<p>BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research</p><p>that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in</p><p>more complex fields of business have been requested.</p><p>PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems.</p><p>METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&D, Gambro R&D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense.</p><p>CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems.</p> / <p>BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts.</p><p>SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem.</p><p>GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&D, Gambro R&D och AstraZeneca Development R&D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt.</p><p>RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.</p>

BACKGROUND: Project based structures has become more and more common in the organizations of today. As the project based structures are given a more central role in the organizations the interdependencies between the projects are getting more attention. These structures need a new type of control to meet the unique challenges that arise. The research that has been done has been concentrated around the project form and the projects internal control, the area of multi-project management is therefore relatively unexplored. The few existing studies on the subject focus on projects in the construction industry why research in more complex fields of business have been requested. PURPOSE: The purpose of this thesis is to explore and analyze how knowledge intense multi-project organizations manage their project activities, and to determine how different organizational characteristics affect the need for management control systems. METHODOLOGY: The empirical data has been collected through interviews with personnel in BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D and AstraZeneca Development. These organizations are all mature and project intense. CONCLUSION: With an organization´s line of business follows a certain level of uncertainty and interdependencies between projects. Another important factor is the organization´s level of internal and external differentiation. These three factors together describe the characteristics of an organization, which forms the organization´s starting position. To handle the uncertainty of unpredicted events the organizations’ reflexes has to be quick enough; this is made possible through a project oriented organizational structure where the project managers have more authority than the function manager. Interdependencies between projects is handled through coordination, the level of coordination needed is dependent on the degree of interdependencies. Last but not least the organization has to handle the complexity that comes with the degree of internal and external differentiation. This is managed through the integration and extent of the management control systems. In the analysis chapter a model is presented that describes the relationship between the organization characteristics and management control systems. / BAKGRUND: I dagens organisationer är det allt vanligare att verksamheten bedrivs i projektform. När företag allt mer började ta till sig projektbaserade strukturer kom relationen mellan projekt i fokus. Denna arbetsform kräver en ny typ av styrning, detta för att hantera de beroenden som finns mellan projekten samt för att möta de samordningsproblem som kan uppstå. De senaste åren har projektstyrning blivit ett allt vanligare forskningsområde, multiprojektstyrning finns det dock inte mycket information om. Den forskning som väl genomförts har inriktats mot byggsektorn varför forskning på komplexare områden eftertysts. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur kunskapsintensiva multiprojektorganisationer hanterar sin projektverksamhet, samt att utröna hur olika organisationers egenskaper påverkar behovet av styrsystem. GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer på BT Products R&amp;D, Gambro R&amp;D och AstraZeneca Development R&amp;D. Samtliga organisationer är mogna och har en arbetsgång som baseras på projekt. RESULTAT: Ett företags verksamhetsområde medför en viss grad av osäkerhet i den praktiska verksamheten, ytterligare en annan verksamhetsspecifik faktor är beroendegrad mellan projekt. Vidare är ett viktigt karaktärsdrag hos organisationer graden av differentiering. Dessa tre faktorer beskriver organisationens karaktäristika, med andra ord vilket utgångsläge organisationen har i sitt arbete. För att kunna hantera osäkerhet krävs att organisationen har tillräckligt bra reflexer för att möta oförutsedda händelser, detta löses genom att ge projekten mer auktoritet jämfört med funktionen. För att hantera beroenden krävs att verksamheten koordineras, vilken grad av koordinering som krävs beror på vilken grad av beroenden som finns representerat. Slutligen måste den komplexitet som differentiering ger hanteras, detta sker genom integrationen och omfattningen av styrsystemen. I uppsatsen presenteras avslutningsvis en modell som beskriver relationen mellan organisationen och dess styrning.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes: 1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen? 2. Hur kommuniceras framdriften så att det är lätt för ett projekts alla intressenter att förstå hur projektet framskrider mellan gaterna? 3. Med vilka intervall mäts lämpligen framdriften mellan gaterna? 