<p>Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt. Frågeställningen för denna uppsats är följande; Hur ser organiseringen ut i projekt och går det att urskilja faktorer som påverkar projektets resultat? Primärdata har samlats in i form av intervjuer och sekundärdata har bestått av rapporter, litteratur samt övrig text hämtad från bl.a. Internet. I många år har forskare försökt se varför projekt lyckas. Denna forskning är långt ifrån klar men det finns vissa modeller som ger exempel på faktorer som är framträdande för ett framgångsrikt projekt. Forskarna Pinto & Slevin har skapat en modell med kritiska framgångsfaktorer som t.ex. måltydlighet, kommunikation och problemlösning. Med hjälp av teorin har vi kommit fram till två synsätt. Det ena är att projektet blev framgångsrikt tack vare att det uppfyllde de flesta faktorerna i modellen, vi har kommit fram till fyra faktorer som var viktiga för detta projekt. Det andra sättet att se det på är att modellen inte representerar framgång i projekt just för att inte alla faktorerna uppfylldes. För att ytterligare undersöka framgångsfaktorer i projekt skulle det vara önskvärt med jämförande studier av olika projekt för vidare forskning.</p>

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt. Frågeställningen för denna uppsats är följande; Hur ser organiseringen ut i projekt och går det att urskilja faktorer som påverkar projektets resultat? Primärdata har samlats in i form av intervjuer och sekundärdata har bestått av rapporter, litteratur samt övrig text hämtad från bl.a. Internet. I många år har forskare försökt se varför projekt lyckas. Denna forskning är långt ifrån klar men det finns vissa modeller som ger exempel på faktorer som är framträdande för ett framgångsrikt projekt. Forskarna Pinto &amp; Slevin har skapat en modell med kritiska framgångsfaktorer som t.ex. måltydlighet, kommunikation och problemlösning. Med hjälp av teorin har vi kommit fram till två synsätt. Det ena är att projektet blev framgångsrikt tack vare att det uppfyllde de flesta faktorerna i modellen, vi har kommit fram till fyra faktorer som var viktiga för detta projekt. Det andra sättet att se det på är att modellen inte representerar framgång i projekt just för att inte alla faktorerna uppfylldes. För att ytterligare undersöka framgångsfaktorer i projekt skulle det vara önskvärt med jämförande studier av olika projekt för vidare forskning.

Projektframgång är ett välstuderat forskningsområde inom projektledning men trots det råder ingen konsensus om vad som gör projekt framgångsrika. Offentliga projekt har andra förutsättningar än projekt i privat sektor, exempelvis påverkan av politiska processer och samverkan med ett stort antal aktörer. Projekt behöver därför studeras i sin kontext. Projektframgång inom offentlig sektor och specifikt folkhälsoprojekt är ett tämligen outforskat forskningsområde. Syftet med denna studie är att undersöka projektledares syn på framgångsfaktorer i folkhälsoprojekt i offentlig sektor genom att ta reda på vilka förutsättningar de anser krävs för att ett projekt ska bli framgångsrikt. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare som har erfarenhet av att driva folkhälsoprojekt i offentlig sektor. Materialet har därefter kodats och analyserats genom tematisk analys. Studiens resultat utmynnar i två huvudteman: ”Konsten att föra dialog” och ”Den hårda verkligheten”. ”Konsten att föra dialog” handlar om hur den dialog som projektledaren för med politik och ledning, samverkansaktörer och målgruppen utgör en stor del av projektarbetet men kan spara tid i längden och stärker projektets resultat. ”Den hårda verkligheten” handlar om hur dialogen behöver kompletteras med planeringsfaktorer såsom tillräckliga resurser, tydliga mål och en plan för implementering för att projektet ska kunna realiseras och arbetet vidmakthållas. Studiens slutsatser tyder på att en god förståelse för politik och förvaltning, ett nära samarbete med målgruppen samt mer systematiserade utvärderingsprocesser skulle kunna underlätta för projektledaren i arbetet att driva folkhälsoprojekt mot framgång och vidmakthållande. / Project success is a well-studied research area within project management, but despite this there is no consensus on what makes projects successful. Public projects have different prerequisites than projects in the private sector, such as the influence of political processes and collaboration with many organizations. Therefore, projects need to be studied in their context. Project success in the public sector and specifically public health projects is a relatively unexplored research area. The purpose of this study is to examine project managers’ views on success factors in public health projects in the public sector by finding out which prerequisites they believe are required for a project to be successful. A qualitative method has been used to answer the study’s questions. Semi-structured interviews were conducted with ten project managers who have experience of running public health projects in the public sector. The material has then been coded and analyzed through thematic analysis. The study results in two major themes: “The art of dialogue” and “The harsh reality”. “The art of dialogue” is about how the dialogue that the project manager conducts with politics and management, collaborators and the target group constitutes a large part of the project work but can save time in the long run and strengthen the project's results. "The harsh reality" is about how the dialogue needs to be supplemented with planning factors such as sufficient resources, clear goals and a plan for implementation in order for the project to be realized and the work maintained. These results indicate that a good understanding of politics and administration, a close collaboration with the target group as well as more systematized evaluation processes could facilitate the project manager in the work towards driving public health projects towards success and maintenance.

