Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

Förväntat kunskapsbidrag: Samverkan är en oerhört viktig komponent för att förskolan ska kunna erbjuda barn i behov av särskilt stöd det de har rätt till, alltså en trygg och utvecklande vardag. Den samverkan som finns idag räcker inte. Den behöver struktureras och bli tydligare, annars riskerar barn att fara illa för att de inte får rätt stöd i tid. De riskerar att fara illa både i nuläget och längre fram i livet. Denna studie undersöker hur specialpedagoger ser på samverkan, hur de upplever att den fungerar och varför den fungerar på det sättet. Detta för att längre fram kunna förbättra samverkan mellan olika professioner och säkerställa att alla barn får rätt stöd i tid. Syfte: Studiens syfte är att bättre förstå hur olika professioner, var och en expert inom sitt område, samverkar för att skapa en trygg och utvecklande vardag för barnen i förskolan. Detta görs genom att undersöka hur specialpedagogen samverkar med andra professioner som är involverade i arbetet kring ett barn i behov av särskilt stöd på förskolan. Målet är att säkerställa att alla barn i förskolan upplever en trygg och utvecklande vardag.  Frågeställningar:  Hur kan samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner som arbetar kring ett barn som är i behov av särskilt stöd på förskolan se ut? Hur skiljer sig samverkan idag från hur specialpedagogerna önskar att det var? Vilka är specialpedagogernas uppfattningar kring varför samverkan ser ut som den gör?  Teori: Den teori som valts för detta examensarbete är professionsteori. Detta val har gjorts då målet med denna studie är att se hur olika professioner samverkar med varandra. Professionsteorins syfte är att se hur professioner fungerar, vilken roll de har och hur de påverkar samhället. Specialpedagogen som är i fokus ses som en profession då denne har både en lärarutbildning och en påbyggnadsutbildning. Metod: Metoden som valts för detta arbete är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med tre specialpedagoger som är verksamma inom förskolans verksamhet och arbetar i samma stora kommun men i olika områden. Specialpedagogerna intervjuades enskilt. Resultatet har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet visar på att samverkan är något specialpedagogerna arbetar aktivt med samt att de sätter stor vikt vid denna. Samverkan kan ses påverka barns utveckling och välmående på ett positivt sätt. Dock saknas det idag struktur för hur samverkan mellan olika professioner och organisationer ska se ut. Specialpedagogerna önskar att samverkan blev tydligare och att det blev enklare att samverka med andra. Anledningen till att samverkan ser ut som den gör är att alla arbetar utifrån de resurser som finns att tillgå. Även omorganiseringar och sekretess är exempel på saker som kan påverka olika professioners samverkan. Specialpedagogiska implikationer: I specialpedagogens utbildning ingår det att ha en övergripande syn på vilka behov och stödinsatser som finns kring ett barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar ofta nära ledningen och kan arbeta med kvalitetsfrågor. Detta ger specialpedagogen möjlighet att påverka. Specialpedagogen måste visa på vikten av samverkan både inom sin organisation och i andra. En profession som arbetar med andra behöver reflektera kring hur de ska bjuda in till samverkan och hur de själva framstår hos andra för att gynna samverkan.

Undersökningar påvisar att barns delaktighet i socialtjänstens utredningar är bristfällig (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Barns åsikter beskrivs som lågt prioriterade i förhållande till vuxna (Östberg, 2010). Syftet med studien var följaktligen att undersöka hur socialsekreterare uppfattar barns delaktighet i utredningar där barn misstänkts blivit utsatta för våld i hemmet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. Delaktighetsmodeller och professionsteori utifrån begreppen jurisdiktion samt handlingsutrymme har tillämpats i analysen av empirin. Resultatet visar att det råder en samstämmighet i hur informanterna definierar barns delaktighet, dock har detta en komplex innebörd i praktiken. Informanterna beskriver att metoder kan främja barns delaktighet. Däremot framträder hinder såsom barns ålder, föräldrars inblandning, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare synliggörs att socialsekreterarna ser barn som aktiva deltagare i utredningsarbetet. Skyddsaspekten framhävs dock som starkt styrande för barns delaktighet. Föreliggande studie belyser således att det råder både hinder samt möjligheter i det praktiska arbetet gällande barns delaktighet. / Studies show that children's participation in social services inquiries are flawed (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Children's views are described as a low priority compared to adults (Östberg, 2010). The aim of this study was therefore to examine how social workers perceive children's participation in inquiries where children are suspected of being victims of domestic violence. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of focus group interviews with social workers. Participation models and theory of professions based on the concepts of jurisdiction and discretion has been applied in the analysis of empirical data. The result shows that there is a consistency in how the informants define children's participation but that it has a complex meaning in practice. The informants describe that methods can facilitate children's participation. However, it also appears that there are obstacles such as the children’s age, parent’s involvement, high workload and lack of time. Furthermore, the study shows that social workers perceive children as active participants in inquiries. However, the protection aspect is emphasized as a main factor for children's participation. This study thus highlights that there are both obstacles and opportunities in the practical work regarding children's participation.

