Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar. Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar. När känslor var involverade mindes dilemman starkast. Arbetsgruppen och läkaren på avdelningen beskrevs som potentiellt stöd i hanteringen av dilemman. Däremot upplevdes de också som utlösande faktorer för etiska dilemman, framförallt då sjuksköterskan blir medveten om den egna rollen inom den hierarkiska strukturen. Studien bidrar till möjliga lösningsansatser för att motverka de negativa konsekvenser som etiska dilemman medför såväl för personal som för patienter. / The basis of the study was that nurses in psychiatry is a profession who are faced with various moral dilemmas in everyday life. It was examined nurses' perceived moral dilemmas within their field which was psychiatric inpatient and outpatient care and public psychiatry to gain a deeper understanding of what experienced psychiatric nurses considered that general ethical dilemmas are and what thoughts they had about potential solutions. Seven nurses with further education in psychiatry were interviewed about their experiences with ethical dilemmas. It was used Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) using verbatim transcriptions of the semi-structured interviews. The two main themes which were identified were conflicts of loyalty and cooperation in hierarchical structures. Ethical dilemmas were not experienced by the respondents mostly by the compulsory treatment, respectively coercion - as it could be expected - but in situations where they felt forced to choose between loyalty to the patient, organization or herself as professional. The hardest perceived dilemmas were those that forced the nurses to act against their own values. When emotions were involved, dilemmas were remembered strongest. The working team and the doctor on the ward was considered as part of the solution of moral dilemmas. On the other hand they were experienced equally as triggering factor for moral dilemmas, especially when nurses got aware of the role they play within the hierarchical structure. The study contributes to potential solution approaches to counteract the negative consequences that moral dilemmas entails both for personnel and for patients.

Bakgrund: De flesta patienter som vårdas i Sverige gör det på frivillig basis, men en liten del av dessa vårdas under tvång. Dessa patienter återfinns i alla hälso- sjukvårdens verksamheter, men är kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk omvårdnad, ofta med diagnoserna bipolärsjukdom och i psykotiska tillstånd. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk omvårdnad. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt innehållande nio vetenskapliga artiklar, som har tolkas, bearbetats, analyseras och använd i resultatet. Under sammanställningen fann författarna elva olika inriktningar i upplevelsen av tvångsvårds om kunde underkategoriseras de tre komponenterna i KASAM. Dessa var Begriplighet; Förståelse, förlorad självkänsla, Hanterbarhet; en nödvändig handling, maktmissbruk, rädsla. Meningsfullhet; acceptans, en onödig överreaktion, ett avslutat kapitel och bra erfarenheter. Teoretisk referensram: Under arbetet har författarna utgått ifrån Antonovskys teori om KASAM och dess tre huvudkomponenter. Resultat: I resultatet fann författarna att patienternas upplevelser av tvångsåtgärder till stor del var beroende av patientens KASAM. Kommunikationen mellan vårdare och patient samt rutiner i organisationen hade i flertalet fall negativ effekt på patientens upplevelse. Patienter med högt KASAM hade trotts detta förmåga att se positiva effekter av tvångsvården, detta till skillnad från de med sänkt KASAM som ville lägga upplevelsen bakom sig. Diskussion: Relationen mellan de upplevelser som identifierats utifrån den teoretiska referensramen KASAM diskuteras. Betydelsen av känslor, upplevelser, förhållande mellan olika teman som risker och resurser.