4. Hur kan indikatorer formuleras/utvecklas utifrån en specifiks verksamhets behov? En hermenuistisk kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Studien genomfördes delvis på det företag författaren själv arbetar på varför metoden innehåller stora delar av aktionsbaserade forskningselement. Sammanställning av rekommendationer från forskning och ledande praktik jämfördes med resultat hämtade från benchmarkingstudie och fallstudie ur vilken slutsatser dragits. Under benchmarkingstudien och fallstudien genomfördes totalt 23 semistrukturerade djupintervjuer med avsikt att förstå behov och framgångsfaktorer. Processen för arbetet kan liknas med en explorativ designprocess där författaren succesivt sökt ta fram och forma lämpliga framdriftsindikatorer utifrån en specifik verksamhets behov. Studien visade att det, sedan de tre framdriftsindikatorerna "Scope, time och cost" befästes i begynnelsen av användandet av projekt som arbetsform, numer finns insikter om att det är många faktorer som tillsammans leder ett projekt framåt. Olika faser i projekt kräver olika insatser, olika intressenter kräver olika information, olika nivåer i projektet har olika behov av uppföljning varför en väl avvägd kombination av ett 15-tal olika indikatorer så kallade Key Performace Indicators (KPI’er), designade för respektive projekts och verksamhets unika behov rekommenderas. Studien visade vidare att en framgångsfaktor för kommunikation av projektframdrift ligger i hur samarbete i projekt sker. Rekommendationen är att design av kommunikationstruktur utformas så att helhetsperspektiv och röd tråd i forum och dialog erhålls. Visualisering av framdriften och samtliga intressenters deltagande vid möten och framdriftskommunikation konstaterades vara en grundförutsättning för framgångsrika resultat. Avseende lämpliga intervall drogs slutsatsen att även dessa rekommenderas att sättas utifrån behov eftersom behoven av dialog av respektive indikator varierar under projektens gång. Kommunikationsprincipen "hellre ofta och lite, än sällan och mycket" rekommenderades. Grundat i studiens resultat rekommenderades slutligen lämpliga indikatorer, lämplig kommunikationsstruktur och lämpliga intervall designade unikt för den specifika verksamheten i uppsatsens fallstudiedel. / How does one know that a project is on track? What criterias should be monitored between the Gates so that specified criterias is obtained at the Gate? Which measuring points are needed? At what intervals should the progress be measured? How does the project manager present the progress to its stakeholders in a successful manner so that the stakeholders understand the status and decide upon corrective actions if needed? A key factor in successfully managing projects between phases and Gates would most presumably lie in the ability to see the progress of tasks between the gates. The objective of this Master thesis is therefore aimed to contribute with knowledge regarding how to achieve a sound progress between the Gates of the project so that specified gatecriterias will be obtained at the Gate. This Master thesis will also seek to contribute knowledge about how to communicate the progress to its stakeholders in a successful manner whereupon the following questions where put: 1. What indicators are suitable to use in the project management process when following the project progress between the Gates in accordance to previous research and leading practice findings? 2. How can the progress be communicated to its stakeholders so that it will be easy to follow the progress of the project between the Gates? 3. What measurement intervals are considered to be suitable when following the progress between Gates? 4. How can indicators be designed/developed based on a specific business requirements? A hermenuistic qualitative study with an inductive approach was conducted. Since the author of this thesis works at the company where the study was conducted the method contains many elements of action research. A summary of recommendations from research and leading practice were compared with results obtained in the benchmarking study and the case study from which conclusions were drawn. A total of 23 semi-structured interviews were conducted during the benchmarking study and the case study with the intention of understanding the needs of information at the specific business and to understand which factors that could be considered as success factors. The progress of the work can be considered as an explorative design process in which the author successively have designed and developed suitable Key Perfomance Indicators, KPI’s based on a specific business requirements. The results shows that modern research has come to an insights that the progress of a projects consists of more factors than the three indicators "Scope, time and cost" recommended at the early stages of using project as a working method. The different phases of the project require different actions and efforts and interventions, various stakerholders requires different information, different levels of the project management has different needs for follow-up and require different levels of detailed information, why a balanced combination of some 15 different Key performace Indicators (KPI's), designed for the unique needs of each project and activity is recommended. The study shows that the success of communicating project progress lies in the way cooperation is based in the project. It is recommended that the communication structure is designed so that a holistic perspective and a "red thread" in forum and dialogue are obtained. Visualization of progress and participation of all stakeholders at pulsmeetings were found to be a prerequisite for successful results. Regarding an appropriate interval, it is concluded that each interval are recommended to be set on the basis of need since the needs of dialogue for each indicator varies with the progress of the projects. However, communication using the principle "rather babysteps - often and short, than elephant paces - seldom but long" is recommended. Based on the results from the study, the thesis ends with recommending suitable indicators, suitable communication structure and suitable intervals designed uniquely for the specific business in the case study.

