Air tightness in new buildings has been discussed for several decades. But the knowledge in the subject is low. With tougher requirements from the Swedish government about energy consumption for a new building required competences how these shall be met. It's not only the thick mess of insulation that are important, it's also the air tightness. This report is about air leakage in Swedish houses. How these leaks can be measured/detected and what the consequences may be of them. Both theoretical and practical tips and advice will be given. The author wants to increase the knowledge in this subject for people in the Swedish building industry.

<p>Together with NCC and Sweco we measured the air-flow on a semi-detached house in Jönköping. When a pressure measurement is made, the house gets exposed to over- and under pressure. This is done in order to examine the houses climate shell. The climate shell of the semi-detached house we tested exceeded the required air thickness in BBR-2002, hence, measures have to be taken.</p><p>This report also displays the importance of building air thick houses and what consequences a non air-thick house can have for the ones residing the house. A discussion of different measures is on for the addressed problems with the flow-measurement and the alternative construction-solutions.</p><p>Furthermore we have described in this report of how to account for the performance of the air pressure, what kind of equipment we used and how we came up with the results. An ocular inspection was continually made in order for us to examine its gained results and thereby see why possible flaws arose.</p>

Together with NCC and Sweco we measured the air-flow on a semi-detached house in Jönköping. When a pressure measurement is made, the house gets exposed to over- and under pressure. This is done in order to examine the houses climate shell. The climate shell of the semi-detached house we tested exceeded the required air thickness in BBR-2002, hence, measures have to be taken. This report also displays the importance of building air thick houses and what consequences a non air-thick house can have for the ones residing the house. A discussion of different measures is on for the addressed problems with the flow-measurement and the alternative construction-solutions. Furthermore we have described in this report of how to account for the performance of the air pressure, what kind of equipment we used and how we came up with the results. An ocular inspection was continually made in order for us to examine its gained results and thereby see why possible flaws arose.

Syfte: Syftet är att genom en strukturell jämförelse av fallstudiens undersökningsobjekt få en överblick över kostnaden för arbetsutförandet av två luttätnings- och provtryckningsmetoder. Detta för att ta fram vilken metod som är lämpligast att tillämpa med avseende på kostnad.  Metod: Metoderna som tillämpats för att besvara målet var observationer, mätningar, beräkningar, litteraturstudie samt intervjuer. Den huvudsakliga metoden som användes var observationstekniken ”observatör som deltagare”. Intervjuer tillämpades för att anbringa ny kunskap men även verifiera empirin hämtad från observationerna.  Resultat: Studien visar att det finns både mindre och markanta skillnader mellan objektens lufttätnings- och provtryckningsmetoder som genererar både för och nackdelar. De största skillnaderna var framförallt vid fönster- och dörrutförandet, materialvalet i installationsväggen och om en tidig provtryckning utförs eller inte. Fördelarna med Gripen var att de inte var beroende av utomstående aktörers utförande vid fönsteranslutningen samt att de hade ett moment mindre under kontrollen av klimatskalet. Studien visar även att Gripen hade en lägre totalkostnad för lufttäthetsarbetet än Vimans Trädgård. Dock var kostnaden per kvadratmeter desto högre för varje färdigställd kvadratmeter. Efter en noggrann strukturell jämförelse bedömdes Vimans Trädgårds tillvägagångssätt var den mest kostnadseffektiva lufttätnings- och provtryckningsmetoden utifrån kr/kvm, se Tabell 13. Konsekvenser: Studien visar att båda objektens metoder fungerar för att nå byggnadens ställda lufttäthetkrav. Då metoderna liknade varandra på många punkter kunde slutsatsen dras att lufttätningsutförandet av fönster- och dörranslutningar hade en stor inverkan på tiden samt kostnaden. Slutligen kan följande rekommendationer ges, en byggnads lufttäthet bör säkerställas i ett tidigt skede, företagens luftätningsmetoder bör fortsätta utvecklas samt en enhetlig lufttätnings- och provtryckningsmetod bör utformas och appliceras inom hela företaget. Begränsningar: Rapportens undersökningsstrategi är en kvantitativ fallstudie. Studien begränsas till fallstudiens båda undersökningsobjekt och deras lufttätnings- samt provtryckningsmetod utan avseende till materialkostnader. Undersökningen begränsas även till objektens förutsättningar som materialval men tar ingen hänsyn till geografisk placering eller väderstrecksorientering. Detta medför att studien är giltig under specifika förhållanden. Vid en eventuell upprepning kan studien påvisa andra resultat och generera skilda slutsatser än det som vidtagits i denna utredning. / Purpose: The purpose is to provide an overview of the cost of the work performance of two air tightening and pressure testing methods through a structural comparison of the case study's investigative objects. This is to find out which method is most appropriate to apply in terms of cost. Method: The chosen methods, used to answer the goal, were observations, measurements, calculations, literature studies and interviews. The main method used was the observation technique "observer as a participant". Interviews were applied to conceive new knowledge, but also to verify the information from the observations. Findings: The study shows that there are both minor and significant differences between the objects air tightening and pressure testing methods that generate both pros and cons. The main differences were mainly the execution of the windows and doors, the choice of materials in the installation wall and if an early pressure test is performed or not. The benefits of Gripen were that they were not dependent on external operator’s performance at the window connection and that they had a moment less under the control of the climate scale. The study also shows that Gripen had a lower total cost of air tightness than Vimans Trädgård. However, the cost per square meter was the higher for each completed square meter. After a careful structural comparison, Vimans Trädgård ́s approach was evaluated as the most cost-effective air tightening and pressure testing method, see Table 13.  