Bakgrund: Idag beräknas cirka 40 miljoner människor leva med sjukdomen hiv. Utan antiretroviral behandling kan sjukdomstillståndet aids utvecklas, vilket har orsakat över 30 miljoner dödsfall. Stigmatisering av sjukdomen och av personer med hiv har nästintill funnits sedan pandemins början. Media har även haft en stor inverkan på den fortsatta stigmatiseringen. Trots aktuell forskning om att det inte föreligger risk för smitta vid en välfungerande behandling, förekommer det fortfarande stigmatisering och fördomar kring personer med hiv.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka vuxna patienters erfarenheter av hiv/aids- relaterad stigmatisering i mötet med vårdpersonal. Metod: Studiens metod är en kvalitativ litteraturstudie där syftet besvaras utifrån 10 vetenskapliga kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet förklaras i tre kategorier; undermåligt bemötande, rädsla för smitta och förnedring. Den första kategorin, undermåligt bemötande, sammanfattar patienternas erfarenheter av de fördomar och stereotyper som vårdpersonalen hade om deras sjukdom. Kategorin sammanfattar även vårdpersonalens bristande konfidentialitet. Den andra kategorin, rädsla för smitta, beskriver överdrivna försiktighetsåtgärder som vårdpersonalen vidtog, samt patienternas upplevelser av en otillräcklig vård. Den tredje kategorin sammanfattar patienternas känslor av förnedring och dess konsekvenser i form av undanhållande av hiv, samt deras ovilja till att söka vård.  Konklusion: Vårdpersonalens handlingar utgjorde ett lidande hos patienter. Patienterna upplevde att de fick en otillräcklig vård, vilket resulterade i negativa konsekvenser. Utbildning och reflektion kring bemötandet och hiv som sjukdom bör eftersträvas för reduktion av stigma. / Background: Today, nearly 40 million people are living with HIV. Without the antiretroviral therapy people with HIV will develop AIDS, which has caused over 30 million deaths. Stigma against people with HIV and the disease has been around almost since the beginning of the pandemic. The media has also had a huge influence on the ongoing stigmatisation of people with HIV. Despite current research that there is no risk for transmission with a well-functioning treatment, there is still stigmatisation and prejudice against people with HIV.  Aim: The purpose of this study is to examine adult patients' experiences of HIV/AIDS-related stigma from healthcare professionals. Method: A qualitative literature review where the aim is answered with 10 scientific qualitative studies.  Result: The result is explained in three categories; poor treatment, fear of contagion and humiliation. The first category, poor treatment, summarises the patients’ experiences and the prejudices and stereotypes that were frequently used among healthcare professionals. The category also describes a lack of confidentiality among healthcare professionals. The second category, fear of contagion, describes the unnecessary precautions healthcare professionals undertook, along with patients' experiences of inadequate care. The third category summarises patients' feelings of humiliation and the negative consequences that came with it. Consequences such as fear of disclosure and an unwillingness to seek care.Conclusion: The actions of the healthcare professionals constituted suffering from the patients. The patients’ experienced that they received inadequate care, which resulted in negative consequences.

Adolescence is an uphill struggle. Research abundantly displays that Adverse Childhood Experiences (ACEs) have a distinct and detrimental effect on adolescents and their development. Recent research has explored the perspectives, thoughts, behaviours, and beliefs of helping professionals who integrate spirituality into their work with adolescents. The purpose of this qualitative study is to develop a thematic analysis of helping professionals’ narratives of care with this population. The narratives of helping professionals’ care of adolescent males with ACEs points to the desire to connect with spiritual community and to make meaning. Helping professionals’ narratives also highlight the constraints of locating spirituality. Theological reflection on parrhesia focuses on developing open, unencumbered discussion as an ethical, professional, and spiritually-sensitive form of integration. / Thesis / Master of Arts (MA)

