O presente estudo insere-se no âmbito das discussões acerca do cotidiano da creche legalmente reconhecida na cidade São Paulo como Centro de Educação Infantil CEI e do papel profissional desempenhado por suas educadoras, atualmente denominadas professoras de Educação Infantil PEIs. Tendo como base teórica o paradigma vygotskyano do desenvolvimento humano, focalizo a investigação tanto nas discussões e impasses que ainda cercam o ato de cuidar e educar a criança de zero a três anos em um contexto institucional, bem como na busca de reconhecer as visões que as educadoras de CEI expressam sobre o seu papel profissional. O objetivo principal da pesquisa é identificar como as concepções acerca de cuidado e educação são entendidas e internalizadas pelas educadoras e como, na visão desses sujeitos, se traduzem no trabalho diário desenvolvido junto às crianças e famílias atendidas em um CEI no município de São Paulo. A pesquisa utiliza a metodologia qualitativa. O material foi coletado por meio de entrevistas semi-estruturadas, realizadas com quatro educadoras que trabalham na Rede Municipal de São Paulo. Esse estudo busca ainda identificar possíveis pontos de semelhança e de divergência entre os depoimentos reunidos, levando em conta os diferentes níveis de formação e de experiência profissional das educadoras pesquisadas. A análise dos dados permite constatar que os diferentes níveis de formação das educadoras pesquisadas não interferem na forma como concebem o cuidado e a educação da criança pequena, mostrando que a formação prévia exigida por lei tem funcionado apenas como pré-requisito para atuar na área, nem sempre sendo determinante para a transformação de suas concepções nem, tampouco, da atuação prática das educadoras. O binômio cuidado-educação, amplamente divulgado nas orientações legais apresenta-se no cotidiano do CEI de maneira cindida, evidenciando que a adesão às novas orientações ainda acontece, apenas, no plano do discurso. O presente estudo revela que a forma como as educadoras do CEI concebem o cuidado e a educação das crianças está intimamente relacionada à histórica indefinição que, ainda hoje, acompanha o papel da educadora de creche. / This current study concerns itself with those discussions involving the daily running of the crèche, Centro de Educação Infantil (Infant Education Centre) - CEI - which is legally recognized in São Paulo, and with the professional roles carried out by its educators, currently known as infant education professors PEIs. Taking the Vygotskian paradigm of human development as a theoretical base, here I focus the investigation on both the discussions and impasses that still surround the act of caring for, and educating, children in the zero to three year old age range in an institutional context, and on the search to better understand the mindsets that the CEI educators convey about their professional role. The main aim of this research is to identify how perceptions surrounding care and education are understood and internalized by educators and how, in their view, this translates into the daily work carried out together with those children and families attended by the CEI in the municipal of São Paulo. The qualitative method is used in this research. The material was collected using semistructured interviews, carried out on four educators who work for the Municipal of São Paulo. This research also aims to identify possible similarities and divergences among those statements collected, while taking into consideration the varying levels of academic formation and professional experience of those educators researched. An analysis of the data allowed us to substantiate that the different academic levels of education of those educators interviewed does not interfere in the way that they perceive the care and education of young children, thus showing that the prior academic education required by law has only functioned as a prerequisite to work in the area. This is not always a determining factor in the transformation of their perceptions or in the practice of carrying out their work as educators. The careeducation binomial, widely divulged in legal guidelines is presented in the daily running of the CEI in a divided manner, revealing that an adhesion to the new guidelines still only takes place in a discursive manner. This present study shows that the way in which the educators in CEI perceive the care and education of the children in their care is intimately related to the historical non-definition that still accompanies the role of Crèche educators.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, som styrs av flera lagar däribland Hälso- och sjukvårdslagen. Vård- och omsorgsarbete syftar till att tillfredsställa såväl individuella som grundläggande mänskliga behov, oavsett kulturell och etnisk tillhörighet. Distriktssköterskans jobb på vårdcentral innefattar bland annat mottagningsarbete och telefonrådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll på vårdcentral. Metod: En systematisk litteraturstudie där Polit & Becks (2017) niostegsmodell har använts. Resultatet bygger på elva artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+. Resultat: Fyra kategorier identifierades som svarade på syftet med litteraturstudien: Otillräcklig kunskap skapar osäkerhet, En stöttande arbetsmiljö är viktig, Stress och tidsbrist påverkar arbetet negativt och Att skapa trygghet för patienten. Slutsats: Resultatet visar på att distriktssköterskeyrket är ett efterfrågat yrke som spelar en central roll inom omvårdnad och samordning på vårdcentral. Upplevelsen av distriktssköterskors yrkesroll är subjektiv. Resultatet visar också på att distriktssköterskornas upplevelse är att de är stolta över sin yrkesroll / Background: Specialist nurses work on the basis of a person-centered approach, which is governed by several laws, including the Health Care Act. Care and care work aims to satisfy both individual and basic human needs, regardless of cultural and ethnic background. The district nurse's job at a health center includes, among other things, medical reception and telephone counseling. Aim: The purpose of the literature study was to elucidate how district nurses perceive their professional role at a primary health center. Method: A systematic literature study in which Polit & Beck's (2017) nine-step model were used. The result is based on eleven scientific papers that were found using the databases CINAHL, PubMed and SweMed +. Result: Four categories were identified that answered the purpose of the literature study: Insufficient knowledge creates uncertainty, A supportive work environment is important, Stress and lack of time affect work negatively and Creating safety for the patient.  Conclusions: The results shows that the district nursing work is a sought after profession that plays a central role in nursing and coordination at a primary health care center. The experience of the district nurses' professional role is subjective. The result also shows that the district nurses' experience are that they are proud of their professional role.

