån fem frågeställningar. De tre första frågeställningarna behandlar hur påverkansfaktorer på problematisk skolfrånvaro beskrivs, hur problematisk skolfrånvaro definieras och hur olika aktörer uppges samverka, i handlingsplanen och av skolpersonal. De sista två frågeställningarna behandlar arbetet med att ta fram handlingsplanen och vad den grundas i samt hur implementeringen av handlingsplanen påverkas av olika möjligheter och hinder.  Denna studie har genomförts som en del av projektet Självständiga Arbeten i Skolan (SJAS), vilket innebär att studien gjorts i tät samverkan med en av skribenternas VFU-skolor (verksamhetsförlagd utbildning), vilken är en medelstor F-9 skola. Studiens empiri utgår från nämnda skolas nya handlingsplan och dess bilagor, sju intervjuer med skolpersonal från skolan samt ett föredrag. Intervjuerna genomfördes med tre nyckelpersoner som varit delaktiga med att ta fram handlingsplanen, samt fyra klasslärare. Empirin behandlades sedan genom en tematisk innehållsanalys. Slutligen analyserades resultaten utifrån Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori samt ramfaktorteorin. Slutsatsen som kan dras ur studien visar att handlingsplanen stämmer överens med skolpersonalens tidigare uppfattningar av problematisk skolfrånvaro, samt tidigare forskning. Arbetet med att ta fram handlingsplanen har genomförts av enbart fem personer, vilka alla tillhör elevhälsan på skolorna. Detta leder till att skolpersonalen inte har några förkunskaper om de rutiner som ska implementeras, samt att den nödvändigtvis inte är anpassad efter de behov som skolpersonalen uppfattar att den specifika skolan har. Detta är något som tidigare forskning (se Nylén m.fl., 2021) menar kan ha en negativ inverkan på skolpersonalens motivation i implementeringsarbetet. Denna studie visar att skolpersonalens uppfattningar av påverkansfaktorer vilka handlar om: relationer, individuella förutsättningar, skolmiljön och ströfrånvaro samt sjukfrånvaro som resulterar i längre frånvaro, stärker tidigare forskningsresultat (se Forsell, 2020; Karlberg m.fl 2020; Van Brenda, 2014; Strand, 2013; Ekberg, 2011). Dessutom bidrar studien med nya resultat genom att den undersökt hur problematisk skolfrånvaro definieras i en praktisk verksamhet. Vidare beskrivs specialpedagoger av skolpersonalen som en viktig aktör i det närvarofrämjande arbetet vilket inte framkommit i tidigare forskning.

Sammanfattning/Abstract Hellgren, Martin & Segerbjer, Ulrica (2023). ”Visst vill jag gå i skolan”- problematisk skolfrånvaro i anpassad grundskola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap och förståelse för elevers problematiska frånvaro i anpassad grundskola samt att synliggöra vilka framgångsfaktorer som främjar god skolnärvaro.