Contemporary global governance has become reliant on the expert knowledge of professional actors. Yet governance systems based on technical forms of private authority have proven highly unstable and vulnerable to crisis. How is private authority re-configured following challenges and pressures for change in times of crisis? This dissertation explores the agency exercised by a range of professional actors seeking to legitimately reassert power during periods in which their expert knowledge has become unsettled. A two-prong thesis is advanced. First, in drawing on explicitly normative discourses professional actors seek to reassert moral authority, rather than addressing flaws in their expert knowledge and emphasising their technical authority. Professional actors express attention to and involvement with a wider array of overtly ethical issues that had previously been abstracted away. Second, reassertions of authority may depend not merely on more explicit positioning within normative debates but upon the underlying ideas and values prioritised. The authority of professional actors remains precarious when value sets linked to crisis are continuously emphasised. A genealogical analysis of professional actors in Anglo-American finance since the outbreak of the most recent financial crisis in 2007 is undertaken through a revised variant of the discursive institutionalist framework. Informed by primary documents from professional actors and their associations along with original interviews and secondary media documents, the changing underpinnings of the authority of financial services providers, economists, and advisories based in the United States and United Kingdom are examined. The study contributes to a wider emphasis on the changing authority of a range of private actors as well as to an enhaced stress on both discourse and ethics in International Relations, Global/International Political Economy, and Global Governance scholarship. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / This dissertation explores the persistent prominence of professional actors in Anglo-American finance since 2007. Though their legitimacy has become widely challenged with the outbreak of the most severe period of instability since the Great Depression, the power of these private actors has not entirely been dislodged. Professional actors have sought to legitimise such continued power in financial governance in novel manners since 2007. This study critically assesses attempts by professional actors to reconfigure their authority in the recent period of volatility. In interpreting how professional actors have sought to reconfigure authority, rather than explaining the ultimate success of their attempts to do so, efforts by professional actors to legitimise their power are scrutinised. Uncovering the precariousness of such attempts, this study casts further doubt on the legitimacy of both professionals as well as on-going efforts to reform financial governance that persistently rely on the authority of private actors.

This photovoice study explored the lived experiences of nine Puerto Rican mental health professionals who provided postdisaster counseling services to children. Due to the complex and multilayered experiences of Puerto Rican mental health professionals, this study used intersectionality as the theoretical lens to facilitate thematic analysis of the data. Results from coresearchers' narratives and photographs generated seven major themes: (a) la politiquería of disasters; (b) the impact of compounding disasters; (c) Puerto Rico se levanta: strategies for collective healing; (d) impact of disasters on children; (e) experiences with clients; (f) awareness, action, change; and (g) supporting, connecting, and transforming. The results and discussion provide awareness into the experiences of Puerto Rican clinicians who formed part of disaster response efforts in their own community. Clinical, educational, and research implications are drawn from coresearchers' narratives and insight.

Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: Med en ökad globalisering uppstår det allt mer språkbarriärer mellan vårdgivare och vårdtagare i vården då det gemensamma språket inte talas. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av språkbarriärer i vården. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på åtta kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2010-2022 och söktes fram i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultaten från artiklarna tematiserades och diskuterades utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman: Kommunikationsproblem vid vårdmöten, Patienters delaktighet i vården och Vikten av professionell vård. Det första temat handlar om problem som uppstår vid vårdmöten på grund av språkbarriärer och bristande tillgång till professionella tolkar. Det andra temat handlar om patienters upplevelser av bristande delaktighet i vården på grund av språkbarriärer medan det tredje handlar om att patienterna beskriver att de vill bli bemötta som en unik individ, de vill bli lyssnade på, bekräftade och vara delaktiga i sin egen vård. Sammanfattning: Språkbarriärer kan leda till en sämre relation mellan vårdpersonal och patient. Att inte använda professionella tolkar i vården kan öka otryggheten för patienterna och på sikt hota patientsäkerheten. Omvårdnad som utgår från Travelbees omvårdnadsteori kan hjälpa sjuksköterskor ska bygga en relation med patienten oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att sjuksköterskor verkligen lyssnar och visar förståelse kan skapa en bättre och jämlik vård för alla patienter. / Background: With increasing globalization, there are growing language barriers between healthcare providers and patients in healthcare settings. Aim: To describe patients' experiences of language barriers in healthcare encounters. Method: This literature review is based on eight qualitative articles, published between 2010-2022 and retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results from the articles were thematised and discussed based on Joyce Travelbee’s nursing theory on interpersonal aspects. Results: Data analysis resulted in three main themes: Communication problems in healthcare encounters, Patient participation in healthcare, and the Importance of professional care. The first theme deals with problems that arise during healthcare encounters due to language barriers and a lack of access to professional interpreters. The second theme is about patients' experiences of inadequate participation in healthcare due to language barriers, while the third is about patients' descriptions of wanting to be treated as a unique individual, to be listened to, affirmed, and involved in their own care. Summary: Language barriers can lead to a poorer relationship between healthcare professionals and patients. Not using professional interpreters in healthcare can increase patients' insecurity and ultimately threaten patient safety. Nursing based on Travelbee's nursing theory can help nurses build a relationship with the patient regardless of linguistic and cultural background. Nurses truly listening and showing understanding can create better and more equitable care for all patients.

