Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch. Syfte Vårt syfte är att studera branscher där PSS redan är ett vanligt förekommande fenomen för att förstå hur de arbetar med PSS, vilka hinder de ställts inför och hur de överkommit dem. Vi ämnar även undersöka specifika företag inom textil- och modebranschen som erbjuder uthyrning för att skapa en bild av hur de integrerat PSS i sin verksamhet. Vår studie syftar till att undersöka hur PSS är utformat i praktiken, i hopp om att detta kan vara till hjälp för att vidareutveckla PSS för textil- och modebranschen. Metod Metoden grundar sig i en fallstudiedesign med multipla fall. Nio semistrukturerade intervjuer samt en strukturerad intervju har genomförts med företag inom flertalet branscher som har integrerat PSS i sin affärsmodell. En semistrukturerad intervju genomfördes även med en forskare inom ämnet. Slutsats Resultatet visar att flertalet faktorer bör tas i beaktning vid utformning av PSS. Affärsidé, produkt, service, kunder, brand community, teknologi och innovation är alla viktiga delar som sam- och påverkar användarkomfort, äganderelaterade problem, marknadsföring samt uppskalningsmöjligheter. Vidare är varje PSS unikt och bör dessutom anpassas efter respektive kontext. / Program: Textilekonomutbildningen

There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.

Givet det ohållbara resursuttag som idag krävs för att tillgodose samhällets konsumtion, föreligger ett stort behov att övergå till en mer cirkulär ekonomi. En nyckelkomponent i denna övergång är att utifrån avfallshierarkin förbättra vår avfallshantering, exempelvis genom att se till att öka andelen som går till materialåtervinning och minska den som går till energiåtervinning. En strategi som föreslagits för detta är Product Service Systems (PSS), som till stor del går ut på att övergå till affärsmodeller med en högre grad av tjänstefiering, vilket innebär att en större del av värdeskapandet utgår från tjänster iställer för produkter.  Med hänseende på behovet av cirkularitet är detta synnerligen aktuellt för textilier. Till skillnad från många andra material som glas och papper, återvinns textilier nästan inte alls i Sverige. Däremot har vissa pilotprojekt etablerats på senare år, framförallt för att ta hand om svenska regioners sjukvårdstextilier då dessa flöden har en högre grad av homogenitet än konsumenttextilier. Med offentliga upphandlingsprocessens potential till förändring som utgångspunkt, genomfördes intervjuer med relevanta aktörer inom värdekedjan för textilåtervinning i tre regioner. Dessa intervjuer utgjorde ett underlag för att utreda huruvida en högre grad av tjänstefiering bör influera regionerna i deras upphandlingsprocess samt vilken roll övriga aktörer kan spela i skiftet mot en högre grad av textilåtervinning.  Trots en varierande grad av tjänstefiering i de tre regionerna fanns ett stort överlapp i vilka hinder och möjligheter till en ökad grad av textilåtervinning som identifierades, inte bara av representanterna för regionen utan även övriga aktörer. Ett brett konsensus fanns om att en informationsasymmetri mellan region och leverantör existerade, även om de föreslagna lösningarna på detta varierade. Många av de lösningar som föreslogs som svar på de identifierade hindren hade kommunikation som ett centralt tema. Trots att PSS ofta lyfts som ett sätt att facilitera kommunikation mellan aktörerna, tycks de varierande graderna av tjänstefiering i fallstudierna inte vara den avgörande faktorn för huruvida värdekedjan präglas av bättre förutsättningar för ökad textilåtervinning. Den kommunikation som värdekedjans aktörer efterfrågar, föreslås istället faciliteras av horisontell kommunikation mellan regionerna, där erfarenheter och insikter från innovativa upphandlingsprocesser kan dissemineras till andra regioner, samt genom vertikala kommunikationsplattformar där värdekedjans aktörer kan erbjudas insikt i varandras problemformuleringar och behov.  Vidare valde många aktörer att belysa värdet av långsiktighet i relationerna, något som Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) i viss mån tycks utgöra ett hinder för, delvis på grund av de tidsmässiga avtalsbegränsningar som finns idag. Relaterat till detta ansågs även avfallstaxonomin utgöra ett hinder för etablerandet av cirkulära textillösningar. Dessa slutsatser påkallar behovet av att se över dessa lagar, framförallt utifrån ett cirkulärt perspektiv, till skillnad från det linjära perspektiv som präglade tiden då dessa utformades. / Given the unsustainable extraction of resources required today to meet society's current  levels of consumption, the urgency to move towards a more circular economy is acute. A key component in this transition is to improve our waste management in accordance with the waste hierarchy, for example by ensuring an increase in the share of material recycling. One strategy that has been proposed for this is Product Service Systems (PSS), which largely involves moving to business models with a higher degree of servicification, meaning that a larger part of the value creation is based on services instead of products.  With regards to this need for circularity, textiles are a particularly relevant topic. As opposed to other materials such as glass and paper, textile recycling is practically non-existent in Sweden today. However, some pilot projects have been established in recent years, primarily to handle the waste streams of healthcare textiles stemming from Swedish regions, as these flows have a higher degree of homogeneity than consumer textiles. With the capacity for change inherent in the public procurement framework used as a starting point, interviews were conducted with relevant actors in the textile recycling value chain for three regions. These interviews formed a basis for investigating whether a higher degree of servicification should influence the regions in their procurement process and what role other actors can play in the transition towards a value chain with a higher degree of textile recycling.  Despite a varying degree of servicification in the three regions, there was a considerable overlap in the obstacles and opportunities identified by the actors as important in the work towards an increased degree of textile recycling, not only by representatives of the regions themselves but also by other actors. There was a broad consensus that an information asymmetry between region and supplier existed, although the solutions proposed to this end varied. Many of the solutions that surfaced in response to the identified obstacles had communication as a central theme. Although PSS is often highlighted as a way of facilitating communication between actors, the varying degree of servicification in the case studies do not seem to be the decisive factor as to whether the value chain is conducive to an increased textile recycling or not. Rather, the type of communication that the actors in the value chain favored, were suggested to be facilitated by both horizontal communication between regions, where insights gained through the deployment of innovative procurement processes could be disseminated to other regions, as well as through vertical communication platforms where the actors in the value chain can acquire insight into each other's respective view of what difficulties and needs exist in the value chain.  Furthermore, many actors chose to highlight the value of long-term relationships in the value chain, which the Public Procurement Act (LOU) to a certain extent seems to discourage today, partly because of the constraints on the duration of the contracts between the supplier and the region. Additionally, the waste taxonomy was also considered to be an obstacle to the establishment of circular textile solutions. These conclusions call for a review of these laws, primarily from a circular perspective, as opposed to the linear perspective that characterized the time when they were drafted.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.