Depression är en sjukdom där forskarna inte är överens om dess uppkomst. Forskning tyder på att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste sjukdomen i världen. Fysisk aktivitet är viktigt för folkhälsan och påverkar individen såväl fysiskt som psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sambandet mellan depression och fysisk aktivitet. Resultatet baseras på 14 artiklar som relaterar till syftet. Resultatet visade att de personer som är fysiskt aktiva har minskad risk att uppleva psykiska besvär som depression. Det finns även ett samband mellan hur mycket fysisk aktivitet som utförs och graden av depression. Sjuksköterskan har en viktig roll både vad det gäller förebyggande och lindrande av depression. Genom dialog med patienten kan fysisk aktivitet föreslås som ett komplement till den medicinska behandlingen. Det kan räcka med ett par promenader i veckan för att risken för uppkomst av depression samt depressionssymtomen hos dem som lider av depression skall minska. Om fler människor motionerar regelbundet skulle med största sannolikhet depressionsfrekvensen minska. Vidare forskning inom området samt implementering av den kunskap som finns bör göras. Det är viktigt att den positiva effekten av fysisk aktivitet vid depression når fram till alla professioner inom hälso- och sjukvården och att den implementeras i verksamheterna. Detta kan på sikt tillsammans med ytterligare forskning leda till att viss del av den medicinska behandlingen kan ersättas med fysisk aktivitet. / Depression is a disease where scientists are not in agreement on its origin. Research indicates that depression will be the second most common disease in the world year 2020. Physical activity is important for the public health and benefits the individuals both physically and psychologically. The purpose of this literature study was to illustrate the relation between depression and physical activity. The result is based on 14 articles which relate to the purpose. The result showed that persons who are physically active have less risk of suffering from psychological difficulties such as depression. There is also a connection between how much physical activity that is carried out and the degree of depression. The nurse's role is important to prevent and relieve depression. In consultation with the patient, physical activity can be suggested as a complement to medical treatment. It can be enough with a couple of walks per week to prevent beginning of depression as well as ease symptoms for those who already suffer from depression. If more people exercised on a regular basis the frequency of depression would most likely be reduced. Further research in this area should be carried out as well as the implementation of knowledge that already exists. It is important that the beneficial effects, which physical activity has on depression, reach all relevant persons within health and medical care industries and that it is implemented. In conjunction with additional research this can lead to physical activities being partial replacement to medical treatment.

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska värderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer då dessa etiska värderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var även att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam värdegrund för psykiatrin. Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en modifierad innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman. I resultatet framkom att den grundläggande läkaretiken göra gott, inte skada och främja hälsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vård är viktigt. Psykiatrikerna värdesatte sekretess och autonomi högt, men begränsningar av autonomin var nödvändiga i vissa situationer. Tvångsåtgärder användes i syfte att göra gott och alla ansåg att dessa var rättfärdigade när det räddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten. Flera ansåg att det fanns ett behov av en gemensam värdegrund inom psykiatrin, samtidigt som andra såg det som onödigt. Ifall en värdegrund skall skapas bör det ske i samarbete mellan arbetsledning och anställda. / The purpose of this study was to examine how psychiatrists understand the ethical values ​​that form the basis of their daily work and if there are situations when these ethical values ​​come into conflict with the practical conduct. The study also aimed to investigate if psychiatrists believe that there is a need for a set of mutual core values for psychiatry. Seven psychiatrists were interviewed and the interviews were transcribed and analyzed using a modified content analysis of Graneheim and Lundman. The result showed that the basic medical ethics to do good, not harm and promoting health are always included in the meeting with the patient. Individualized care is important. Psychiatrists valued autonomy high, but limits of autonomy were necessary in certain situations. Coercive measures were used in order to do good and all felt that they were justified when it saves lives and there is great risk of harm to the patient. Several felt that there was a need for a set of mutual core values in psychiatry, while others saw it as unnecessary. If the creation of a set of mutual core values will happen it ​​must be through cooperation of both management and employees.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ”uttryck för depression hos män” och ”hjälp och stöd”. Resultatet tyder på att en manlig depression ger sig uttryck i form av flyktbeteende, missbruk, affektivt beteende och i värsta fall suicid. Vårdpersonalens viktigaste roll är att sätta sig in i mäns livsvärld för att kunna tyda symtom. Det är viktigt att arbeta med de deprimerade männens egna resurser och tidigare erfarenheter för att stärka deras självkänsla och självförtroende för framtiden. Kvalitativa studier för att ytterligare fastställa begreppet manlig depression. En förändring i DSM-IV kriterierna behövs för att i framtiden lättare kunna diagnostisera män med depression.

<p>Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms –</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10 p</p><p>Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.</p><p>Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and</p><p>work with people with dual diagnoses.</p><p>Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson</p><p>Handledare Stellan Jeppsson</p><p>Datum Mars 2006</p><p>Antal sidor 39</p><p>Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,</p><p>behandlingshem.</p><p>Sammanfattning</p><p>De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var</p><p>att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och</p><p>behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa</p><p>individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och</p><p>semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades</p><p>bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I</p><p>resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete</p><p>finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och</p><p>synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.</p><p>Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera</p><p>bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet</p><p>i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.</p>

Disputats, Umeå 2007. / Härtill 6 uppsatser.

ABSTRACT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms – och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos. Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and work with people with dual diagnoses. Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson Handledare Stellan Jeppsson Datum Mars 2006 Antal sidor 39 Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst, behandlingshem. Sammanfattning De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå. Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.