De flesta metoder, verktyg och arbetssätt som används vid traditionell projektledning har använts under en lång tid trots att de yttre förutsätt-ningarna har förändrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, därför utvecklades mer lättrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till år 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gå till. Det finns idag några ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgår ifrån en organisations strategi eller vikten av strategisk passform. Syftet med denna rapport har varit att undersöka hur en agil systemutvecklingsmetod kan väljas utifrån strategisk passform. Undersökningen har även syftat till att studerade förändringar som kan krävas i en organisations projektstyrningsmodell för att införa en agil systemutvecklingsmetod. För att besvara syftet har en fallstudie utförts på Statens tjänstepensionsverk. På SPV har en ut-värdering med TS-metoden genomförts för att bedöma olika agila systemutvecklingsmetoders strategiska passform. Med hjälp av TS-metoden har agila systemutvecklingsmetoder bedömts mot en organi-sations strategiska mål. Resultatet från utvärderingen var att de agila systemutvecklingsmetoderna DSDM och Scrum ansågs ha den bästa strategiska passformen. Då DSDM till stor del är ett ramverk är en kom-bination av dessa båda systemutvecklingsmetoder möjlig. TS-metoden har resulterat i en relativ bedömning mellan de agila systemutveckl-ingsmetoderna. Utifrån denna bedömning har de agila systemutveckl-ingsmetoderna kunnat rangordnas utifrån ett strategiskt perspektiv. Införandet av en kombination av metoderna har inneburit att arbetet kommer att utföras iterativt istället för sekventiellt och detta har inneburit att beslutspunkterna i projektstyrningsmodellen har förändrats. Även styrning efter TKQ har försvunnit. / Most of the methods, tools and approaches used in traditional project management come from the Cold War days. System development sector experienced the traditional methods of managing projects as extremely static and slow and therefore developed more agile methods, agile sys-tem development methods. By the year 2007 there was not a structured process for the selection and implementation of an agile method. There is currently some framework that describes how the selection and im-plementation of an agile method can be conducted. None of these frameworks will be considered or assume an organization strategy and the importance of strategic fit. The purpose of this report was to investi-gate how an agile software development method can be chosen based on strategic fit. The survey also aimed to study the changes that would be required in an organization's project management model in order to introduce an agile system development methodology. To answer the question, an evaluation with TS-method was performed. In the TS-method has agile software development methodologies assessed against an organization's strategic goals. The result from the evaluation was that the agile software development methods DSDM and Scrum were con-sidered to have the best strategic fit. When the DSDM largely is a framework a combination of the two agile software methods is possible. TS-method gave a relative assessment between the agile software devel-opment methods. Based on this assessment, the agile software devel-opment methods could be ranked from a strategic perspective. The in-troduction of a combination of methods has meant that the work will be performed iteratively rather than sequentially, and this has meant that the decision points in the project management model have changed. Although control with TKQ has disappeared.

Bakgrund: Att företag bedriver projekt har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena.Projekt beskrivs ofta utifrån den tidsbegränsning som omgärdar det där projektet är uniktsamtidigt som det är en del av företagets historia och den framtida förmågan att bedrivaprojektarbete. Det har visat sig svårt att styra projekt med utgångspunkt i de modeller somskapats för traditionella organisationer och därför finns det behov av ökad kunskap kring hurstyrning kan förstås i förhållande till projekt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra till ökad förståelse kring vilka likheter ochskillnader det finns i vad som leder till förändring i olika projekt och hur styrningen avprojektet kan förstås utifrån företagets styrsystem. Metod: Studien bygger på en undersökning av två projekt och de företag projekten är en delav. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts för insamlingav data. Slutsats: Styrningens förändring i projekt kan inte enbart förklaras genom att studeranutida och situationsbaserade variabler. Nutida och situationsbaserade variabler är viktigaför att förstå varför styrningen förändras men genom att studera företagens och projektenshistoria kan styrningens förändring bättre förklaras. Den inverkan som projektledaren ochprojektmedlemmarna får på styrningens förändring är viktig för att förklara varförstyrningen förändras utifrån olika utgångspunkter i olika projekt. / Background: The fact that companies carry out projects have become more common inrecent decades. Projects are often described based on the time limit that surrounds theproject where the project is unique while it is part of the company's history and the futureability to conduct project work. It has proved difficult to control projects based on the modelscreated for traditional organizations and there is a need for increased knowledge on howcontrol can be understood in relation to projects. Aim: The aim of this study is to contribute to increased understanding of the similarities anddifferences in what leads to change in different projects and how the management of projectscan be understood from the company's control system. Methodology: This study is based on two projects and the companies the projects are partof. The study has a qualitative approach in which semistructured interviews were used fordata collection. Conclusions: Management's change in projects can not only be explained by studyingcurrent and situational variables. Current and situational variables are important tounderstand why management changes, but by studying the history of companies andprojects, the change of management can be better explained. The impact of the projectmanager and project members on the change of control is important in explaining whymanagement changes based on different starting points in different projects.