Offentlig verksamhet i Sverige har framtida utmaningar med att upprätthålla och leverera välfärdstjänster. Befolkningen ökar men antal personer i arbetsför ålder minskar. Därför behöver offentlig verksamhet effektivisera de tjänster som erbjuds befolkningen. När tjänster och myndighetsutövning utformas finns det positiva aspekter av att använda tjänstedesign i de projekt som handlar om utveckling och innovation. Studien undersöker vilka faktorer som beskrivs bidra till framgång i tjänstedesignprojekt samt vilket värde tjänstedesignprojekt bidrar med. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetod. För att kunna svara på forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju personer som har erfarenhet av tjänstedesignprojekt inom offentlig verksamhet. Informanternas svar har bearbetats genom tematisk analys. Analysen visar på att användarinvolvering, utifrån användarens perspektiv, bidrar till framgång. Även stöd i olika former, som exempelvis en engagerad styrgrupp med mandat att ta beslut, är faktorer som bidrar till framgång. Kunskap om och förankring av tjänstedesignprojekt, från ledning till medarbetare är också en framgångsfaktor. Likväl att få utrymme att genomföra tjänstedesign i projekt för utveckling och innovation i offentlig verksamhet. Att samskapa med användare, utförare och intressenter skapar ett högre värde för slutanvändare och utförare. I studien framkommer framgångsfaktorer som går att koppla till projekt generellt, men även specifika för tjänstedesignprojekt. Att samskapa med användare, utifrån dennes fokus och perspektiv, har fler dimensioner visar denna studie. För att kunna använda sig av tjänstedesignprojekt fullt ut krävs det ett perspektivbyte i organisationen, att ändra sitt förhållningssätt till att visa tillit för metod och samskapande aktörer.

The purpose of the study is to explore how project managers in municipal activities experience that the structures and processes of the project work form create a successful project. Based on the question What do project managers in public sector experience creating a successful project in their organization? an in-depth picture of the subject is reproduced. This study was conducted using a qualitative method with an inductive effort where semi-structured interviews were conducted to gain a better understanding of the study's purpose and question. This in turn led to a result where three central themes: Speaking is gold silence is silver, The municipal trap and Politics as a brake block?. Subsequently, the discussion has been approached in connection with these themes and which resulted in the conclusions success factors based on communication and commitment. Furthermore, conclusions concerning the municipality's decision-making paths are not considered optimal and thus do not offer effective projects. Finally, politics can help or overthrow a project, but it should not do so. / Syftet med studien är att studera hur projektledare i kommunal verksamhet uppleveratt projektarbetsformens strukturer och processer skapar ett framgångsrikt projekt. Utifrån frågeställningen Vad upplever projektledare i kommunala organisationer skapar ett framgångsrikt projekt i deras organisation? återges en fördjupad bild i ämnet. Denna studie är genomförd med kvalitativ metod med en induktiv insats där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bättre förståelse för studien syfte och frågeställning. Detta i sin tur ledde fram till ett resultat där tre centrala teman: Att tala är guld att tiga är silver, Den kommunala fällan och Politiken som bromskloss?. Därefter har diskussionen tagits an med koppling till dessa teman och som resulterade i slutsatserna framgångsfaktorer som bygger på kommunikation och engagemang. Vidare slutsatser berör kommunens beslutsvägar inte anses optimala och därmed inte erbjuder effektiva projekt. Till sist kan politiken hjälpa eller stjälpa ett projekt men den bör inte göra detta.

