Syftet med denna studie var att synliggöra professionellas beskrivningar av samverkan i arbetet med personer som har en samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade intervjuer som metod. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit Erving Goffmans teori om Stigma utifrån Martin m.fl. (2008) tolkning och perspektiv. Fyra intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma inom region och socialtjänst. Resultatet visar att personer med samsjuklighet är en komplex målgrupp, att det krävs en nära samverkan med samordnade insatser för att individen ska få rätt hjälp och behandling, vidare visade resultatet att det i dagsläget finns stora brister kring samverkan för denna målgrupp. Många ser fortfarande samsjuklighet som två separata sjukdomstillstånd, den psykiatriska delen och missbruksproblematiken vilket blir problematiskt då yrkesverksamma kan ha svårigheter i att möta individen och tillgodose hens behov. Slutsatsen av studien är att det krävs en bättre samarbetsvilja myndigheter emellan så de samordnade insatserna blir mer effektiva och med klienten i fokus.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa postpartum drabbar många kvinnor. Detta upplevs som påfrestande för många mödrar och medförälder. En intervention innebär att vårda på olika sätt. Då en intervention vid psykisk ohälsa postpartum kan upplevas känslosamt i olika aspekter vi anser att det är viktigt att belysa moderns och medförälderns upplevelse internationellt.   Syfte: Syftet med studien var att belysa olika aspekter av mödrars och medföräldrars upplevelser kring psykisk ohälsa postpartum.   Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på kvalitativ design där 25 artiklar ligger till grund för resultaten. Analysen utfördes med stöd av Bettany- Saltikov och McSherry (2016).    Resultat: I resultatet framkom fem tema: Att behöva vägledning för att återfå de basala funktionerna, Att sakna kunskap om sjukdomstillståndet skapar osäkerhet, Behovet av stödjande samtal och terapeutiska samtal för att bryta skammen, Föräldrarnas förståelse att hantera sina roller, Att vilja bli sedd och hörd vid POP. Interventionerna beskrivs som bristande i många fall, då fokus läggs på mödrarna, medans medföräldrar hamnar i skymundan. Mödrar och medföräldrar upplevde att det saknas vägledning för att återfå de basala funktionerna, trots insatta interventioner.    Slutsats: Familjen bör ses som en helhet vid insättning av interventioner vid psykisk ohälsa postpartum, då både modern och medföräldern drabbas. “Edinburgh Postnatal Depression Scale” behöver anpassas för fäder, som kan uppvisa andra symtom under depressiva episoder än mödrar, för att även kunna fånga upp fäder i ett tidigt skede. Informationen om psykisk ohälsa postpartum är i stor utsträckning utformad för kvinnor, samtidigt saknar fäder anpassad psykoedukation för att kunna vara stödjande för sin partner.

Den här studiens syfte är att undersöka vad skolpersonal verksam inom grundskolan görför att förebygga psykisk ohälsa såväl som för att främja hälsan bland grundskoleelever.Därtill avser uppsatsen belysa vilka svårigheter skolpersonalen verksam inomgrundskolan upplever gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete mot psykiskohälsa bland grundskoleelever. Studien metodologiska utgångspunkt är hermeneutisktmed en kvalitativ ansats. Empiri samlades in genom sex stycken semistruktureradeintervjuer. Olika yrkesroller inom grundskolan intervjuades. Resultat har analyseratsmed stöd av Antonovskys (2005) teori KASAM. Betydelsefulla aspekter förhälsofrämjande och förebyggande arbete inom grundskolan som kommer fram iföreliggande studiens resultat är tillitsfulla relationer mellan skolpersonalen och elever,kontinuerlig undervisning i känslohantering och psykisk ohälsa samt ett välfungerandesamarbete bland skolpersonalen. Föreliggande studiens resultat visar på tids- ochkunskapsbrist samt brister i skolmiljön som försvårande aspekter i hälsofrämjande ochförebyggande arbete. Studiens slutsats är att utökade resurser för kunskapsutveckling,förbättringar i skolmiljön samt mer tid för relationsskapande och uppsökandeverksamhet skulle kunna bidra till att utveckla hälsofrämjande och förebyggande arbetetmot psykisk ohälsa i grundskolan.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar globalt och medför ett lidande för den drabbade individen. Personer med självskadebeteende, depression och missbruk har en ökad suicidrisk men tidigare suicidförsök är den största riskfaktorn för fullbordat suicid. Personer med psykisk ohälsa är i frekvent kontakt med akutsjukvården och en ökning ses i antalet ambulansuppdrag innefattande psykisk ohälsa. Ambulanssjuksköterskan innehar en betydelsefull roll i mötet med dessa patienter. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom akutsjukvården. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats användes. Resultat Personer med psykisk ohälsa ansåg det betydelsefullt att bli sedd som en unik individ. Det möjliggörs när personalen visar empati och medkänsla samt gör dem delaktiga i sin vård. Deltagarna har däremot negativa erfarenheter av bemötandet i form av stigmatisering och kränkande behandling. Deltagare med tidigare erfarenhet från vården anser att en förbättring av bemötandet har skett över tid. Slutsats Personer med psykisk ohälsa erfar varierade upplevelser av bemötandet inom akutsjukvården. Behovet av att bli sedd som en unik individ är huvudsakligen framträdande. Något som är en grundläggande förutsättning vid skapandet av en mellanmänsklig relation enligt Travelbees teori. Ytterligare träning och kompetenshöjning inom området har angivits som förslag för att förbättra bemötandet ännu mer.