I denna kvalitativa studie har två LSS handläggare och tre parasportsutövare intervjuats. Syftet var att ur parasportsutövares och LSS handläggares perspektiv beskriva hur de ser på parasporten som insats för att uppnå en skälig levnadsnivå. Begreppet skälig levnadsnivå är otydligt vilket gör det till en angelägen fråga att studera, detta då uppsatsen har potentialen att fylla en kunskapslucka. Uppsatsen har en induktiv ansatts. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad intervjuguide där materialet sedan analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys. I analysen av det insamlade materialet har Abbotts (1988) teori om jurisdiktion och Hasenfeld (1992) teorier om klientskapande varit till hjälp. Resultatet framhäver den sociala effekten av samhörighet från både grupper. I resultatet framgår det att socialtjänsten och parasportaren båda har en social syn på effekten av parasport. Parasportarna lyfter även fram hälsoaspekten med att idrotta. Det visar sig att LSS handläggarnas jurisdiktion sätter stopp från att besluta om en sådan insats, detta då deras jurisdiktion inte inkluderar denna fysiska hälsoaspekt. Ett potentiellt förslag på hur jurisdiktion kan utökas är genom samverkan med sjukvård, parasportsrörelsen och ideella föreningar för att förstå parasportarens behov samtidigt som parasportaren får information om hens möjlighet till hjälp. På detta sätt kan LSS handläggarna ges möjlighet att ha med hälsoaspekten i deras individuella bedömningar.

The aim of this study is to deepen the knowledge of how libraryusers, library personnel and the relationship between them are expressed in “strategicdocuments” of university libraries in Sweden. As used in this study, strategic documentshave the purpose of pointing out focus and strategic planning for an organization. Sixstrategic documents are chosen. The main theory and method used is critical discourseanalysis signed Norman Fairclough. His three-part method: text analysis, discoursepractice and sociocultural practice, is used as a toolbox. The study also analysesstrategic documents as a genre.The analysis reveals that the image of the user presented in the strategic documents isindistinct, focusing on what the library should do but not for whom they should do it.The library personnel were, with one exception, not mentioned in terms of “librarians”but instead in terms of the more impersonal and less specific “staff” or “co-workers”.This suggests that the library personnel are exchangeable and change is what definesboth the occupation and the library. Strategies of professionalization were protrudingand technology was the most significant motivator for the organization.The relationship between the library users and the library personnel is not as evident inthe material as could be expected; it is foremost expressed as existing between theuniversity and the library. We see this as problematic as the relationship between thelibrary personnel and the library users is the key to the legitimization of universitylibraries. The study reveals three main discourses; the discourse of effectiveness, thetechnical discourse and the discourse of change and renewal, which together point outfuture directions for university libraries in Sweden. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to examine what view librarians have on reading promotion for adults, in particular reading circles, and in which way earlier experiences, education and competence form this view. To what extent, if any, do perceptions of professional identity influence the interest to carry out some kind of reading circles for adults?Our study is based on qualitative interviews with librarians, both those in charge of reading circles in libraries and those who are not. As theoretical starting point we have used Andrew Abbott's work on theory of professions and Jofrid Karner Smidt's thesis on literary preferences and different kinds of mediation of literature. For our analysis we will also use earlier studies on the subject to place our study in a wider context.Our conclusions show that the librarians in our study have an ambivalent view on their profession and professional identity. The reading promotion activity is often seen as the opposite of information technology. The core of their profession is fiction and reading promotion, still they feel very insecure within the field. / Program: Bibliotekarie

<p>De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.</p>

<p>Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier.</p><p>Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ”Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?” och ”Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?” Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde.</p><p>Mina huvudfrågeställningar var sedan: ”Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?” och ”Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?” Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession. Yrkesgruppen uppfyller de i litteraturen uppställda kriterierna på en profession vilka är ett eget kunskapsområde, följande av etiska riktlinjer och kåranda. Framtiden ser ljus ut för domstolsbibliotekarierna i och med att de i sin professionsutveckling valt både en generalist- och en specialiststrategi. Som generalister klarar de av framtida förändrade arbetsförhållanden medan de som specialister även kan stärka sin profession.</p>

<p>This essay is on the subject of the changes that the Swedish military is undergoing. This essay will take the old ways of alignment thinking, were the military was to protect the nation against an invasion and compare it to the newer way of alignment thinking, where the military is to go abroad and do peacekeeping operations as there main objective. This comparison will be done by using Bengt Abrahamson theory about professions. He uses three parts one is specialised theoretical knowledge, another is ethics and the last is corps spirit. This theory will then be connected to four interviews. Two with officers representing the defence thinking and two officers representing the peacekeeping thinking. Through this theory and interviews there will be a comparison which tells the different skills and mental attribute the soldiers of the different alignment way of thinking requires. The results shows that the soldiers from the defensive alignment are not capable to do the samet hings as the soldiers from the peacekeeping alignment, but the soldiers from the peacekeeping alignment can handle both the defence and the peaces keeping. Most importantly it shows that there is a difference in the mental attitude between the two ways of alignment thinking. Something I think should be looked upon further to show if it has any effect on how the different soldiers act depending on which alignment they have been trained under. Can the soldiers from these two alignments be combined, or are they too different to do so?</p>

This essay is on the subject of the changes that the Swedish military is undergoing. This essay will take the old ways of alignment thinking, were the military was to protect the nation against an invasion and compare it to the newer way of alignment thinking, where the military is to go abroad and do peacekeeping operations as there main objective. This comparison will be done by using Bengt Abrahamson theory about professions. He uses three parts one is specialised theoretical knowledge, another is ethics and the last is corps spirit. This theory will then be connected to four interviews. Two with officers representing the defence thinking and two officers representing the peacekeeping thinking. Through this theory and interviews there will be a comparison which tells the different skills and mental attribute the soldiers of the different alignment way of thinking requires. The results shows that the soldiers from the defensive alignment are not capable to do the samet hings as the soldiers from the peacekeeping alignment, but the soldiers from the peacekeeping alignment can handle both the defence and the peaces keeping. Most importantly it shows that there is a difference in the mental attitude between the two ways of alignment thinking. Something I think should be looked upon further to show if it has any effect on how the different soldiers act depending on which alignment they have been trained under. Can the soldiers from these two alignments be combined, or are they too different to do so?