The awareness of older women being subjected to violence in intimate relationships is increasing. It is a growing national problem, coupled with a higher general life span. Older women can be subjected to violence by a variety of people they depend upon, and are seen as an especially vulnerable group, both because of their age and because of their gender. Knowledge in this area is limited, due to it being a relatively recent area of study.  The aim of this study is to explore how the professionals within their different professions, talk about and understand abuse in women over 65 years of age. In addition to this, the study seeks to analyse how the professionals´ help and support older women subjected to violence. Eight semi structured, qualitative interviews were conducted with professionals within different fields of expertise, who could potentially meet women over 65, that had been subjected to violence in an intimate relationship.  The approach of the study was abductive, and the theories used to analyse the results were Ageism, Intersectionality and Accounts. The analysed data resulted in three main themes: The Professional’s knowledge and prerequisites needed, View of older women in abuse, and The scope of violence.  The result was analysed into two main themes: Against the Wind and Contradictions.  The main result shows how older, abused women are the ones who suffer most with the disparity between knowledge and action. These older, abused women, therefore, become invisible in society. This is highlighted by looking at the professionals´ interpretation of societies view of older women, and how the group themselves view their situation; together with the professionals’ difficulties reaching out to the group and working within their own resources. / Medvetenheten om att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer har ökat i världen och i takt med en ökad livslängd är detta även ett växande samhällsproblem. Äldre kvinnor kan utsättas för våld från flera olika omsorgspersoner som de står i beroendeställning till och tillhör en särskilt sårbar grupp både utifrån sin ålder och sitt kön. Att äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer, tillhör ett relativt nytt forskningsområde och kunskapen om våld i äldre kvinnors nära relationer är begränsad. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkespersoner från olika professioner talar om och förstår äldre kvinnors våldsutsatthet. Studien avser även att undersöka om, hur och på vilket sätt, de professionella arbetar för att kunna erbjuda stödinsatser till äldre kvinnor som utsatts för våld. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom olika professioner, vilka kunde tänkas möta äldre våldsutsatta kvinnor.  Studien använde sig av en abduktiv ansats, där resultaten analyserades med hjälp av teorierna Ålderism, Intersektionalitet och Accounts. Empirin resulterade i tre huvudteman: De professionellas kunskap och förutsättningar, Bilden av den äldre våldsutsatta kvinnan och Våldet.  Slutresultatet av studien utmynnade i två analytiska teman: Att arbeta i motvind och Motsägelsefullheten med ett huvudresultat som pekade på hur de äldre utsatta kvinnorna hamnar i kläm mellan kunskap och handling och därav tycks verka som en osynlig grupp. Detta i hur de professionella uppfattar att både samhället och kvinnorna själva talar om äldre kvinnors utsatthet, samt utifrån de professionellas egna svårigheter att nå och arbeta med gruppen.

Bakgrund: 950 miljoner människor i världen levde med psykiska sjukdomar år 2019 och psykisk ohälsa är utbrett i alla WHO-länder. Psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar utgör en högre risk för tidig död, den förväntade livstiden för personer med psykisk sjukdom var i Sverige, Finland och Danmark 15 år lägre för kvinnor och 20 år lägre för män i jämförelse med den övriga befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa lyfter erfarenheter av stigma och negativa attityder från hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda personer med psykisk ohälsa inom den somatiska hälso- och sjukvården Metod: Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa artiklar. Databassökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. Analysen har gjorts med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: ”Begränsningar”, ”Värderingar” och ”Professionalitet”. Konklusion: Vårdpersonalen lyfter att de saknar utbildning, erfarenhet och kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Vidare beskrivs tid och resursbrist samt negativa attityder förhindra personcentrerad vård. Relationer, kommunikation och bemötande mellan patienter och personal kan vara avgörande för att uppnå god och personcentrerad vård av patienter med psykisk ohälsa. / Background: In 2019, 950 million people worldwide were living with mental health disorders, and mental illness is prevalent in all WHO countries. Mental health conditions and disorders pose a higher risk of premature death; the life expectancy for individuals with mental illness in Sweden, Finland, and Denmark was 15 years lower for women and 20 years lower for men compared to the general population. Patients with mental health issues report experiences of stigma and negative attitudes from healthcare providers. Aim: The aim of this study is to illuminate healthcare professionals' experiences in caring for individuals with mental health disorders outside specialized psychiatry. Methods: This literature study is based on 9 qualitative articles. Database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analysis was performed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: "Limitations," "Values," and "Professionalism." Conclusion: The healthcare staff highlights their lack of training, experience, and knowledge in caring for patients with mental health issues. Furthermore, they describe time and resource constraints, as well as negative attitudes, hinder patient-centered care. Relationships, communication, and interaction between patients and staff can be crucial in achieving good and patient-centered care for individuals with mental health problems.