Introduktion: Enligt nationellt centrum för suicidforskning tog 1588 personer sitt luv i Sverige 2019. Sju gånger så många dör i suicid i jämförelse med trafikolyckor. Psykisk ohälsa och suicidalt beteende är ett betydande folkhälsoproblem nationellt. 90% av de som begår suicid har en psykisk störning. Det är vanligare att män suiciderar. Som ambulanssjuksköterska är det vanligt att man är den första kontakten som patienten får med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett suicidalt bettende. Metod: En kvalitativ metod valdes. Datainsamling skedde med semistrukturerade intervjuer. 7 Intervjuer genomfördes. Intevjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att informanterna saknade kunskap och kompetens för att vårda patienter med ettt suicidalt beteende. Informanterna upplevde att det var svåra möten och komplicerade bedömningar. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och att man var tvungen att tänka på säkerheten genom hela vårdkedjan. Slutsats: Resultatet i studien visade på att ambulanssjuksköterskorna kände sig obekväma i mötet med patienter med ett suicidalt beteende då de saknade kunskap. Specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska innehåller inte mycket utbildning om patienter med ett suicidalt beteende. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och snabbt svängde i sitt humör, därför var det viktigt att tänka på hur man bemötte patienten samt att man alltid tänkte på säkerheten. Mer svensk forskning behövs för att studera erfarenheter med patienter med ett suicidalt beteende.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största hälsoutmaningarna i Europa idag avseende prevalens, sjukdomsbörda och funktionsnedsättning. I Sverige ökar sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och vid alla sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar är psykisk ohälsa orsak till hälften. Första vårdnivån för psykisk ohälsa är primärvården och kontakten sker oftast via telefon. Psykisk ohälsa ökar i samhället och därmed ökar även telefonsamtalen till vårdcentralen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Tio distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Skåne har intervjuats individuellt och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att distriktssköterskorna i de verksamheter som har välfungerande resurser i verksamheten upplever att telefonrådgivningen med patienter med psykisk ohälsa fungerar väl. Att distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt i sin kommunikation, lyssnar aktivt och är aktivt närvarande i samtalet upplevs ha betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång. I studien framkommer att samtal med patienter med psykisk ohälsa har en känslomässig påverkan på distriktssköterskorna. Distriktssköterskans erfarenheter gällande psykisk ohälsa är något som växer fram med tiden och är till hjälp i telefonrådgivningssamtalet. Slutsats: Tillräckliga resurser i verksamheten har betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång och har distriktssköterskan rätt förutsättningar och tillräcklig kunskap då patienter med psykisk ohälsa söker hjälp första gången kan det ha betydelse för en tidig upptäckt och snabbt insatt behandling.