Implications: The study shows that the air tightening methods of both objects work to reach the building's airtightness requirements. As the methods were similar at many points, it could be concluded that the air tightening of window- and door connections had a major impact on time as well as the cost. Finally, the following recommendations that can be given is, building airtightness should be ensured at an early stage, companies' air tightening and pressure testing methods should continue to evolve and a uniform air tightening and pressure testing method should be designed and applied throughout the companies. Limitations: The report's investigation strategy is a quantitative case study. The study is limited to two study objects of the case study and their air tightening and pressure testing method without regard to material costs. The investigation is also limited to the object's conditions as material choice, but does not consider geographical location or weather-orientation. This means that the study is valid under specific conditions. In the event of a repeat, the study can demonstrate other results and generate different conclusions than those undertaken in this investigation.

Byggbranschen är idag en av de ledande faktorerna till både avfall och koldioxidutsläpp i Sverige. Detta beror till stor del på råvaruutvinning och användning av jungfruliga material. En stor del av både utsläpp och avfallsmängder skulle kunna minskas genom att nyttja mer återbruk. Ett material som lämpar sig för återbruk är tegel. Syftet med arbetet är att öka återbruk av tegel i Sverige för att minska utsläppen från byggsektorn. Målet med studien är att redogöra återbruksprocessen för tegel och att jämföra skillnader mellan nyproducerat tegel och återbrukat tegel. Metoderna för att ta reda på återbruksprocessen samt skillnader mellan nyproducerat och återbrukat tegel är genom en litteraturstudie och via praktiska tester. Litteraturstudien genomfördes för att skapa större förståelse kring tegel och dess egenskaper samt hur det kan återbrukas. För att jämföra nyproducerat och återbrukat tegel har fyra SIS-tester utförts på massivt nyproducerat, hålat nyproducerat, massivt återbrukat och hålat återbrukat tegel. Återbruksprocessen för tegel är en process som idag används av ett företag som heter Brukspecialisten. Återbruksprocessen har fyra steg som består av en inventering av byggnaden innan rivning, tegelpant på allt tegel som går att återbruka, transport av tegel och tegelhanteringsprocess. Processen bidrar till hållbara, miljösparande och ekonomiska byggnadsmaterial som återanvänds i stället för att slängas på deponi. Återbrukat tegel säljs med tillhörande produktinformation som beskriver tryckhållfasthet, färg, åtgång per m2och rekommenderad typ av murbruk. Dessa steg skapar en återbruksmarknad för tegel som är konkurrenskraftig mot nyproducerat tegel. Resultatet från studien visar att tegel från både 1900- och 1960-talet är återbrukbart och går att använda. Tegel som återbrukas testas och klassas om med hänsyn till tekniska egenskaper från testerna. Teglets nya klassning innebär att teglet kan återanvändas i nya projekt med nya förutsättningar. / The construction industry is currently one of the leading contributors to both waste and carbon dioxide emissions in Sweden. This is largely due to the extraction of raw materials and the use of virgin materials. A significant portion of both emissions and waste could be reduced by utilizing more reuse. One material that is suitable for reuse is bricks. The purpose of this work is to increase the reuse of bricks in Sweden in order to reduce emissions from the construction sector. The goal of the study is to outline the process of reusing bricks and to compare the differences between newly produced bricks and reused bricks. The methods used to understand the process of reusing bricks and the differences between newly produced and reused bricks are through a literature study and practical tests. The literature study was conducted to gain a better understanding of bricks and theirs properties, as well as how they can be reused. To compare newly produced and reused bricks, four SIS tests were conducted for solid newly produced, perforated newly produced, solid reused, and perforated reused bricks. The process of reusing brick is currently performed by a company called Brukspecialisten. The reusing process consists of four steps, which involve conducting a survey of the building before demolition, implementing a brick deposit system for all reusable bricks, transportation of the bricks, and brick handling processes. This process contributes to sustainable, environmentally friendly, and cost-effective building materials that are reused instead of being discarded in landfills. Reused bricks are sold with accompanying product information that describes compressive strength, color, consumption per square meter, and recommended type of mortar. These steps create a competitive market for reused bricks as an alternative to newly produced bricks. The results of the study indicate that bricks from both the 1900s and the 1960s are reusable and can be used. Reused bricks undergoe testing and are reclassified based on theirs technical properties from the tests. The bricks new classification means that they can be reused in new projects with new requirements.

