Im Rahmen der Dissertation wurde Gestaltungswissen für Datenbrillen-basierte Informationssysteme erarbeitet. Dazu wurde primär dem gestaltungsorientierten Forschungsparadigma, welches von besonderer Relevanz für die konstruktionsorientierte deutsche Wirtschaftsinformatik ist, gefolgt. Die beiden Technologien Smart Glasses sowie Virtual Reality-Brillen wurden zur Untersuchung herangezogen und diverse Artefakte konstruiert, um vier Forschungsfragen beantworten zu können. Eine Sonderstellung nehmen die drei vorgestellten Implementierungen von Informationssystemen zur Aufnahme von Prozessen, der prozessorientierten Unterstützung von Technikern vor Ort und der Aus- und Weiterbildung von Technikern in virtuellen Lernszenarien ein.

The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.

This thesis investigates the integration of digital technologies (DT) within Product-Service Systems (PSS) and their role in promoting Circular Economy (CE) practices. Despite increasing recognition of digitalization in industries with PSS offerings, research on DT as a catalyst for CE, especially across organizations of various sizes, remains limited. This study explores how DT can revolutionize PSS, leading to more sustainable and efficient operations aligned with CE principles across varying industries sizes. The research employs a qualitative, multiple-case study approach, examining various industries to comprehend the diverse applications and implications of DT in PSS. Through an extensive review of existing literature and empirical data from case studies, the study identifies the implications, challenges, opportunities, and strategic dimensions of leveraging DT in PSS for CE. Key findings reveal that DT significantly enhances the efficiency, flexibility, and sustainability of PSS operations, aiding a transition towards CE. The study emphasizes the critical role of DT in resource optimization, waste reduction, and value creation, which are essential for sustainable business practices. However, it also underscores the diverse challenges faced by organizations, including technological adaptability, cost implications, and the need for tailored strategies across different organizational sizes. The thesis concludes with strategic insights for organizations, policymakers, and researchers, emphasizing the need for collaborative efforts to maximize the benefits of DT in PSS for promoting CE values. The study also advocates for a future where digital technologies are central to achieving a circular business model, and underlines the importance of strategic and effective technology adoption in the PSS sector. / Denna avhandling undersöker integrationen av digitala teknologier (DT) inom Produkt-Tjänstesystem (PSS) och deras roll i främjandet av praxis för cirkulär ekonomi (CE). Trots ökat erkännande av digitaliseringens roll inom industrier med PSS-erbjudanden, är forskningen om DT en katalysator för CE, särskilt för organisationer av olika storlekar, begränsad. Denna studie utforskar hur DT kan revolutionera PSS, vilket leder till en mer hållbar och effektiv verksamhet och metoder i linje med CE-principer över varierande industristorlekar. Forskningen använder en kvalitativ flerfallsstudieansats, och undersöker olika industrier för att förstå de mångsidiga applikationerna och implikationerna av DT i PSS. Genom en omfattande granskning av befintlig litteratur och empiriska data från fallstudier, identifierar studien implikationerna, utmaningarna, möjligheterna och de strategiska dimensionerna av att utnyttja DT i PSS för CE. Huvudsakliga slutsatser visar att DT avsevärt förbättrar effektiviteten, flexibiliteten och hållbarheten i PSS-verksamheter, vilket underlättar en övergång mot CE. Studien betonar DT:s kritiska roll i optimering av resurser, minskning av avfall och vidare värdeskapande, vilket är avgörande för att skapa en hållbar affär. Den lyfter dock också fram de mångfaldiga utmaningar som organisationer står inför, inklusive teknologisk anpassningsförmåga, kostnadsimplikationer och behovet av skräddarsydda strategier för olika organisatoriska storlekar. Avhandlingen avslutas med strategiska insikter för organisationer, beslutsfattare och forskare, och betonar behovet av samarbetsinsatser för att maximera fördelarna med DT i PSS för att främja CE-värderingar. Den förespråkar en framtid där digitala teknologier är centrala för att uppnå cirkulära affärsmodeller, och understryker vikten av strategisk och effektiv teknologiimplementering i PSS-sektorn.