Artikelns syfte är att öka kunskapen om kulturprojektens speciella karaktär genom att undersöka vad det önskade resultatet är och vilka faktorer som är avgörande för ett kulturprojekts framgång eller misslyckande. Studien fokuserar på värmländska kulturinstitutioner som årligen får statligt bidrag genom samverkansmodellen. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från institutionerna där de berättade om sin respektive institutions verksamhet och projekt. Empirin har sedan analyserats mot en tidigare utformad framgångsmodell av Fors och Svedberg (2015) som illustrerar framgångskriterier för kulturprojekt, för att sedan kartlägga institutionerna bild av lyckade projekt. Forskningens resultat visade att institutionernas huvudsakliga mål, och det som de hoppas på att uppnå, är produktioner och projekt av hög konstnärlig kvalité mer än ekonomisk framgång. Resultatet visade även på att kulturmålen anses mer som riktlinjer än direkta krav. / The purpose of this article is to increase the knowledge about the special characteristics of cultural projects by examining what the desired outcome is and the factors that are critical to a projects success or failure. The focus of the study is the cultural institutions in Värmland which annually receive government subsidies through the collaboration model. The study is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from the institutions where they talk about their respective institutions' activities and projects. The empirical data was then analyzed against a previously designed success model by Fors and Svedberg (2015) that illustrates success factors for cultural projects, and to then identify the institutions view of successful projects. The research results showed that the institutions main objectives, and what they hope to achieve, is productions and projects of high artistic quality rather than economic gain. The result also showed that the cultural goals are considered more as guidelines than direct requirements.

Definitionen av ett projekt är att det måste gå att mäta om ett projekt nått sitt mål eller inte. Ett projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där projektgruppen upplöses och projektet avslutas. De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram. I denna studie beskrivs arbetsgången hos två projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda projektens arbetsgång, samt vad projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive projekts genomförande och slutresultat. Slutsatsen som man kan dra av jämförandet av Projekt A och B med den teoretiska projektgången är att i många fall oberoende på storleken på ett projekt så genomförs kundorderprojekt på samma sätt. / The definition of a project is that the goal must be able to be measured after the project is finished. A project must have a clear ending point where the project group is dissolved. The methods that have been chosen for collecting material are interviews with the project managers and the customers. Litterature has also been studied for a theoretical view. In this study two projects are analyzed. At comparison between the projects, it shows that there are both similarities and differences between the way to work in a project. In the result it is described how the two projects where carried out and also what the project managers and the customers thought of the realization and end result. The conclusion that you can draw is that in many cases the realization are not depending of size of the project. The projects are carried out the same way independent of the projects size.

<p>Definitionen av ett projekt är att det måste gå att mäta om ett projekt nått sitt mål eller inte. Ett projekt skall också ha en klar och tydligt fastställd slutpunkt, där projektgruppen upplöses och projektet avslutas.</p><p>De metoder som valts att användas för datainsamling är intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har använts för att kartlägga redan existerande kunskap inom området samt för att bygga upp en teoretisk referensram.</p><p>I denna studie beskrivs arbetsgången hos två projekt. Vid jämförande och analys av arbetsgången vid de båda projekten visade det sig att det fanns både likheter och skillnader. I resultatet redovisas de båda projektens arbetsgång, samt vad projektledarna och kunderna har för åsikter om respektive projekts genomförande och slutresultat. Slutsatsen som man kan dra av jämförandet av Projekt A och B med den teoretiska projektgången är att i många fall oberoende på storleken på ett projekt så genomförs kundorderprojekt på samma sätt.</p> / <p>The definition of a project is that the goal must be able to be measured after the project is finished. A project must have a clear ending point where the project group is dissolved. The methods that have been chosen for collecting material are interviews with the project managers and the customers. Litterature has also been studied for a theoretical view.</p><p>In this study two projects are analyzed. At comparison between the projects, it shows that there are both similarities and differences between the way to work in a project. In the result it is described how the two projects where carried out and also what the project managers and the customers thought of the realization and end result. The conclusion that you can draw is that in many cases the realization are not depending of size of the project. The projects are carried out the same way independent of the projects size.</p>

