Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem är komplext med många faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli så bra som möjligt krävs det därför att arbetet genomförs på ett strukturerat och metodiskt sätt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgå som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och är avsedda att ge stöd i själva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller å andra sidan behandlar olika sätt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingå i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istället för att behandla dessa som två separata delar. Utifrån analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingå i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förändringsstudie, projektstart och projektavslut.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel. I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt? Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas. Företagen tar fram sina egna modeller vars utformning och omfattning starkt är kopplat till företagets storlek.

The Swedish population is growing and is expected to hit 11 million in 2025, at the same time there is a lack of residence. Beside the need to construct residence there is also a need for increased infrastructure for a growing city. The big amount of investments demands cheaper constructions by efficient processes with less resources and shorter construction time. To be competitive on the market the contractors need to have control of their construction processes and project management. Due to a larger degree of uniqueness in infrastructure projects compared to residentials there have been less development addressing efficiency and project management in this field. One of Sweden’s biggest contractors, NCC, has developed descriptions of standard processes and documents for managing the projects to keep the competitiveness on the market and to ensure a high quality. Despite this development, the content in processes and documents, are perceived as inadequate. The problem addressed in this study, is to find the difference between PMI’s PMBOK construction extension and a contractor’s described project management and its practice. The result of the comparison between PMBOK and NCC:s described project management show that some activities are included by both PMBOK and NCC, some activities are missing in either PMBOK or NCC and some are included only partially by NCC or PMBOK.   In practice, the result show that the executed activities follows the NCC:s described project management. The biggest issue is the understanding of why the activities are made and how they should be used.

Projektledare har inte möjlighet att styra projektet utan att koppla in andra aktörer från början och måste förhålla sig till begränsningar inom omfattning, tid och ekonomi Projektledare styr med projektplaner för att senare kunna följa upp utfallet. Förtätningsprojekten kontrolleras och följs upp under genomförandet för att hålla tidplaner och budget för projektet. Projektledare gör ekonomiska efterkalkyler för att mäta resultaten samt utvärderarprojektet i helhet. Resultatet av denna studie visar på att projektledare styr projektorganisationen vid förtätningsprojekt med hjälp av faser för att få en tydlig struktur på projektets omfattning.

I dagens byggprojekt blir många byggen försenade och innehåller avvikelser som gör att budgeten inte kan upprätthållas. Företag inom branschen har inte alltid standardiserade sätt för att planera sina projekt. Det är vanligt att företag idag använder vissa delar av projektstyrningsmetoder, därmed kan de missa viktiga delar som behövs för ett lyckat projekt. Inom byggbranschen arbetar byggföretagen med små marginaler gällande budgeten, det blir viktigare att hålla budgeten för att inga avvikelser ska ske.Syftet med uppsatsen är att undersöka projektstyrning ur perspektivet PMI, inom projekt vid byggnation av stålhallar. Samt undersöka möjligheten med att kombinera metoderna Gantt-schema med EVM för att sedan implementera de vid projekt. Utifrån vår fallstudie med två företag inom stålhallsbranschen, har vi undersökt vad som definierar ett projekt. Vi har även undersökt hur byggprocessen är strukturerad, hur företagen arbetar med sina projekt samt om det finns möjlighet att implementera metoderna Gantt-schemat och EVM i projektstyrningen för stålhallsbyggbolagen. Vid en implementering av Gantt-schema, hade en tydlig strukturering av aktiviteterna kunnat hjälpa företagen med tidsplaneringen. I projektstyrning kan projektledarna inte enbart använda sig av Gantt-schemat som styrningsmetod. Eftersom Gantt-schemat inte kan utföra komplexa uträkningar, krävs det att projektledaren använder sig av andra metoder för budgeten och prestationen. En metod för detta skulle kunna vara Earned Value Manegement (EVM), metoden används för att mäta prestation över utfört arbete. Med EVM kan företagen mäta alla aktiviteter i ett projekt, för att följa upp hur projektet fortlöper. En implementering av både Gantt-schemat och EVM ger möjligheten att tydliggöra alla delar i projektet, från tid- och kostnadsanalys till planering av varje delmoment och mätning av prestation.

