<p>Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.</p>

<p>I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.</p>

<p>Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.</p><p>Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon.</p><p>Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.</p>

Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning. Organisationer som, såsom Sida, utför en påtaglig del av sin verksamhet i projekt kallas för multiprojektorganisationer. Det har genomförts väldigt lite forskning om multiprojektorganisationer och det finns därför en bristande empirisk bas inom området och detta ser vi som ett problem då en stor del av alla projekt utförs just i en multiprojektkontext. Vårt syfte är att utröna hur Sida styr sina projekt och på så sätt bidra till att öka förståelsen av styrningen i multiprojektorganisationer. Studien är utförd som en kvalitativ fallstudie och grundas på internt Sida- material och intervjuer av handläggare på Sida. Utifrån vår studie av Sida anser vi oss kunna dra vissa slutsatser om styrningen av projekt i en multiprojektorganisation. Vi menar att ett sätt för en multiprojektorganisation att handskas med det faktum att deras projekt uppvisar både olikheter och likheter är att ha en matrisstruktur som handskas med olikheterna samtidigt som det finns generella modeller för projektstyrning. Slutligen har vi funnit att Sidas idé om partnerskap genomsyrar hela organisationens styrning och sätter ramarna för den styrning som Sida utövar gentemot sina projekt. Inom dessa ramar väljer Sida lämplig styrning av sina projekt utifrån graden av tillit till samarbetspartnern och grad av osäkerhet i projektet. Dessa två variabler ger olika styrsituationer som avgör vilken sorts styrning de ska utöva, vilken grad av styrning som är nödvändig och på vilken nivå detta ska ske. Denna slutsats visar på att det, i likhet med tidigare forskningsresultat, även inom multiprojektorganisationen Sida finns styrsituationer som avgör val av styrning.

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar. Fallstudien baseras på intervjuer med representanter för organisationer involverade i Norrköpingsmodellen, det personalavvecklingsprojekt som följde nedläggningen av Ericssons fabrik i Norrköping. Det formella systemet ger projektet dess grundstruktur samtidigt som det riskerar att begränsa organisationens flexibilitet. Flexibiliteten skapas istället av det informella systemet, som påför projektorganisationen en dynamisk egenskap som är nödvändig i en osäker miljö. Den dynamiska karaktären förstärks ytterligare genom att projektet tillförs oklarhet och en unik identitet. Människor i kris som möter en arbetsmarknad i ständig förändring kräver en projektorganisation där olika aktörers kompetens tillsammans skapar förutsättningar för individuella lösningar.

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.  Tre stycken referensprojekt från Siljeströms AB kommer att analyseras utifrån kostnadsstyrningens riskhantering. Ett av projekten är ett installationsprojekt med en budget på 19,8 miljoner kr, denna är en delad utförandeentreprenad. Ett annat projekt är en hyresgästanpassning med en budget på 3,05 miljoner kr, denna är en generalentreprenad. Det sista projektet är ett stambyte med en budget på 12,5 miljoner kr, denna är en styrd totalentreprenad. Rapporten kommer att påvisa en viss skillnad beroende på vad för metod som har använts vid analysering av referensprojektens totala projektkostnad. En av de metoder som kommer att analyseras är en formeluppbyggnad i Excel som bygger på sannolikhetsläras täthetsfunktioner och fördelningsfunktioner, denna slumpar fram värden. Den andra metoden som kommer att analyseras är @Risk som är en plug-in till Excel, denna bygger också sannolikhetsläran, men har många inbyggda formler och metoder till hjälp för den simulering som programmet kan utföra. Resultatet visar att formeluppbyggnaden i Excel är lättare att förstå men ger ett större spann mellan högsta och lägsta värde, medan @Risk som är svårare att förstå ger ett resultat som stämmer bättre överens med verkligheten. / This report is a thesis at the bachelor program in construction engineering and design at the Royal Institute of Technology in Haninge and was commissioned by Siljeströms AB. The report aims to provide an overview of cost control in construction projects, with an emphasis of the risk management of project planning. The cost control is something that is important to do; the sooner the project is done the better the results of this project's total cost. Cost control is based on three key parameters: time, cost and quality, they must be controlled properly and together so as not to unbalance the project budget. Another factor that also affects the cost control is the form of contract. This report will build turnkey projects, general contractor and shared performance contracting. Advantages and disadvantages are raised with each method. Production cost is also something that affects the total project cost, although the largest cost management is done at the beginning of a project. Three reference projects from Siljeströms AB will be analyzed in terms of risk Management of the cost control. One project is an installation project with a budget of 19.8 million SEK, this is a shared performance contracting. Another project is a tenant adaptation with a budget of 3,05 million, this is a general contractor. The final project is a pipe replacement with a budget of 12,5 million SEK, this is a controlled turn-key contract. The report will show a slight difference depending on the method used in analyzing the reference projects, total project cost. One of the methods that will be analyzed is a formula building in Excel based on probability taught density functions and distribution functions, this randomly to determine values. The other method that will be analyzed is @ Risk, which is a plug-in to Excel, this is also based on theory of probability, but has many built-in formulas and methods of assistance to the simulation the program can perform. The results show that the reconstruction formula in Excel is easier to understand but offer a greater range between maximum and minimum value, while @Risk which is harder to understand produces the results that is more consistent with the reality.

