Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

Bakgrund och problem: En tilltagande globaliseringen, teknisk utveckling och ökad konkurrens har gjort att företag behöver anpassa sig till den föränderliga miljön för att förbli lönsamma och konkurrenskraftiga. Projekt är ett effektivt sätt att anpassa sig till en föränderlig och osäker omvärld. Därför har det skett en ökning av antalet projekt som bedrivs, samtidigt som en allt högre andel projekt misslyckas på grund av faktorerna i projektets miljö som orsakar komplexitet i projektet. Komplexiteten behöver således hanteras för att kunna driva projektet framåt.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur faktorerna i projektets föränderliga miljö orsakar komplexitet samt att skapa bättre förståelse för hur faktorerna hanteras i projektstyrningen. Vidare är det praktiska syftet att skapa vägledning och insikt i hur företag kan hantera komplexiteten som orsakas av dessa faktorer.  Metod: Forskningsstrategin är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Forskningsdesignen bygger en insamling av empiriska data genom semi-strukturerade intervjuer på sex olika verksamheter, där fallen består av både traditionella branscher där det traditionella projektstyrningsidéerna kan tänkas dominera och modernare företag som tar avstamp i mer agila projektstyrningsmetoder.  Slutsats: Studiens resultat visade att komplexitetsfaktorerna i slutändan påverkar en eller flera variabler i projekttriangeln, som är tid, kostnad och kvalitet/resultat. Komplexitetsfaktorerna som identifierades är begränsad tid, begränsade resurser, intressenternas inflytande, kompetensbrist, motstånd för förändring, lagar och regleringar samt teknisk utveckling. Studiens resultat visade också på att komplexitetsfaktorerna hanteras genom effektivare kommunikation, långsiktighet, effektiv planering, samt viljan att förändras. / Background and problem: Increasing globalization, technological development and increased competition have made it necessary for companies to adapt to the changing environment in order to remain profitable and competitive. Projects are an effective way to adapt to a changing and uncertain world. Therefore, there has been an increase in the number of projects carried out, at the same time as an increasing proportion of projects fail due to the factors in the project environment that cause complexity in the project. The complexity thus needs to be managed in order to be able to drive the project forward.  Purpose: The purpose of the study is to identify how the factors in the project's changing environment cause complexity and to create a better understanding of how the factors are handled in project management. Furthermore, the practical purpose is to create guidance and insight into how companies can handle the complexity caused by these factors.  Method: The research strategy is based on a qualitative approach with an abductive approach. The research design builds a collection of empirical data through semi-structured interviews of six different companies, where the cases consist of both traditional industries where the traditional project management ideas may dominate and modern companies that are based on more agile project management methods.  Conclusion: The results of the study showed that the complexity factors ultimately affect one or more variables in the project triangle, which are time, cost and quality/results. The complexity factors identified are limited time, limited resources, stakeholder influence, lack of competence, resistance to change, laws and regulations and technical development. The results of the study also showed that the complexity factors are managed through more efficient communication, strategic and effective planning and the willingness to change.

Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken gör gällande att stora projekt ofta misslyckas ett problem som inte har minskat, trots mångåriga erfarenheter från projekt. Även om utbudet av metoder, tekniker och programverktyg är tämligen omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt, trots mer erfarenhet och fler verktyg. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika metoder, tekniker och datorverktyg.Studiens syfte är att undersöka hur projektplanering i allmänhet och tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur de olika metoderna, teknikerna och programverktygen kan förbättra, och underlätta projektplaneringen.

