<p>A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein.</p> / <p>En studie av hur man fortfarande idag legitimerar uppdelningen av människor med hjälp av pseudovetenskap med fokus på boken The Bell Curve av Charles Murray och Richard J. Herrnstein.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.</p><p>Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap.</p><p>Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.</p>

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare. Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap. Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.

A study of how pseudoscience is used in modern science as a method for dividing people into groups depending on their extraction with focus on the book The Bell Curve written by Charles Murray and Richard J. Herrstein. / En studie av hur man fortfarande idag legitimerar uppdelningen av människor med hjälp av pseudovetenskap med fokus på boken The Bell Curve av Charles Murray och Richard J. Herrnstein.

Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om vetenskap och pseudovetenskap med anknytning till humanbiologi och hälsa. Dessutom är syftet att undersöka ungdomars uppfattningar av vad som är tillförlitlig information. Empirin består av två studier. I den första studien var syftet att kartlägga ungdomars uppfattningar om pseudovetenskap och vilka eventuella samband som fanns mellan dessa uppfattningar och kunskap i humanbiologi, lästa naturvetenskapskurser och kön. Resultatet visar att det i denna studie inte finns något samband mellan kunskap i humanbiologi och uppfattningar om pseudovetenskap. Först vid tre eller fler lästa kurser i naturvetenskap minskar tilltron till pseudovetenskap. Det fanns ingen skillnad i uppfattningar om pseudovetenskap mellan könen. I den andra studien var syftet att undersöka och analysera vilka resurser som utnyttjas när eleverna diskuterar frågor där både vetenskapliga och pseudovetenskapliga svar ges som möjlig förklaring. Fyra olika kategorier av epistemologiska resurser identifierades; relativistiska, normativa, auktoritativa och vetenskapliga, där endast de två sistnämnda innehåller någon koppling till naturvetenskap. Eleverna var till viss del övade i att ställa frågor men trots detta var det få av studenterna som använde vetenskapliga argument för att förklara sin ståndpunkt i diskussionen. / The purpose with this licentiate thesis is to investigate upper secondary students’ ideas about science and pseudoscience in the field of human biology and health. The purpose is also to investigate young peoples’ opinions about what can be counted as trustworthy information. There are two empirical parts. The first part is a survey that aims to explore what pseudoscientific ideas students in upper secondary school hold and their ideas related to their scientific knowledge concerning the human body and health. The study also seeks to investigate if there is any gender or educational differences related to these issues. The results demonstrate a lack of correlation between knowledge in science and opinions about pseudoscience. There was a correlation between studied courses in science and low belief to pseudoscience only when the students had studied three or more science courses. There were no differences in belief between the genders. In the second study the aim was to investigate and analyse what kind of recourses that are released when students discuss issues that are related to scientific, as well as non-scientific proposals of explanations. Four different categories/of epistemological resources were identified in the data; relativistic, normative, authoritative and scientific, where only the last two contain some connection to science or the scientific culture. The students were to some degree trained to raise questions, but very few of the students used scientific arguments in order to explain their point of view in the discussions. / <p>Paper II published in dissertation as manuscript with title <em>Students' ideas about scientific trustworthiness</em></p>