Uppvärmning inklusive varmvatten i lokaler står idag för 53 % av Sveriges totalaenergianvändning. För att uppnå en del av de uppsatta energi- och klimatmålen för EU ärenergieffektivt byggande en viktig nyckel. De kraftigt stigande elpriserna de senaste årenär en annan anledning att bygga mer energieffektiva byggnader. Idag dokumenterasenergiförbrukningen i en energideklaration som registreras hos Boverket för att ge entydlig bild av energianvändningen. Med hjälp av en lufttäthetsprovning där byggnadenutsätts för ett över- och undertryck på 50 Pa fås ett mått för hur mycket luft som läckergenom klimatskalet.Målet med arbetet är att undersöka hur energiförbrukningen i energideklarationen kansättas i korrelation till luftläckagevärdet. Med utgångspunkt ur villor producerade avEksjöhus som är lufttäthetsprovade från 2019 till 2023, har detta arbete jämfört statistikför att få fram en korrelationskoefficient. För att få en förståelse för hur Eksjöhus arbetatmed lufttäthet studerades utvecklingen av klimatskalet och luftläckagevärdet från 2012till 2022 via intervju och statistikarbete. För ett urval av lufttäthetsprovade hus byggdamellan 2019 och 2023 begärdes energideklarationer ut. Ett statistikarbete för data urenergideklarationer och luftläckagevärde genomfördes som är underlaget för diskussionoch analys av energideklarationens reliabilitet för att göra en översiktlig tolkning avresultatet tillförlitlighet.I intervjun med Eksjöhus framgår det att den enda förändringen som skett i klimatskaletsedan 2012 är att vägg-bjälklaget placerats en bit längre in för att underlätta att dra förbiplastfolie. Förändringen ger inte en synlig påverkan av det generella luftläckagevärdet.Eksjöhus har arbetat fram ett dokument som skickas med byggsatsen och fungerar som enguide för entreprenörerna för hur tätningar kring stålbalkar, genomföringar ochanslutningar ska göras. Eksjöhus använder sig även av en årlig träff tillsammans med deentreprenörer som bygger de flesta husen för att arbeta med lufttäthet. Vid arbetet medlufttäthet har Eksjöhus procentuellt minskat antalet nybyggda hus där luftläckagevärdetöverstiger de krav/riktlinjer företaget har.För att undersöka om luftläckage visar på ökad uppvärmd energi genomfördes enkorrelationsstudie där två variabler sätts i korrelation till varandra. Studien är tänkt attvisa att om ett hus läcker mycket luft kommer mängden energi som går åt till att värmaupp huset att öka. I jämförelse mellan luftläckage och uppvärmd energi visar inte studiennågot generellt samband.Arbetet tar inte hänsyn till byggnadernas specifika förutsättningar. Det leder till utebliveninformation kring levnadsvanor, antalet brukare och innetemperatur. I övrigt användesenbart energideklarationer från 103 samt 107 byggnader som deklarerats tidigast 1 januari2019. Provtryckningsresultat för att undersöka hur arbetet med lufttäthet för Eksjöhusnyproducerade villor utvecklats begränsas från 2012 till 2022. / This study investigating the correlation between energy consumption in energydeclarations and air leakage values, with a focus on Eksjöhus-produced villas. Tounderstand how Eksjöhus has been working with airtightness during 2012 to 2022 aninterview and an analysis of statistic has been done.The aim of this work is to investigate how the energy consumption documented in energydeclarations can be correlated with the air leakage obtained through an air leakage test.The results suggest that Eksjöhus implemented a solitary modification to the buildingenvelope since 2012, which did not significantly affect the overall air leakage values.During the period there was a proportional decrease in the number of new housesexceeding Eksjöhus requirements/guidelines for air leakage.No general correlation was found between energy consumption and air leakage. Whensorting data for low energy consumption and low air leakage a clearer correlation wasfound. The result also shows an economic advantage of constructing buildings with highairtightness.