Givet det ohållbara resursuttag som idag krävs för att tillgodose samhällets konsumtion, föreligger ett stort behov att övergå till en mer cirkulär ekonomi. En nyckelkomponent i denna övergång är att utifrån avfallshierarkin förbättra vår avfallshantering, exempelvis genom att se till att öka andelen som går till materialåtervinning och minska den som går till energiåtervinning. En strategi som föreslagits för detta är Product Service Systems (PSS), som till stor del går ut på att övergå till affärsmodeller med en högre grad av tjänstefiering, vilket innebär att en större del av värdeskapandet utgår från tjänster iställer för produkter.  Med hänseende på behovet av cirkularitet är detta synnerligen aktuellt för textilier. Till skillnad från många andra material som glas och papper, återvinns textilier nästan inte alls i Sverige. Däremot har vissa pilotprojekt etablerats på senare år, framförallt för att ta hand om svenska regioners sjukvårdstextilier då dessa flöden har en högre grad av homogenitet än konsumenttextilier. Med offentliga upphandlingsprocessens potential till förändring som utgångspunkt, genomfördes intervjuer med relevanta aktörer inom värdekedjan för textilåtervinning i tre regioner. Dessa intervjuer utgjorde ett underlag för att utreda huruvida en högre grad av tjänstefiering bör influera regionerna i deras upphandlingsprocess samt vilken roll övriga aktörer kan spela i skiftet mot en högre grad av textilåtervinning.  Trots en varierande grad av tjänstefiering i de tre regionerna fanns ett stort överlapp i vilka hinder och möjligheter till en ökad grad av textilåtervinning som identifierades, inte bara av representanterna för regionen utan även övriga aktörer. Ett brett konsensus fanns om att en informationsasymmetri mellan region och leverantör existerade, även om de föreslagna lösningarna på detta varierade. Många av de lösningar som föreslogs som svar på de identifierade hindren hade kommunikation som ett centralt tema. Trots att PSS ofta lyfts som ett sätt att facilitera kommunikation mellan aktörerna, tycks de varierande graderna av tjänstefiering i fallstudierna inte vara den avgörande faktorn för huruvida värdekedjan präglas av bättre förutsättningar för ökad textilåtervinning. Den kommunikation som värdekedjans aktörer efterfrågar, föreslås istället faciliteras av horisontell kommunikation mellan regionerna, där erfarenheter och insikter från innovativa upphandlingsprocesser kan dissemineras till andra regioner, samt genom vertikala kommunikationsplattformar där värdekedjans aktörer kan erbjudas insikt i varandras problemformuleringar och behov.  Vidare valde många aktörer att belysa värdet av långsiktighet i relationerna, något som Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) i viss mån tycks utgöra ett hinder för, delvis på grund av de tidsmässiga avtalsbegränsningar som finns idag. Relaterat till detta ansågs även avfallstaxonomin utgöra ett hinder för etablerandet av cirkulära textillösningar. Dessa slutsatser påkallar behovet av att se över dessa lagar, framförallt utifrån ett cirkulärt perspektiv, till skillnad från det linjära perspektiv som präglade tiden då dessa utformades. / Given the unsustainable extraction of resources required today to meet society's current  levels of consumption, the urgency to move towards a more circular economy is acute. A key component in this transition is to improve our waste management in accordance with the waste hierarchy, for example by ensuring an increase in the share of material recycling. One strategy that has been proposed for this is Product Service Systems (PSS), which largely involves moving to business models with a higher degree of servicification, meaning that a larger part of the value creation is based on services instead of products.  With regards to this need for circularity, textiles are a particularly relevant topic. As opposed to other materials such as glass and paper, textile recycling is practically non-existent in Sweden today. However, some pilot projects have been established in recent years, primarily to handle the waste streams of healthcare textiles stemming from Swedish regions, as these flows have a higher degree of homogeneity than consumer textiles. With the capacity for change inherent in the public procurement framework used as a starting point, interviews were conducted with relevant actors in the textile recycling value chain for three regions. These interviews formed a basis for investigating whether a higher degree of servicification should influence the regions in their procurement process and what role other actors can play in the transition towards a value chain with a higher degree of textile recycling.  Despite a varying degree of servicification in the three regions, there was a considerable overlap in the obstacles and opportunities identified by the actors as important in the work towards an increased degree of textile recycling, not only by representatives of the regions themselves but also by other actors. There was a broad consensus that an information asymmetry between region and supplier existed, although the solutions proposed to this end varied. Many of the solutions that surfaced in response to the identified obstacles had communication as a central theme. Although PSS is often highlighted as a way of facilitating communication between actors, the varying degree of servicification in the case studies do not seem to be the decisive factor as to whether the value chain is conducive to an increased textile recycling or not. Rather, the type of communication that the actors in the value chain favored, were suggested to be facilitated by both horizontal communication between regions, where insights gained through the deployment of innovative procurement processes could be disseminated to other regions, as well as through vertical communication platforms where the actors in the value chain can acquire insight into each other's respective view of what difficulties and needs exist in the value chain.  Furthermore, many actors chose to highlight the value of long-term relationships in the value chain, which the Public Procurement Act (LOU) to a certain extent seems to discourage today, partly because of the constraints on the duration of the contracts between the supplier and the region. Additionally, the waste taxonomy was also considered to be an obstacle to the establishment of circular textile solutions. These conclusions call for a review of these laws, primarily from a circular perspective, as opposed to the linear perspective that characterized the time when they were drafted.