Unga är den grupp av samhällets individer som i hög grad uppger att de utsatts för digitalt våld, till följd av samhällets digitalisering. Yrkesverksamma framhålls som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Studien bygger på en kvalitativ ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med unga i åldrarna 13–19 år. Syftet var att undersöka hur yrkesverksamma identifierar digitalt våld bland unga, om yrkesverksamma ser den här typen av våld som ett problem bland unga idag och hur de anser att problemet kan förebyggas. Denna studies resultat, liksom resultat från tidigare forskning, visar att yrkesverksamma uppfattar digitalt våld som vanligt förekommande och avser handlingar så som hot, kränkningar, ryktesspridning och trakasserier online. Resultatet från studien har analyserats genom rutinaktivitetsteorin som utgår från att brott kan begås om det finns en motiverad förövare, ett lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidiga insatser i form av normbildning och öppna samtal för att skapa en trygg miljö både online och offline är enligt studiens resultat viktiga delar i arbetet med att förhindra digitalt våld. Det är ett arbete som behöver ske i samverkan mellan yrkesverksamma, de ungas föräldrar och de unga själva. Yrkesverksamma framhåller även vikten av laganpassningar och tydligare regler och riktlinjer på digitala plattformar, för att förhindra digitalt våld. / Young people are the group of society's individuals who state to a high degree that they have been exposed to digital violence, as a result of society's digitization. Professionals are emphasized as important actors in the preventive work. The study has a qualitative approach based on eight semi-structured interviews with professionals who work with young people aged 13–19. The aim was to investigate how professionals identify digital violence among young people, if professionals see this type of violence as a problem among young people today and how they believe the problem can be prevented. The results of this study, as well as results from previous research, show that professionals perceive digital violence as common and refers to actions such as threats, abuse, spreading rumors and online harassment. The results of the study have been analyzed through the routine activity theory, which assumes that crimes can be committed if there is a motivated offender, a suitable target, and the absence of a capable guardian. According to the results of the study, early efforts in the form of norm formation and open conversations to create a safe environment both online and offline are important parts of the work to prevent digital violence. It is work that needs to be done in collaboration between professionals, the young people's parents, and the young people themselves. Professionals also emphasize the importance of legal adaptations and clearer rules and guidelines on digital platforms, in order to prevent digital violence. / <p>2024-01-12</p>

Bakgrund: Tio procent av kvinnor och flickor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vid endometrios har vävnad eller endometrioshärdar växt till sig utanför livmodern, vilket resulterar i inflammation och tillväxt av nervändar. Laparoskopi och laparotomi används för att säkerställa eller utesluta en endometriosdiagnos. Analgetika används som om den basala smärtbehandlingen mot dysmenorré, det främsta symtomet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med en tematisk analys varav 13 artiklar analyserades. Resultat: Ett tema och fyra subteman identifierades. Tema: Bemötande påverkar kvinnors självbild. Subteman: Invalidering av känslor och upplevelser, Normalisering av symtom, Hopplöshet relaterat till inadekvat vård orsakad av inkompetens, samt Bristande informationsgivning och vikten av lyhördhet. Slutsats: Kunskapsbristen bidrog till invalidering av kvinnors känslor och upplevelser, normalisering av symtom, samt bristande lyhördhet och informationsgivning. Detta tillsammans med okunskap bidrog till både fel- och sen diagnostisering. Detta bidrog till negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Resultatet visade att ett fortsatt behov av vidare forskning inom syftet behövs. / Background: Ten percent of women and girls of childbearing age are affected by endometriosis. In endometriosis, tissue or endometrial lesions have grown outside the uterus, resulting in inflammation and growth of nerve endings. Laparoscopy and laparotomy are used to confirm or exclude a diagnosis of endometriosis. Analgesics are used as basic pain management for dysmenorrhea, the main symptom. Purpose: The aim was to describe the perception of health care treatment among women with endometriosis. Method: A qualitative literature review was conducted with a thematic analysis of which 13 articles were analyzed. Results: One theme and four sub-themes were identified. Theme: Treatment affects women's self-image. Sub-themes: Invalidation of feelings and experiences, Normalization of symptoms, Hopelessness related to inadequate care caused by incompetence, and Lack of information and the importance of attentiveness.  Conclusion: The lack of knowledge contributed to the invalidation of women's feelings and experiences, normalization of symptoms, and lack of sensitivity and information provision. This, together with the lack of knowledge, contributed to both misdiagnosis and late diagnosis. This contributed to negative experiences of healthcare. The results show that there is a continued need for further research within the research question.