<p>Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.</p>

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.

I dagens samhälle debatteras det kring ämnet Idrott och hälsa då medvetenheten runt ämnets betydelse har ökat. Detta har medfört att det har påvisats flera brister än tidigare. De brister som framgått har således lett till att idrottsläraren fått en allt mer kritiserad yrkesroll. Denna studie har som syfte att undersöka idrottslärares uppfattning av den egna yrkesrollen idag samt att ta reda på om och hur de uppfattar att yrkesrollen har förändrats och kommer att förändras över tid. Studiens resultat har insamlats genom kvalitativa djupintervjuver där respondenterna har valts ut för att representera olika lärargenerationer. Samtliga intervjuer har spelats in och senare transkriberats. Intervjusvaren har vidare tolkats och analyserats med stöd i tidigare forskning kring didaktiska teorier. I resultatet framgår det att yrkesrollen har förändrats, dels för att den idag har fler outtalade krav än tidigare och dels för att förväntningarna från samhället idag är högre. Även fast kraven på idrottslärare är högre idag håller lärarutbildningarna inte måttet, vilket medför att lärarna blir dåligt rustade för att möta upp mot de ställda kraven. Av resultatet har det slutligen framkommit att yrkesrollen i framtiden kommer att vara stärkt, och handla om att läraren måste kunna tillämpa nya metoder för att väcka elevers nyfikenhet. / In today's society, there is an ongoing debate around the subject Physical Education. The raising awareness of the importance of the subject has led to a subject with several identified shortcomings. With this identified deficiencies, today’s professional role of the P.E. teacher has been increasingly criticized. This study aims to investigate P.E. teachers’ perceptions of their professional role today and to find out if and how they perceive their professional role has changed and will change over time. The data in this study were collected using qualitative interviews where subjects were selected to represent different generations of teachers. All interviews were recorded and later transcribed. The interview responses have been interpreted and analyzed with the aid of previous research on didactical theories. The result shows that the professional role has changed, partly because it now has more unspoken demands than before and partly because of the expectations from society today is higher. Even though the demands on P.E. teachers are higher today, the teacher education programs fail to measure up to the requirements needed to fully equip new teachers. In the future, there will be a strengthened professional role that will require the P.E. teacher to be able to apply new methods to raise students' curiosity.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization. The second is used to manage the professional role (managing strategies) and are: support of work colleagues, support of manager, "squareness" and distance. / Detta är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgruppintervjuer med totalt sex socialsekreterare som arbetar med att handlägga ekonomiskt bistånd i två kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever och hanterar sin dualistiska yrkesroll, utifrån att de förväntas stötta och kontrollera klienten på en och samma gång. Studiens teoretiska ram utgörs av teorin om handlingsutrymme samt rollteori. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever det svårt att kombinera dessa olika förhållningssätt/roller och att svårigheterna främst uppstår då de tvingas fatta beslut som går klienten emot. Två olika grupper av strategier som socialsekreterarna använder sig av för att hantera yrkesrollen har kunnat urskiljas, den första används för att kombinera de olika förhållningssätten (kombinationsstrategier), vilka är: visa empati, tydlighet och “skylla” på organisationen. De andra används för att hantera yrkesrollen (hanteringsstrategier) och är: stöd av arbetskollegor, stöd av chef, “fyrkantighet” och distans.