Många byggnader är idag fuktskadade. Fuktskador uppstår på så väl nya som gamla byggnader. Idag provtrycker man hus för att få ett värde på dess täthet, men många hus som klarar täthetskraven drabbas ändå av fuktskador. Detta beror på att otätheterna är lokala på en eller flera delar av klimatskalet bortsett från otätheter vid anslutningar.   En studie har gjorts på två väggtyper; en standardvägg och en passivhusvägg. Denna undersökning har begränsats till väggar för småhus. Undersökningen syftar till att ta fram vart gränserna går innan mögeltillväxt påvisas för olika håldiametrar i plastfolien. Jämförelse gjordes för dessa väggkonstruktioner i städerna Kiruna, Stockholm och Lund. Simulering av konstruktionerna i de olika städerna gjordes i programmet WUFI Pro 5,0 med en 5-årsperiod där resultaten sedan analyserats i WUFI-Bio 3,1 RC för riskbedömning av mikrobiell tillväxt. Resultat åskådliggör att konstruktioner med tjockare isolering belägna längre upp i landet lättare kan råka ut för skador orsakade av fukt. / Many buildings today are moisture damaged. Moisture damage occurs to new as well as old buildings. Nowadays we test the dense of the building with measurement of the air flow under pressure, but still many of these building structures that meet the dense requirements are still affected by dampness. This is because the leaking points are situated at one or other parts of the building shell other than at the connections.A study has been made on two wall types: a standard wall and a passive house wall. This investigation has been confined to walls of houses. The study aims to develop each boundaries before mold growth demonstrated for different hole diameters in plastic foil. Comparison was made for these wall structures in the cities Kiruna, Stockholm and Lund.The comparison of the wall structures in the different towns was done with a simulation program WUFI Pro 5.0 for a 5-year period. Results were then analyzed in WUFI Bio 3.1 RC, program for risk assessment of microbial growth.Results illustrate that structures with thicker insulation located further up in the country can more easily encounter damage caused by moisture.

Byggbranschens utsläpp av växthusgaser utgör en stor andel av Sveriges totala utsläpp. För att minska de byggrelaterade utsläppen är det på många fronter som byggbranschen behöver förändras och effektiviseras. De senaste åren har en succesiv ökning av byggandet i trä skett vilket är gynnsamt då trä alternativet är mer klimatvänligt än stål och betong. De tuffa klimatmålen vi nu står framför innebär dock att mer behöver göras än att endast öka andelen träbyggnader. Pappersmassaindustrin är lätt att bortse ifrån, då den hittills inte varit relevant för byggbranschen och för att återanvändning är relativt framträdande inom den branschen. Ifrån sågverken som sönderdelar trästockar till virke fraktas flis som blir över till pappersbruk. Av flisen görs sedan bland annat diverse pappförpackningar som går att återvinna. Problemet är att dessa förpackningar endast går att återvinna ett visst antal gånger innan fibrerna blir obrukbara och istället används som biobränsle. Om byggmaterial skulle gå att producera baserat på dessa fibrer, skulle detta innebära en mer långlivad användning av dem. Ett byggmaterial som uppfunnits, gjort på fibrer från pappersmassabruk är core-materialet ”Greenwood”. Eftersom materialet är nytt och egenskaperna till stor del är okända krävs det att diverse studier görs som undersöker materialets olika egenskaper som är relevanta för en eventuell tillämpning inom byggbranschen. Denna studie avser att undersöka skjuvstyvhet, böjstyvhet och bärförmåga hos sandwichelement uppbyggda av core-materialet Greenwood och ytskikt av papp. Detta genom att först  dynamiskt och statiskt testa de ingående materialens egenskaper, följt av böjprovning av nio sandwichbalkar med varierande tjocklek på ytskikten. Samtliga balkar testades även dynamiskt. Core-materialet Greenwood som ingick i sandwichelementen var endast den begränsande faktorn en gång av tio böjprov. När core-materialets skjuvstyvhet togs fram både dynamiskt och statiskt och när den omvandlades till en skjuvmodul visade det sig att Greenwood har en mer än dubbelt så stor styvhet som EPS-cellplast vid liknande densitet. Detta är intressant då denna cellplast ofta agerar som ett core-material i sandwichelement ute i byggbranschen. Testerna visar även på att balkarna har en relativt liten spridning vilket innebär att resultaten har god tillförlitlighet. Slutligen, kan det konstateras att dessa sandwichelement uppvisar sega egenskaper med en viss kvarvarande lastkapacitet även efter brott. Samtliga nämnda egenskaper ovan talar för en viss potential för tillämpning av dessa sandwichelement inom byggbranschen. Fortsatta studier av fukt- och krypegenskaper vid långtidsbelastning rekommenderas, vilket är viktigt för användning inom byggandet. De omfattande resultaten från föreliggande studie utgör dock ett bra underlag för fortsatta undersökningar och värdering av möjliga tillämpningar. / The construction industry`s greenhouse emissions, makes up for a large portion of Sweden’s total emissions. In order to reduce construction related emissions, a fair amount of fronts within the construction industry needs to be changed and streamlined. In the last couple of years, there has been a successive increase in the number of structures that are built from wood amongst other things, which is beneficial