Bakgrund och problem: Projekt präglas vanligtvis av en otillräcklig måluppfyllelse, exempelvis gällande tid, kostnad och kvalitet. Detta går även att finna vid anläggnings- och infrastrukturprojekt, vilka dessutom är betydande för samhällets möjligheter för kommunikation och transport. Att infrastrukturprojekt, vilka bedrivs av den offentliga verksamheten Trafikverket, inte uppnår sina mål resulterar i förseningar och att skattepengar inte nyttjas maximalt. Detta tyder även på att projekten är svårstyrda utifrån de föränderliga förutsättningar och risker som präglar projekttypen, vilket gör det relevant att studera ämnet vidare.  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur styrningen går tillväga vid vägprojekt med fokus på förutsättningar och risker. Detta utförs genom att beskriva hur Trafikverkets process styrs i vägprojekt och identifiera samt analysera förutsättningar och risker som kan påverka projekten. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie inom Trafikverket. Det teoretiska materialet har erhållits från vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter. Det empiriska materialet är insamlat genom ett snöbollsurval där åtta respondenter inkluderades. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer. Webbsidor och dokument är också en del av det empiriskt insamlade materialet. Vid genomförandet av studien har vi utgått ifrån forskningsetiska överväganden och kvalitetskriterier, i syfte att öka dess pålitlighet, trovärdighet, konfirmering och överförbarhet.  Slutsats: Studien konstaterar att vägprojekt styrs utifrån en version av stage-gate-modellen och att det även finns inslag av den agila metoden angående riskhanteringen. Styrtriangelns tre dimensioner tid, kostnad och kvalitet utgör ett fokus inom vägprojekt, dimensionen kvalitet beskrivs däremot som innehåll. Förutom att styrtriangeln består av ett inre beroende finns även en yttre påverkan gentemot andra projekt. Detta innebär att ett projekts styrtriangel har en inverkan på ett annat projekts dimensioner, vilket är ett teoretiskt bidrag som studien belyst. Det identifierades även totalt åtta förutsättningar, sex risker och åtta faktorer som betraktas vara både förutsättningar och risker inom vägprojekt. Samtliga av dessa förutsättningar och risker styrs samt hanteras. Det redogörs för att dessa påverkar varandra, vilket styrningen av dem bör ta hänsyn till. Sammantaget fastställs det att styrningen av vägprojekt är komplext på grund av dessa samband och uppkomsten av oförutsägbara händelser. Detta bidrar till en praktisk och teoretisk kunskap angående styrningen med hänsyn till förutsättningar och risker eftersom dessa har studerats i samband med varandra. / Background and problem: Projects are usually characterized by insufficient goal fulfillment, regarding time, cost and quality for example. This can also be found in construction and infrastructure projects, which are important for society's opportunities for communication and transport. The fact that infrastructure projects, which are carried out by the public authority Trafikverket, do not achieve their goals, results in delays and that tax money is not used to the maximum. This also indicates that the projects are difficult to manage on the basis of the changing conditions and risks that characterize the project type, which makes it relevant to study the subject further. Purpose: The purpose of the study is to increase the knowledge of how management is used in road projects with a focus on conditions and risks. This is accomplished by describing how Trafikverkets process is managed in road projects and identifying and analyzing conditions and risks that can affect the projects. Method: The study is a qualitative multi-case study within Trafikverket. The theoretical material has been obtained from scientific articles, literature and reports. The empirical material was collected through a snowball selection in which eight respondents were included. In total, eleven semi-structured interviews were conducted. Web pages and documents are also part of the empirically collected material. In conducting the study, we included research ethical considerations and quality criteria, with the aim of increasing its reliability, credibility, confirmation and transferability. Conclusion: The study finds that road projects are managed based on a version of the stage-gate model and that there are also elements of the agile method regarding risk management. The three dimensions in the iron triangle time, cost and quality are a focus within road projects, but the quality dimension is described as content. In addition to the iron triangle consisting of an internal dependency, there is also an external influence on other projects. This means that one project's control triangle has an impact on another project's dimensions, which is a theoretical contribution that the study illustrated. A total of eight conditions, six risks and eight factors were also identified, which are considered to be both conditions and risks in road projects. All of these conditions and risks are managed. It is stated that these affect each other, which their management should take into account. Overall, it is determined that the management of road projects is complex due to these relationships and the occurrence of unpredictable events. This contributes to a practical and theoretical knowledge of the management with regard to the conditions and risks as these have been studied in conjunction with each other.

Bakgrund: Projektverksamhet står för 30% av all affärsverksamhet och har idag kommit att bli en viktig del i det svenska näringslivet. Det är vanligt att projektbaserade organisationer erbjuder unika lösningar som produceras och levereras i projektform. Temporära organisationer kan därför bildas internt eller interorganisatoriskt mellan flera organisationer för att samverka och organisera en tillfälligt utvald projektgrupp som ska genomföra ett projekt. Tre kännetecken för projekt är att de har en tydlig början och slut, varje projekt är unikt och genomförs med hjälp av nya processer och tillvägagångssätt.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ett interorganisatoriskt projekt för att bidra till kunskap kring styrning i projekt. Det är även intressant att undersöka hur likheter och skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier har påverkat verksamheten i den interorganisatoriska organisationen. Syftet är också att identifiera brister och förbättringsmöjligheter för att dra lärdomar och utveckla projektstyrningen i kommande projekt.  Metod: Studien är en enfallsstudie där två företag undersökts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en mindre genomgång av dokument.  Slutsats: Studien har identifierat att det finns skillnader i de två fallföretagens styrfilosofier, men på grund av projektets unika egenskaper har styrningen gått ut på att hantera risker och problem som dykt upp under projektets gång. Projektet har stött på ett antal utmaningar under projektets gång där projektgruppen fått samarbeta genom regelbundna möten och uppföljningar för att driva projektet i rätt riktning. Projektets utmaningar har påverkat styrningen i den mån att det lett till en tidsbrist till att följa upp och utvärdera projektet med hjälp av nyckeltal, för att förbättra och effektivisera processer. / Background: Project operations stands for 30% of all business operations and have today become an important part of Swedish business life. It is common for project based organizations to offer unique solutions that are produced and delivered in project form. Temporary organizations can therefore be formed internally or interorganizational between several organizations to collaborate and organize a temporarily selected project group that will accomplish a project. Projects usually have three characteristics. Every project has a clear beginning and end, is unique and are carried out using new processes and approaches. Purpose: The purpose of this essay is to study an interorganizational project to increase the knowledge regarding management in projects. It is also interesting to investigate how similarities and differences in the management philosophies of the two companies have affected the operations of the interorganizational organization. The purpose is also to identify shortcomings and opportunities for improvement in order to gain insights and develop project management in future projects. Method: The study is a single-case study where two companies have been examined using a qualitative research methodology. The empirical data has been collected through semi-structured interviews and minor reviews of documents.  Conclusion: The study has identified that there are differences in the case companies management philosophies, but due to the project's unique characteristics, the project management has focused on managing risk and problems that emerged during the case study. The project encountered a number of challenges during the case study where the project group had to collaborate through regular meetings and follow-ups, to manage the project in the right direction. The challengers have affected the management to lack of time in follow-ups and evaluate the project using key performance indicators, in order to improve and streamline processes.