Bakgrund: Att drabbas av en stroke upplevs inte sällan som ett trauma. Det kan innefatta psykiska förändringar på grund av hjärnskador men dessa förändringar kan även uttryckas som en reaktion på det som hänt. Många patienter upplever förtvivlan, ångest och psykisk ohälsa som depression efter en stroke och är i stort behov av stöd och hjälp, då de har fullt upp med att hantera den nya livssituationen. Eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos strokepatienter är det angeläget att få mer kunskap om ämnet. Det kan bidra till en mer personcentrerad vård och en ökad förståelse för problemet. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan därmed minska.  Syfte: Syftet med studien var att belysa psykisk ohälsa utifrån Katie Erikssons teori om de tre formerna av lidande hos personer som haft en stroke. Metod: En litteraturstudie där syftet besvarades med hjälp av litteratursökningar. Relevanta artiklar valdes ut med urvals- och kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades med hjälp av svensk MeSH och databasen Pubmed.  Resultat: Analysen visade på nio olika kategorier.  1) rädsla för återfall och döden, 2) kognitiv funktionsnedsättning, 3) fysisk funktionsnedsättning 4) trötthet och brist på energi 5) Bristande bemötande, information och självbestämmande i hälso-och sjukvården 6) Att vara beroende av andra 7) Identitetspåverkan 8) förlust av relationer, ensamhet och isolering 9) depression och ångest. Dessa kategorier placerades därefter ut efter relevans under temana; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultatet visade att psykisk ohälsa förelåg hos stroke-överlevande och att detta kunde förstås utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande de tre formerna av lidande. Slutsats: Den psykiska ohälsan yttrade sig i form av depression och ångest, vilket berodde bland annat på rädsla, funktionsnedsättningar, trötthet, beroende av sjukvård- och hjälp samt identitetskriser och sociala svårigheter. Dessa depressiva symtom och känslor kunde även relateras till varandra och utgjorde ett sjukdomslidande, vårdlidande och/eller livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Det behövs mer resurser för att uppmärksamma och upptäcka depressiva symtom hos stroke-överlevande samt att sjuksköterskan informerar på ett anpassat sätt utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både på samhällsnivå och globalt. Det innebär att många av de patienter som vårdas inom somatisk vård också lider av samtidig psykisk ohälsa. Samsjukligheten gör att sjuksköterskor inom somatisk vård i högre grad träffar patienter med psykisk ohälsa vilket ställer ökade krav på rätt kompetens och bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med sex kvalitativa respektive två kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl samt Psycinfo. En integrerad analysmetod tillämpades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Underlättande faktorer och Hindrande faktorer respektive sex underkategorier Utbildning, Livserfarenhet, Positiva attityder, Rädsla, Obekvämhet och osäkerhet samt Otillräcklighet. Sjuksköterskor som upplevde underlättande faktorer hade stöd i sin utbildning medan de som upplevde hindrande faktorer till viss del saknar kompetens inom psykisk ohälsa. Slutsats: Vården av patienter med psykisk ohälsa påverkas av både underlättande och hindrande faktorer som positiva attityder och rädsla. Resultatet visar att en vårdande relation har stor betydelse för mötet med patienter med psykisk ohälsa.

Skolkuratorer har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som lider av psykisk ohälsa. Skolkuratorn är den professionen inom skolpersonalen som kan ses som den bindande länken mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidigare forskning visar att ungdomar som mår sämre psykiskt söker sig först till skolkuratorn och sen till annan skolpersonal. Skolkuratorns arbetsuppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna. Denna studie undersöker vilken syn skolkuratorer har på psykisk ohälsa hos ungdomar mellan 13–19 år, samt om de har rätt förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete. I denna kvalitativa studie har det genomförts åtta semistrukturerade intervjuer på åtta skolkuratorer, fyra som arbetar inom högstadiet och fyra inom gymnasiet. Studiens resultat visar att elevers psykisk ohälsa orsakas av svårigheter inom familjeförhållanden och ungdomens sociala omgivning. Informanterna uppger att det finns brister inom det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. / School counselors have an unique position where they have the opportunity to identify students who suffer from mental illness. The school counselor is the profession within the school staff that can be seen as the binding link between school, social services and health care. Previous research shows that youth who suffer from mental illness address first to the school counselor and then to other school staff. The school counselor's task is to work to promote health and prevent mental illness among the students. This study examines the school counselors' views on mental illness in young people between the ages of 13–19, and whether they have the right conditions to carry out preventive work. In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with eight school counselors, four working at comprehensive school and four in upper secondary school. The results of the study show that students' mental illness is caused by difficulties in family relationships and the youth's social environment. The informants stated that there are shortcomings in the promotion and prevention work against mental illness among youth.