De nationella proven i årskurs 3 har som syfte att stödja lärares bedömning och elevers kunskapsutveckling. Hur resultaten på proven används skiljer sig dock mellan olika lärare. Syftet med denna studie är därför att belysa lärares syn på de nationella proven i svenska i årskurs 3, samt uppmärksamma lärares uppfattningar om provens påverkan på läsundervisning och bedömning av elevers kunskaper. Syftet besvaras utifrån följande trefrågeställningar: På vilka sätt upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras sätt att arbeta? Hur uppfattar lärare att deras läsundervisning påverkas av de nationella proven i årskurs 1–3? Hur upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras bedömning av elevers kunskaper i ämnet svenska? Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de nationella provens förutsättningar för lärares arbete och undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorinoch grundar sig i en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer använts vid insamling av data. Vid bearbetning av det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet i denna studie visar att lärare anser att de nationella proven i årskurs 3 påverkar deras arbete, både positivt och negativt. Studien visar att lärare framhåller att defrämst använder resultaten på de nationella proven för att forma och utveckla den egna undervisningen. Resultatet synliggör att elevers resultat på proven inte påverkar läraresbedömning av elevers kunskaper. Proven kan utifrån det resultat som framkommit i studien betraktas som positiva för utveckling av lärares arbete samt för deras läsundervisning.

Nyckelord: Värmlands ishockeyförbund, byråkratisering, specialisering, profesionalism, institutionell teori. Bakgrund: I Starks studie framkommer det att tre framträdande trender präglade Svensk ishockey mellan 1920-1972, byråkratisering, specialisering och profesionalism. Det finns däremot ingen undersökning som visar om dessa trender är samma för Värmländsk ishockey under 1960-1980, det är det undersökningen ska ta reda på. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Värmländs ishockeyförbunds verksamhet under åren 1960-1980, med utgångspunkt i begreppen profesionalisering, specialisering och byråkratisering och med den instutionella teorin (se vidare kap 1.4) som analysram. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ innehålsanalys och gick igenom 159 mötesprotokoll för att sedan analysera innehållet. Resultat: De frågor som var betydande och återkommande inom Värmländsk ishockey berörde främst den bristande kvaliteten på domarinsatser, processen av kommersialisering inklusive sponsring och reklam, samt främjandet av ishockey inom distriktet. Studien konstaterade att det fanns tendenser att följa Starks trender av byråkratisering, specíalisering och profesionalism. Trots detta påvisade studien att det återstod en lång väg innan ishockeyn i regionen skulle kunna nå den nivå och utveckling som vi ser idag.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka tandläkarstudenters syn på professionellt förhållningssätt på de sociala medierna Facebook och Instagram. Det finns tidigare forskning inom området, som är utförd i andra länder såsom Storbritannien och USA, däremot har vi inte funnit några svenska studier inom området. Den tidigare forskningen består framförallt av enkätstudier bland medicinstudenter. Vår studie är en enkätstudie bland tandläkarstudenter på termin 6, 8 och 10 på Odontologiska fakulteten i Malmö. Enkäten delades ut vid ett utvalt tillfälle i varje kurs och totalt svarade 122 studenter, vilket motsvarade 73 % av studenterna i de utvalda kurserna. Ett av studiens fynd var att 37 % av studenterna hade sett olämpligt beteende hos en annan tandläkarstudent på Facebook. I studien framkom också att endast 22 % av studenterna kände sig helt eller delvis välinformerade om vad som enligt Tandvårdshögskolan är acceptabelt beteende på sociala medier. I stort sett alla studenter var ovetandes om Tandläkarförbundets råd om professionellt agerande på sociala medier, och 58 % uppgav att de önskar ett inslag i utbildningen som belyser hur man kan använda sig av sociala medier på ett professionellt sätt. Studiens slutsats är att det bör tillkomma ett inslag i utbildningen som hjälper studenter till ett mer ansvarsfullt och professionellt användande av sociala medier. / The objective of this study was to analyse dental students’ points of view regarding professional behaviour on the social media platforms Facebook and Instagram. Previous studies have been performed in countries such as Great Britain and the USA. We have not found any Swedish studies on the subject. Most of the previous studies are survey studies amongst medical students. Our study is a survey study amongst dental students in the sixth, eighth and tenth semester at the Faculty of Odontology at Malmö University. The survey was distributed at one occasion in each grade. 122 students responded, which covers 73 % of the total number of students in the chosen grades. One of the study’s most important results was that 37 % of the students reported they had seen inappropriate behaviour by other dental students on Facebook. Only 22 % of the students felt partly or completely informed what the Faculty of Odontology would classify as acceptable behaviour on social media. Almost all students (96 %) were unaware of the Swedish Dental Association’s advice for behaviour on social media. Just over half of the students reported that they wanted more education about how to use social media in a professional way. The conclusion of this study is that the dental education should guide students towards a more responsible and professional use of social media.

No / This paper examines the current circumstances of minority ethnic media production. It particularly addresses the tensions that may exist for minority ethnic media workers between their commitment to a professional identity and status, and their negotiation of their own ethnic identity. Through employing a specific model of communities of practice this paper provides an analytic frame which illuminates some of the challenges which may be particularly present in the institutional dynamics and identity politics operating within minority ethnic media enterprises. In noting the synergy between the minority ethnic media activities and the media systems of the dominant ethnic communities this paper argues for a recognition of the role of minority ethnic media in shaping a vigorous public sphere, and advocates a more extensive commitment of research resources to the analysis of their role in the multi-ethnic nation-state and transnationally.

Controversies surrounding issues related to eminent domain remain in the forefront of academic and public debate, largely attributed to the United States Supreme Court's landmark 2005 ruling on the subject. Much of the academic discourse on eminent domain centers on constitutional dimensions of public use and just compensation or procedural components of transaction costs and regulation v. flexibility. Noticeably absent from the scholarly conversation, however, is the study of how public administrators actually involved in the process of eminent domain understand relevant issues. This silence has resulted in significant gaps between the study of the purpose and mechanics of eminent domain. How these public administrators understand eminent domain and where they search for guidance are significant questions that may inform and extend existing research on eminent domain. Particularly important to this research are the ways in which administrators' professionalism affects their administrative discretion in the implementation of a legal case, Kelo. Relying on survey and elite interview analysis with public administrators in the state of Connecticut, the birthplace of the Kelo case, this research seeks to answer the following four questions: How do administrators understand eminent domain, where do they turn for guidance, how do they interpret and understand takings law post-Kelo, and how do they understand "public" post-Kelo? This study finds support that administrators are generally unaccepting of eminent domain when used under the Kelo conditions, that they favor a notion of public use incorporating some degree of use by the public, and that they are most likely to turn to statutory and constitutional resources for eminent domain guidance. Further, the interviews were particularly useful in developing a four-part typology of administrators' understanding of eminent domain. / Ph. D.

Scholars in the history and sociology of engineering in the United States have commented critically on the unwillingness of twentieth century engineers to participate actively in politics. Alfred Chandler, for example, has noted the absence of engineers in Progressive Era reform movements, while Edwin T. Layton Jr has criticized engineers in the 1920s for an excessive focus on sterile status seeking. This perceived lack of twentieth century engineering activism is especially puzzling given that nineteenth-century American engineers and engineering societies did not hesitate to lobby openly for clean water, smoke abatement, municipal reform, and numerous other issues. / Ph. D.