Das aktuell vorherrschende lineare Wirtschaftsprinzip ist für viele Umweltprobleme verantwortlich. Neben der immensen Umweltverschmutzung sorgt der stetig wachsende Ressourcenverbrauch für eine zunehmende Verknappung vieler wertvoller Rohstoffe. Ein intelligentes Kreislaufwirtschaftskonzept wie Cradle-to-Cradle kann diesen Problemen entgegenwirken. Für eine erfolgreiche Umsetzung von Cradle-to-Cradle werden unternehmerische Ansätze benötigt. Im Rahmen dieses Artikels werden vier Konzepte untersucht, die in einer Kreislaufwirtschaft implementiert werden können. Diese sind Design für Demontage, Produkt-Service-Systeme, Take-back Strategien und Reverse Logistics. Für jeden dieser vier Ansätze werden die Voraussetzungen sowie Barrieren hinsichtlich der Umsetzung innerhalb eines Kreislaufwirtschaftssystems aufgezeigt. Zudem wird dargelegt, dass sie im Cradle-to-Cradle-System realisierbar sind. Weiterhin werden reale Beispiele in Form von Unternehmen vorgestellt, die die verschiedenen Modelle bereits erfolgreich umgesetzt haben. Alle vier untersuchten Konzepte sind für ein Kreislaufwirtschaftssystem unter Beachtung der Cradle-to-Cradle-Kriterien geeignet. / The currently prevailing linear economic principle is responsible for many environmental problems. In addition to the immense environmental pollution, the constantly growing consumption of resources is causing an increasing shortage of many valuable raw materials. An intelligent circular economy concept such as Cradle to Cradle can counteract these problems. Entrepreneurial approaches are needed for a successful implementation of Cradle to Cradle. This article examines four concepts that can be implemented in a circular economy. These are design for disassembly, product service systems, take-back strategies, and reverse logistics. For each of these four approaches, the prerequisites as well as barriers regarding the implementation within a circular economy system are shown. In addition, it is shown that they can be implemented in a cradle-to-cradle system. Furthermore, real examples are presented as companies that have already successfully implemented the various models. All four concepts examined are suitable for a circular economy system in compliance with the Cradle to Cradle criteria.

Die Dissertation hat zum Ziel, zum einen Beitrag zur wissenschaftlichen Diskussion in der Wirtschaftsinformatik hinsichtlich der Gestaltung von Informationssystemen zur Unterstützung des Technischen Kundendienstes (TKD) zu leisten. Zum anderen sollen die Ergebnisse bei Herstellern und Serviceorganisationen des Maschinen- und Anlagenbaus, der Fertigungsindustrie sowie bei Softwareherstellern als Grundlage zur Konzeption und Implementierung derartiger Informationssysteme dienen. Die vorliegende Arbeit untersucht im Dachbeitrag (Teil A) zunächst komplementäre Lösungsansätze bzw. -zusammenhänge relevanter Wissenschaftsdisziplinen wie der Wirtschaftsinformatik, der Ingenieurwissenschaft, der Dienstleistungs- und Product-Service-Systems-Forschung sowie der Arbeitswissenschaft. Unter Berücksichtigung aktueller methodischer Diskussionen der Wirtschaftsinformatik wird die Arbeit in das gestaltungsorientierte Paradigma eingeordnet, ergänzt um Elemente einer erklärungsorientierten Perspektive. Das Untersuchungsdesign orientiert sich an dem Ordnungsrahmen von Gregor und Jones. Allerdings wird im Unterschied zu Gregor und Jones der prototypischen Instanziierung ausgewählter Artefakte inklusive Evaluation eine hohe Bedeutung zugemessen und diese entsprechend in der Arbeit dargestellt. So entstehen unter Anwendung ausgewählter Methoden der Wirtschaftsinformatik praxisnahe Artefakte, welche die in der Arbeit adressierte Problemstellungen und Forschungsfragen adäquat diskutieren. Im Ergebnisteil werden „Allgemeine Ergebnisse“ und „Spezifische Publikationsergebnisse“ differenziert. In den allgemeinen Ergebnissen erörtert die Arbeit zum einen die entstandenen Artefakte, zum anderen wird die wirtschaftliche Verwertung der Forschungsergebnisse skizziert. Diese Darstellung erfolgt anhand einer Unternehmensgründung, die im Anschluss an die Forschungsprojektphase vom Verfasser realisiert wurde. Die im Forschungszeitraum erarbeiteten und veröffentlichten Teilergebnisse aus dem Untersuchungskontext werden in den spezifischen Publikationsergebnissen zusammengefasst.