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården. De tre forskningsfrågorna som besvaras är (1) Hur resonerar förskolepedagoger kring det pedagogiska arbetet med barns utelek på förskolegården? (2) Hur resonerar de kring utformningen av förskolegården i relation till det pedagogiska arbetet med barnens utelek? och (3) Hur resonerar de kring delaktighet vad gäller att utforma förskolans utegård? Studien har som utgångspunkt följande begrepp; utelek, förskolegårdens utformning och pedagogiskt arbete. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger. Resultatet visade att förskolegårdarna i studien uppfyller barns "naturliga" behov som att träna sin kropp genom att springa, hoppa, leka samt samarbeta både i självbestämda och styrda aktiviteter. Pedagogernas intresse för utemiljöns utformning spelar stor roll för barns lek och utveckling. Studien bidrar till en inblick i vad utemiljöns utmaningar består i och hur dess utformning påverkar barns utelek och utveckling. / We live in a society where there is a lot of stress. Children experience on increasing level of stress that can be related to decreasing physical activity and to the fact that they spend more and more of their free time playing computer games or watching the television. This creates a bad habit among the young children, who rather sit down than move around. I assume it is important that the pre-school create such a habit for the children that they want to get outdoors and that outdoor play it is fun and exciting. The purpose of this study is to emphasize the pre-school teachers’ professional role for their pedagogical work in the pre-school playground. The three research questions answered are: (1) How do pre-school teachers’ reason about the educational work regarding children’s outdoor play in the pre-school playground? (2) How are pre-school teachers involved in the design of the pre-school playground in relation to the educational work with the children? And (3) what do they express related to their own participation in the design of the outdoor pre-school playground? The study sets out from the following concepts, children’s play, pre-school playground, outdoor activity and pedagogical work. The study is qualitative and based on interviews with pre-school teachers. The result showed that the pre-school playgrounds in this study, meet the children´s "natural" needs, where they can use their bodies in a natural way as, by running, jumping, playing and to cooperate, both in self-determined or controlled activities. Pre-school teachers’ interest in the outdoor environment design has contributed a great deal to children’s play and development. The study contributes to an insight into what the outdoor environment is about and how its design affects children's outdoor play and development.

This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna upplever sin första tid i yrket som stressig men mycket givande. De delar som upplevs vara svårast är administration, lokala rutiner samt att skapa en helhetsbild av patientens medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Slutsats: De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde en positiv spänd förväntan, men även stress och oro inför det nya yrket och ansvaret. Utbildningen ansågs ge en grundläggande kunskap för yrket. Dock ansågs en omstrukturering av sjuksköterskeprogrammet vara fördelaktigt för att i större utsträckning uppnå de kravs som ställs på den nyutbildade sjuksköterskan. / Aim: The aim of this study was to explore newly graduated nurses experiences of their first year in practice and whether the education prepares them for their profession. Method: The study is performed with qualitative interviews containing seven interviews. The interviews have been analyzed by manifest content analysis. Result: The main result shows that the education has given the nurses a solid foundation, still it acquires a more thorough education in medical areas to achieve the standards that are required in the ward. It is also told that the scientific method and general care is given too much focus. There is also stated that the course in pedagogy should be reconstructed. The nurses is experiencing difficulties with lack of knowledge in medical areas as well as administrative tasks. They think that the best way to prepare for the nursing profession is to obtain as much clinical practice as possible why they are requesting more time on the ward during the education. The nurses are experiencing a very stressful first time in the profession, but they also think that the employment is very rewarding. Administrative tasks, local routines and to obtain a general picture of the patient´s medical and caring needs is perceived to be the most difficult parts of the profession. Conclusion: The newly graduated nurses experienced a positive anticipation, but also stress and worry about the new profession and responsibility. The education was considered to provide a basic knowledge of the profession. However, it was considered to be beneficial with a reconstruction of the nursing program to further achieve the requirements set for the newly graduated nurses.

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.