Many companies depend on their innovation capabilities to increase sales in an increasinglycompetitive market. This affects the companies’ R&amp;D departments, which have to identify and develop new products that the market demands. However, even though new product development has been a well-researched area, there is still a gap between theory and practice regarding how to implement efficient new product development processes. Therefore, this study has investigated how the outcomes of new product development projects can be more  consistent. Particularly, the study has focused on how project governance of new product development can be improved. This investigation has been done by conducting a case study of six new product development projects at Sandvik Materials Technology in Sandviken, Sweden, a world-leading manufacturer of high-value added steel products. The results indicate that new product development at Sandvik Materials Technology works well, however there is still room for improvement. The findings suggest that in order to improve the consistency of the project outcomes, education in the process and workshops are needed. Furthermore, roles and responsibilities should be more specific and a structure for how to handle projects in the matrix organization has to be implemented. The findings of this study have implications both on the theoretical and practical aspect. Regarding the theoretical aspect, the findings provide additional data in a well-researched area  that still has a knowledge gap between literature and practice. Furthermore, from a theoretical point of view, the findings show how a world-leading manufacturer can improve the consistency of its new product development project outcomes. / Många av dagens företag måste förlita sig på sin produktutveckling för att öka försäljningen på enalltmer konkurrensutsatt marknad. Detta påverkar företagens forskning- och utvecklingsavdelningar som måste identifiera och utveckla produkter som marknaden efterfrågar. Trots att produktutveckling är ett väl utforskat område finns det ett gap mellan de teoretiska modeller och den praktiska implementeringen av dem. Denna studie har därför studerat hur resultatet av produktutvecklingsprojekt kan förbättras. Mer specifikt har denna studie fokuserat på hur styrningen av produktutvecklingsprojekt kan bli bättre. En fallstudie på sex produktutvecklingsprojekt i Sandvik Materials Technology, en världsledande tillverkare av högt förädlade stålprodukter, i Sandviken, Sverige har bidragit till empirin. Resultatet indikerar att produktutvecklingen på Sandvik Materials Technology fungerar bra, däremot finns det utrymme för förbättringar. Förbättringarna gäller framförallt utbildning i processerna, workshops, förtydliga roller och ansvar och en tydlig struktur för hur produktutvecklingsprojekt ska hanteras i matrisorganisationen. Studien kommer att bidra till teorin genom empiri i form av en fallstudie. Denna fallstudie kan tillsammans med andra studier fylla gapet mellan teoretiska projektmodeller och den praktiska implementeringen av dem. Denna studie kommer även att bidra till en förbättring av Sandvik Materials Technologys produktutvecklingsprojekt.

The competence of a project manager leads to a project's success. Through a complex project managed by a well-competent project manager, companies hope to have an increased probability that the projects will reach their goal both within time and cost aspects. What is immediately revealed is then the problem of measuring the competence of a project manager. What should you really think about as a project manager? This is not something that is obvious and although there are more suggestions such as; a certification for project managers - the question of the project manager's stakeholders has not changed regarding how competent a project manager is. I take this part of the study, the purpose of which will be to create an overview of what the project manager's competencies look like with help from the perspective of others who then have a relationship with the project manager. The study investigates and describes what the concept of competence actually is and what parts competence consists of. This is in order to find out how the current competence of project managers is perceived from different perspectives, which factors affect whether a project manager is competence or not and finally what competencies and project managers in construction are expected to have according to actors and stakeholders. This thesis designates even project managers' areas of competence in today's work. The experience of a project manager is synonymous with far from knowledge and requires supportive efforts for learning. All education focused on competence should then be seen with a larger view where there is support for today's education. Regarding the project manager's previous competence, it should consider distributions between technical competencies, via knowledge of an area and non-technical competencies consisting of, for example, his personality and social competence such as mentality and leadership.