Background: The City Council of Helsingborg commissioned the municipal board to develop an action plan to promote the sharing economy and circular economy in Helsingborg 2020-2024. The number of projects in the public sector has increased and as a result of new requirements from the Swedish government and EU directives, organizations must work more circularly during projects. Therefore, new working methods and strategies are required to work in a circular way, and an important part is to introduce circular business models. However, there are no clear guidelines, decision paths or planning methods for how organizations should implement circular projects. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the usage of Helsingborg's action plan for the impact of the circular economy on project management, as well as to identify and map the perceived effects of the action plan for Helsingborg's city administrations. Method: This study is a qualitative case study with a deductive research approach that contains iterative elements. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted to collect empirical material with respondents through a snowball sampling. The theoretical frame of reference consists of scientific articles, literature and documents. Conclusion: The action plan contributes to the city of Helsingborg becoming a more sustainable and circular city in the future. The administrations' working methods will also become more efficient through more digital aids, which will enable more circular projects. The public sector has an essential role in breaking the linear economy and transitioning to the circular one. However, one difficulty is implementing circular working methods on a larger scale. All parties must be involved and promote circularity for large projects to succeed. Keywords: Circular economy, project management, public sector, action plan

<p>Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.</p><p>Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast. Flexibiliteten med funktionaliteten räcker med andra ord inte till. Önskvärda förbättringar inom DSDM är att ge mer underlag för hur man skall få en ny beställare att godkänna modellen. Dessutom att tillhandahålla guidelines för hur man kan hantera ett projekt med många och detaljerade krav. En annan viktig faktor som måste förbättras är hur man får projekt med DSDM att bli mindre stressiga.</p><p>DSDM är en modell som uppskattas av dem som har erfarenhet av den och som anses resultera i lyckade projekt, för både beställare och leverantör. Mina slutsatser är därför att DSDM kan fungera bra men att det ställer höga krav på projektet. Både beställare och leverantör måste vara engagerade. Beställaren måste kunna prioritera sina krav och räkna med att en del funktionalitet inte kommer med. Dessutom måste det finnas stor användarinvolvering och projektgruppen måste ha beslutsmandat.</p>

<p>In a global economy it is important to understand what project management is and how it functions in a contemporary company. This report includes an empirical case study of a project flow, which was conducted in the department Packaging Concept (PC) which is a part of Stora Enso. As all of PC´s customer enquiries are unique and must be considered an individual project, PC continuously works in projects. An analysis of the project flow was conducted based on interviews at and visits to PC as well as relevant documents distributed by the department. The report gives an understanding and analysis of how PC works in projects. A description of the project flow is given and the project roles are defined. Furthermore, PC´s way of following up projects as well as managing risks are presented and analysed. The analyses in this report are based on a chapter that includes relevant project- and process management theory. PC´s project flow is long and includes many steps that must be conducted in order to deliver a good result to the customer. This project flow can be divided into the initial phase, the preliminary study phase, the planning phase, the implementation phase and the completing phase. In order to support the employees, PC has templates and instruction manuals that give clear guidelines and directives on how to manage a project. The management and the employees at PC see the project flow as a process giving an overall picture of the project flow. There are many players involved in the course of a project. Internally in PC, the project roles are divided between the management, the salesmen, the project engineers and the service engineers. Management orders the project while the project engineer is the project manager. A team of suppliers, a salesman and service engineers constitute the project group. Special focus has been placed on how PC manages project evaluation and risk management. Analyses of these two elements were done, and the findings in this report are that PC has inadequate guidelines for managing project evaluation and for managing risk. PC has managed to make the project flow clear and easy to work with. Everybody in the department understands the general picture of the project flow and the role that they and their colleagues play. In our opinion this is due to the clear guidelines and directives communicated through templates and instruction manuals. These are, however, not currently sufficient. Better documented guidelines for managing project evaluation and risk management should be completed by the management.</p>

No description available.

<p>Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning. Organisationer som, såsom Sida, utför en påtaglig del av sin verksamhet i projekt kallas för multiprojektorganisationer. Det har genomförts väldigt lite forskning om multiprojektorganisationer och det finns därför en bristande empirisk bas inom området och detta ser vi som ett problem då en stor del av alla projekt utförs just i en multiprojektkontext. </p><p>Vårt syfte är att utröna hur Sida styr sina projekt och på så sätt bidra till att öka förståelsen av styrningen i multiprojektorganisationer. Studien är utförd som en kvalitativ fallstudie och grundas på internt Sida- material och intervjuer av handläggare på Sida. </p><p>Utifrån vår studie av Sida anser vi oss kunna dra vissa slutsatser om styrningen av projekt i en multiprojektorganisation. Vi menar att ett sätt för en multiprojektorganisation att handskas med det faktum att deras projekt uppvisar både olikheter och likheter är att ha en matrisstruktur som handskas med olikheterna samtidigt som det finns generella modeller för projektstyrning. Slutligen har vi funnit att Sidas idé om partnerskap genomsyrar hela organisationens styrning och sätter ramarna för den styrning som Sida utövar gentemot sina projekt. Inom dessa ramar väljer Sida lämplig styrning av sina projekt utifrån graden av tillit till samarbetspartnern och grad av osäkerhet i projektet. Dessa två variabler ger olika styrsituationer som avgör vilken sorts styrning de ska utöva, vilken grad av styrning som är nödvändig och på vilken nivå detta ska ske. Denna slutsats visar på att det, i likhet med tidigare forskningsresultat, även inom multiprojektorganisationen Sida finns styrsituationer som avgör val av styrning.</p>