because the wood alternative is more climate friendly than steel and concrete. The current tough climate goals entails that more has to be done than just increasing the amount of wood constructions. The pulp industry is easy to write off because so far, it has not been relevant to the construction industry and because recycling is relatively prominent within that industry. From the sawmills that dismember wooden logs to lumber, leftover wood chips are transported to paper mills. Among other things, different cardboard packages that can be recycled are then made from those wood chips. The problem with these packages is that they can only be recycled a certain number of times before the fibers become unusable and instead, are used as biofuel. If building materials were to be able to be produced with these fibers, that would be a more long-lived use of them. A building material, recently invented, made of fiber from paper mills is the core-material “Greenwood”. Because the material is new and its properties for the most part are unknown, this requires that various studies are conducted that examines the different properties the material possesses that are relevant for a contingent enforcement within the construction industry. This study intends to examine the shear rigidity, flexural rigidity and maximum capacity for sandwich panels made from the core-material Greenwood and faces of paperboard. This was achieved by first dynamically and statically test the properties of the two different materials, followed by flexure testing nine sandwich beams with varying face thicknesses. Every beam was also tested dynamically. The core-material Greenwood which was a part of the sandwich panels, was only the limiting factor 1 time out of 10 flexure tests. When the shear rigidity of the core-material was calculated both statically and dynamically and when it was converted to a shear modulus it was shown that Greenwood has a rigidity of more than double that of EPS cellular plastic at similar density. This is interesting because this type of cellular plastic often acts as a core-material in sandwich structures found in the construction industry. The tests also show that the beams have a relatively small spread which means that the results have good reliability. Finally, it can be concluded that these  sandwich panels exhibit ductile properties with a certain lasting load capacity even after ultimate load has been reached. Every property mentioned above indicates that there is a certain potential for applicability of these sandwich panels within the construction industry. Continued studies of moisture properties and creep properties during long-term loading is recommended, which is important for a possible use within construction. The extensive results from this study constitutes a good basis for continued research and assessment of possible applications.

Mankind strives for accomplishing the mutually agreed goals in Agenda 2030 where the thirteenth goal is to stop climate change. The amount of sand used in several materials is of great importance to the environment. Sand is a crucial component when producing flat glass, and one way of decreasing the construction sectors impact on the climate change is recycling of old flat glass. The study investigates the potential for an easier reuse of flat glass. The purpose of the thesis is to increase the reuse of flat glass and thereby reduce the climate impact from the construction sector. The aim is to bring forth a crosslist for reuse of flat glass, to find out if the bending strength in an old glass can achieve the requirements of today's standards and to make an overall calculation of the costs andthe enviromental savings when reusing flatglass. Several methods were used to achieve the aim, namely a literature study to gather information, dialogues that give a range of how different aspects can be valued and abending strength test that show the reused flatglass´s ability to withstand external pressure. The overall costs and the enviromental impact were also calculated. The result shows that the crosslist encounters for the properties being fulfilled in a reused window, given that the performer has a certain knowledge. The bending strength test showed that the roughly 60 year old flat glass did achieve the requirements and can therefore be used as a product in a new building. The dialouges enlighted the greatest obstacles for reusing flat glass as lack of knowledge and supply. More specific problems while using old flat glass is the matters of energy and guarantee which are essential when deciding if reuse is possible and is problematic for whoever tries to upgrade a window that is not reaching its specified requirements. The requirements if a window is to be reused or not in a specific way is a part of thecrosslist where the properties are categorized from 1 to 3 where 3 has the lowest performance but still achieves the minimum requirements. The possibly changed strength of the tested flat glass in terms of age is difficult to assess as there is no new reference object with a similar thickness to compare with. The overall calculations of costs and environmental impact shows that large savings can be made . The study show the possibilities of how a flat glass can be made by reusin flat glass. Nonetheless, more deep diving studies need to be deducted within the area but perhaps in the long term the study may contribute to increasing the reuse of flatglass.