Med institutionell teori som teoretiskt ramverk undersöker denna studie projektledare ochutvecklares förhållningssätt till projektstyrningsramverk (PSR) inom den svenska offentligasektorn. Empirisk data samlades in med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer av 7 praktiker.Studien fokuserar på hur praktikernas subjektiva legitimitetsbedömningar påverkar derasförhållningssätt till PSR vilket potentiellt kan bidra till dess isomorfism eller differentiering.Resultaten visar att även om PSR vanligtvis är institutionaliserade och tenderar att vara trögainför förändring så frammanar upplevda missanpassningar av PSR ofta anpassningar.Anpassningar som görs på grund av otillräcklig kunskap kan leda till ytterligaremissanpassningar vilket understryker betydelsen av tillräcklig kunskap för ett effektivimplementation av PSR. Studiens resultat speglar att praktikers förhållningssätt till PSR är ettav responsivitet i anpassningen av PSR. Vidare belyser studiens resultat ett förhållningssättbland praktiker som uttrycks unikt till offentlig sektor samt viss upplevd missanpassning avPSR:s förhållande till offentlig sektor då det uttrycks att väletablerade PSR är konstruerade iåtanke med behov från den privata sektorn som skiljer sig från offentlig sektor.

Master thesis in the Business Administration and Economics Programme - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, 4FE18E, spring 2022.   Title: The impact of digitalization on management in the construction industry - An interview study on digital tools   Authors: Filip Euström &amp; Sajjad Ameen Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg   Background: The construction industry is often referred to as a conservative industry where changes are both difficult to get through and take a long time. Digitalization is an example where the construction industry has fallen behind. The industry often works with low margins, which means that efficiency and productivity play major roles. Digital tools can therefore contribute to higher efficiency and productivity.   Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of the ways in which digitalization has affected management accounting and management control as well as project management in the construction industry. Furthermore, the authors will also study how the construction industry has been affected by the development of digitalization in general.   Method: The authors have conducted a qualitative interview study where the empirical data consists of 13 semi-structured interviews with people from six different companies where they have different types of roles and experiences in the construction industry. With theory from scientific articles and literature, the collected empirical data could be analyzed.   Conclusion: The study has shown that digitalization has had a major impact on the construction industry, not least on management. The digital tools have not only improved the way the industry works, but it has also improved management accounting and management control as well as project management through, for example, systems that control, among other things, cost, schedule and quality. It has also been shown that training its existing staff is the answer to several of the challenges facing the construction industry. / Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, 4FE18E, vårterminen 2022.   Titel: Digitaliseringens påverkan på styrning inom byggbranschen  - En intervjustudie om digitala verktyg   Författare: Filip Euström &amp; Sajjad Ameen Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg   Bakgrund och problem: Byggbranschen benämns ofta som en konservativ bransch där förändringar både är svårt att få igenom och tar lång tid. Digitalisering är ett exempel där byggbranschen hamnat efter. Branschen arbetar ofta med låga marginaler vilket gör att effektivitet och produktivitet spelar stora roller. Digitala verktyg kan därför bidra till högre effektivitet och produktivitet.   Syfte: Syftet med studien är att bidra med förståelse för de sätt som digitaliseringen har påverkat verksamhets- och ekonomistyrningen samt projektstyrningen inom byggbranschen. Vidare kommer författarna även att studera hur byggbranschen har påverkats av digitaliseringens utveckling generellt sett.   Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ intervjustudie där den empiriska datan består av 13 semistrukturerade intervjuer med personer från sex olika företag där de har olika typer av roller och erfarenheter inom byggbranschen. Med teori från vetenskapliga artiklar och litteratur kunde den insamlade empirin analyseras.   Slutsats: Studien har visat att digitaliseringen har haft en stor påverkan på byggbranschen, inte minst styrningen. De digitala verktygen har inte bara förbättrat branschens arbetssätt utan det har också förbättrat verksamhets- och ekonomistyrningen samt projektstyrningen genom exempelvis system som kontrollerar bland annat kostnad, tidsplan och kvalitet. Det har även visat sig att utbildning av sin befintliga personal är svaret på flera av utmaningarna som byggbranschen har.