This paper examines how the advance of Artificial Intelligence (AI) technologies may affect the role of project managers. It draws on a narrative literature review and semi-structured interviews conducted with seventeen project managers from various industries in Sweden. The theoretical framework of the study is based on Wachnik's stages of AI development and categorization of core competencies for project success of Alvarenga et al. The results of this paper suggest that even though the current uptake of AI technologies is still low in project management practices, project managers can already start preparing for the potential paradigm shift by focusing on developing competencies such as communication, leadership, and understanding the technological context. Moreover, the authors developed the Holistic Competencies Triangle model to navigate project managers through the competencies needed for successful and effective project management when AI is more widely adopted. / Denna studie undersöker hur utvecklingen av artificiella intelligensteknologier (AI) kan påverka projektledarens roll. Studien är byggd på en narrativ litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sjutton projektledare från olika branscher i Sverige. Studiens teoretiska ramverk baseras på Wachniks steg för AI-utveckling och kategoriserade kärnkompetenser för projektframgång av Alvarenga et al. Resultatet tyder på att även om den nuvarande användningen av AI-tekniker fortfarande är låg inom projektledningspraxis, kan projektledare redan börja förbereda sig för det potentiella paradigmskiftet genom att fokusera på att utveckla kompetenser som kommunikation, ledarskap och förstå den teknologiska kontexten. Dessutom har författarna utvecklat en holistisk kompetens-triangelmodell för att navigera projektledare genom kompetenserna som krävs för en lyckad och effektivt projektledning när AI blir mer utbrett.

People and the project teams are the ones who drive us above and beyond. The literature on project management has a strong focus on developing superhero project managers who can lead, transform, and grow project teams using numerous projects management tools. Projects are known as a team effort yet the research on top performing project teams, I argue are not comprehensive. There are only a handful of studies done on how to lead project teams towards top performance. In the recent years, the concept of shared leadership and co-creation has been developing and pointing even more towards the need to work with team processes and that the project management is about the team and not the project manager. In this study I have examined the key elements of values, standards and roles and how top performing teams in projects are developed and sustained. This study is based on ten comprehensive interviews with project award winners and their perception of the key elements to their success stories. The results of the study have indicated the importance of empowering the people and the project team towards selfmanaging team. The results reveal further that bringing up a value-discussion in project teams and specifically top performing ones might be perceived as counterproductive. / Människor och projektteam är de som driver oss att nå utöver det vanliga. Litteraturen om projektledning har ett starkt fokus på att utveckla superhjälteprojektledare som kan leda, transformera och utveckla projektteam med hjälp av många projektledningsverktyg. Projekt är kända för att vara en laginsats men forskningen om toppresterande projektteam och hur man når excellens i projekt hävdar jag inte är heltäckande. Det finns bara en handfull studier gjorda om hur man leder projektteam till att bli toppresterande. Under de senaste åren har begreppet delat ledarskap och samskapande utvecklats och pekar ännu mer mot behovet av att arbeta med teamprocesser och att projektledningen handlar om teamet och inte projektledaren. I den här studien har jag undersökt nyckelelementen värderingar, standarder och roller och hur toppresterande team i utvecklas och upprätthålls. Denna studie är baserad på tio omfattande intervjuer med projektpristagare och deras uppfattning om nyckelelementen i deras framgångsberättelse. Resultaten har visat vikten av att stärka människor och projektteamet mot att bli självstyrande team. Resultaten avslöjar vidare att det kan uppfattas som kontraproduktivt att ta upp en värdediskussion i projektteam och specifikt de som är toppresterande.