Davidsson, Sara (2022). Elevnärvaro - en översikt om problematisk skolfrånvaro.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Detta examensarbete förväntas bidra med ökad kunskap om framgångsfaktorer inom skolorganisationen som motiverar elever att öka sin närvaro, samt hur specialpedagogen kan arbeta för att främja elevers närvaro.  Syftet med översikten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv och genom tidigare forskning synliggöra framgångsfaktorer inom organisationen, som kan motivera elever att återvända och stanna i skolan vid problematisk skolfrånvaro. De två forskningsfrågorna är: • Vilka framgångsfaktorer framkommer i tidigare forskning som gynnar elevers skolnärvaro?  • Hur arbetar skolor med främjande och förebyggande insatser på individnivå? För att få en överblick av forskningsläget användes en narrativ systematisk litteraturöversikt baserad på både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar, som varit publicerade internationellt under de senaste tretton åren. Litteratursökningen gjordes i datasökbaserna Swepub, ERC via EBSCO och ERIC via EBSCO. Resultatet blev 9 artiklar som beskriver olika framgångsfaktorer i närvaroarbetet och hur skolor arbetar främjande och förebyggande på individnivå.  Det teoretiska ramverket utgörs av relationell specialpedagogik, relationell pedagogik och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Dessa teorier är valda utifrån att de kan appliceras på ett skolperspektiv och rama in hur skolor kan arbeta på olika nivåer.  Resultaten visar på att flexibilitet, struktur, förutsägbarhet och lyhördhet samt anpassningarav undervisning och förväntningar gynnar en högre elevnärvaro. Regelbundna, öppna och jämbördiga relationer till vårdnadshavare och externa aktörer är främjande för elevens närvaro. Likaså är goda, kommunikativa, tillitsfulla och trygga relationer mellan lärare och elever. Kamratrelationer, en känsla av samhörighet och tillhörighet, sociala samspel, framgång och trygghet är främjande faktorer för närvaroarbetet. Relationer kan påverka positivt på ungas psykiska hälsa samt möjliggöra att problematisk skolfrånvaro minskar. Även lärares kunskap om riskfaktorer har stor betydelse, om eleven fångas upp tidigt och lämpliga insatser sätt in snarast, ökar möjligheterna att vända frånvaro till närvaro. Resultatet visar att sambandet mellan goda lärmiljöer och skolklimat är viktigt för högre närvaro och ska gynna alla elevers skolprestationer och psykiska hälsa. I majoriteten av studierna ses det ur ett specialpedagogiskt perspektiv att de skolrelaterade faktorerna utgör en avgörande roll för om en elev kommer till skolan eller inte. Specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet samt i arbetet med att stödja de elever som är på väg tillbaka till skolan är stor men även att bygga goda relationer till vårdnadshavare. I rollen som specialpedagog kommer man ofta i nära kontakt med begreppet problematisk skolfrånvaro på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogen ska arbeta systemteoretiskt på organisationens alla nivåer, för att öka kunskapen om främjande närvaroarbete och vilka riskfaktorer det finns. För lärarnas kompetensutveckling leder specialpedagogen handledande samtal om insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Det krävs en regelbunden systematisk genomgång av organisationen och dess innehåll utifrån det främjande arbetet kring alla elevers lärande och utveckling för en fortsatt progression.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svensk grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svenska grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fem specialpedagoger och sex kuratorer som arbetar på tio olika skolor inom samma kommun i Mellansverige. Vi utgick från Danermarks (2004) samverkansteori och Sundqvist (2021) nivåer för samverkan i vår analys samt genomförde en tematisk analys av det empiriska materialet. Den tematiska analysen resulterade i följande teman: att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, att bygga tillitsfulla relationer, tydliga rutiner kring frånvaro samt skapande av tillgängliga lärmiljöer vilket ses som nyckelfaktorer för att främja och förebygga problematisk skolfrånvaro. Andra teman som analyserades fram rör samverkansfaktorer; tydlig ansvarsfördelning, att möta svårigheter och hinder, att se det positiva. Resultatet visar att samverkan med externa aktörer som socialtjänst, skolsociala team, BUP och liknande är problematisk och inom skolan kan sekretess mellan professioner bli ett hinder. Ytterligare problematik i samverkan uppstår vid otydlig ansvarsfördelning och där delar av organisationen inte får rätt förutsättningar för samverkan. Vidare visar studien att problematisk skolfrånvaro är ett komplext fenomen, nyckelfaktorer som främjar närvaro och en god samverkan är att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, personalens förmåga att skapa goda relationer samt skolans möjligheter till kravanpassning och en god lärmiljö. Vår slutsats är att en god samverkan kräver rätt förutsättningar, goda kunskaper bland skolans personal samt en samsyn kring eleven.

Syftet med den här uppsatsen är att samla upplevelser från elever i årskurs nio som haft en hög frånvaro under sin grundskoletid men som nu återvänt. Studien besvarar frågeställningarna “Vilka faktorer ser eleverna själv har bidragit till deras återgång till studier?” och “Hur har eleverna upplevt tiden efter att de återvänt till studier?”. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativ metod valts, halvstrukturerade intervjuer med sex skånska elever. Det empiriska materialet har analyserats genom tvåfaktorsteorin och övergångsteorin. Resultatet visar att sociala relationer är den viktigaste faktorn för att främja återgång. Det framkommer också att det har skett en personlig utveckling hos eleverna som är nödvändig för återgången.

Syftet med studien var att identifiera vilka framgångsfaktorer som lyckats vända en problematisk skolfrånvaro till skolnärvaro. Att fokusera på framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv valdes eftersom vi i våra efterforskningar insåg att det fanns ett forskningsgap som vi hoppades kunna bidra till att fylla. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med elever och vårdnadshavare, både digitalt och genom fysiska möten. Urvalet gjordes på högstadieelever som haft långvarig problematisk skolfrånvaro på heltid och sedan återvänt till skolan med minst 85 % närvaro. Svaren tematiserades sedan för gemensam tolkning. I studiens resultat framkommer det bland annat att de vuxnas bemötande på skolan har en väldigt stor betydelse för elevernas upplevelse av trygghet och möjlighet att vara i närvaro. Vikten av att skapa och upprätthålla goda relationer mellan elever och vuxna i skolan framträdde extra tydligt. En god kontakt med hemmet har visat sig betyda mycket i arbetet med att återintegreras i skolan. Likaså var anpassningar en stor del till att många elever lyckades återintegreras i skolan efter att ha varit i problematisk frånvaro.