In a global economy it is important to understand what project management is and how it functions in a contemporary company. This report includes an empirical case study of a project flow, which was conducted in the department Packaging Concept (PC) which is a part of Stora Enso. As all of PC´s customer enquiries are unique and must be considered an individual project, PC continuously works in projects. An analysis of the project flow was conducted based on interviews at and visits to PC as well as relevant documents distributed by the department. The report gives an understanding and analysis of how PC works in projects. A description of the project flow is given and the project roles are defined. Furthermore, PC´s way of following up projects as well as managing risks are presented and analysed. The analyses in this report are based on a chapter that includes relevant project- and process management theory. PC´s project flow is long and includes many steps that must be conducted in order to deliver a good result to the customer. This project flow can be divided into the initial phase, the preliminary study phase, the planning phase, the implementation phase and the completing phase. In order to support the employees, PC has templates and instruction manuals that give clear guidelines and directives on how to manage a project. The management and the employees at PC see the project flow as a process giving an overall picture of the project flow. There are many players involved in the course of a project. Internally in PC, the project roles are divided between the management, the salesmen, the project engineers and the service engineers. Management orders the project while the project engineer is the project manager. A team of suppliers, a salesman and service engineers constitute the project group. Special focus has been placed on how PC manages project evaluation and risk management. Analyses of these two elements were done, and the findings in this report are that PC has inadequate guidelines for managing project evaluation and for managing risk. PC has managed to make the project flow clear and easy to work with. Everybody in the department understands the general picture of the project flow and the role that they and their colleagues play. In our opinion this is due to the clear guidelines and directives communicated through templates and instruction manuals. These are, however, not currently sufficient. Better documented guidelines for managing project evaluation and risk management should be completed by the management.

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna. Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon. Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.

För att lära sig och förbättras är det viktigt att ta till vara på erhållna erfarenheter. Det är även  viktigt att genom rätt beslut driva projekt på ett lönsamt sätt. Vid företaget i fallstudien upplever kalkylatorerna att erfarenhetsåterföringen och uppföljningsarbetet har brister. Bakgrunden till examensarbetet är att kalkylatorerna vill få bättre återkoppling på sina kalkyler. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur uppföljningsarbetet fungerar och hur det kan förbättras vid företaget i fallstudien.   Examensarbetet har genomförts vid Peab Anläggning AB, Region Nord i Luleå. Empirin har till största del utförts genom 10st kvalitativa intervjuer med personal vid företaget men även utifrån deltagande observation vid några av företagets projekt. En uppföljningsmall har även konstruerats och utvärderats i företagets projekt.   Vid företaget i fallstudien är det ovanligt med återkoppling till kalkylatorn i form av nedskrivna produktionsdata. Det finns inget strukturerat sätt/hjälpmedel för att bedriva uppföljningsarbeten. Uppföljningar som görs vid företaget blir därför baserade på vad platschefen i projekten är intresserad av vilket resulterar i att nedskrivna produktionsdata sällan tas fram.   Det finns förbättringspotential för produktionsuppföljning och erfarenhetsåterföring. I detta examensarbete ges förslag på uppföljningsmall som underlättar en enkel och snabb produktionsuppföljning i projekten. Genom mallen fås erfarenhetsvärden i form av produktionsdata som genom återkoppling till kalkylavdelningen ger ett underlag och stöd i kalkyleringsprocessen. Förutom erfarenhetsvärden ger denna uppföljningsmall ett styrningsunderlag för platschefen i projektet där uppföljningen görs.   Det finns mycket kunskap och erfarenhet inom företaget och det finns mycket att vinna genom att ta vara på erfarenheter från genomförda projekt.