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att utreda hur miniminivån, genom tidig markering av vissa företeelser som icke-vetenskapliga, kan bereda mark för en fullständig (eller åtminstone mer fullständig) lösning på demarkationsproblemet. I uppsatsen redogörs huvudsakligen för begreppet miniminivån samt ett förslag till ett kriterium som krävs för att uppnå miniminivån, nämligen kriteriet för taktisk skepticism. Miniminivån utgör ett nödvändigt villkor för att en företeelse ska klassas som vetenskap. Innan en företeelse kan mätas mot kriterier bortom miniminivån, som tillsammans med kriterierna på miniminivån utgör ett tillräckligt villkor, måste miniminivåns kriterier uppfyllas. Detta kombinerar en monokriteriell ansats tydlighet med den flexibilitet som multikriteriella ansatser/ klusteransatser innehar genom dessas större mängd kriterier. ”Vetenskap” definieras i uppsatsen som bredare än det engelska ”science” som i vanliga fall motsvarar naturvetenskaperna. Ett allvarligt argument mot miniminivån är att det finns en risk att alla rimliga vetenskaps- kriterier är lika lämpliga att ha där. Skulle detta vara fallet har miniminivån bara lyckats göra frågan onödigt komplex. Därför formuleras ett krav och två desiderata som ställs på förslag som utgår från Karl Popper, Imre Lakatos, Thomas S. Kuhn och Mario Bunge. Utifrån Mario Bunges resonemang formuleras kriteriet för taktisk skepticism som exkluderar förekomster av radikal dogmatism och radikal skepticism. Detta kriterium bedöms vara lämpligast av kandidaterna. En form av  kreationism utvärderas utifrån kriteriet för taktisk skepticism, och bedöms ej uppfylla kriteriet. Vid en korrekt förståelse av miniminivån försvagas förtroendet för den sortens kreationism kraftigt med avseende på dess roll som kunskapsförmedlare. Det tidigare nämnda motargumentet bedöms därmed vara bemött. Det konstateras att miniminivån har potential att tjäna ett praktiskt syfte både före och efter jakten på en lösning på demarkationsproblemet.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ”Fourth Generation Warfare” (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap.</p><p>Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.</p><p>Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet</p> / <p>The purpose of the paper is that by highlighting the theory of "Fourth Generation Warfare" (4GW) from two perspectives, science and propaganda, clarify the extent to which 4GW can be understood as a work based on science or a work that uses propaganda techniques to further its message.</p><p>The essay is designed as a qualitative analysis, by applying the definitions of science and propaganda on three papers written by William S. Lind on 4GW.</p><p>The purpose of the paper is not to prove that the concept of 4GW is propaganda in its true sense, but only to show that the techniques and arguments used by Lind is unscientific and has more in common with techniques used in propaganda than with what could be called scientific.</p>

Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ”Fourth Generation Warfare” (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska tekniker i sitt budskap. Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet. Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet / The purpose of the paper is that by highlighting the theory of "Fourth Generation Warfare" (4GW) from two perspectives, science and propaganda, clarify the extent to which 4GW can be understood as a work based on science or a work that uses propaganda techniques to further its message. The essay is designed as a qualitative analysis, by applying the definitions of science and propaganda on three papers written by William S. Lind on 4GW. The purpose of the paper is not to prove that the concept of 4GW is propaganda in its true sense, but only to show that the techniques and arguments used by Lind is unscientific and has more in common with techniques used in propaganda than with what could be called scientific.

The aim of this master's thesis is to find out if there is a potential conflict between the mission of swedish publiclibraries to provide knowledge and the principle of objectivity, as well as what this might mean for the libraries'democratic mission. This is done by interviewing librarians working in various public libraries and analysingtheir thoughts on keeping pseudo-scientific or otherwise misleading non-fiction in the libraries' collections andhow this relates to the democratic mission. The analysis is founded on a theoretical discussion about therelationship between knowledge and trust and how to interpret the democratic mission of public libraries. The thesis finds that the interviewed librarians work to ensure both the reliability of non-fiction books in thelibraries' collections and free formation of opinion, but tend to favour the latter if a choice has to be made.Nevertheless, all the interviewed librarians take some measures to prevent the users from being misinformed,although where the line is drawn varies. Lack of subject specific knowledge among the librarians, limitedresouces, the need to be impratial and the question of what qualifies as correct knowledge, are listed as factorsthat make it difficult to keep pseudoscific and misleadning non-fiction out of the collections. The librarians alsosuggest working to increase information literacy among the users as an alternative to engaging in qualityassurance of the books. This is a two years master's thesis in library and informationa science.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.