Syftet med den här studien är att undersöka hur individers psykiska hälsa och personliga integritet påverkas av datainsamling på internet. Modern teknik idag kan dra stor nytta av data och det kan användas för olika ändamål. Två exempel på användningsområden för insamlad data är individanpassad reklam och rekommendationssystem. Studiens problemformulering lyder: ”Vilken påverkan har datainsamling på individers psykiska hälsa och personliga integritet?”. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Studien fokuserar på privatpersoner, därmed genomfördes enskilda intervjuer med varje deltagande respondent. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen skedde genom tematisering. Studiens resultat visade att datainsamling generellt inte har någon påverkan på individers psykiska hälsa. I de fall som det har en negativ påverkan hos en individ så är det inte en signifikant påverkan. Hur datainsamling påverkar individers personliga integritet är generellt sätt ingenting alls. Vad som är viktigt enligt flera respondenter är vad syftet med datainsamlingen är. Flera respondenter svarade att individanpassad reklam kan vara mer integritetskränkande och ibland orsaka oro, det påverkar dock inte individernas psykiska hälsa negativt. Rekommendationssystem kan också vara en effekt av att data samlas in om individer på internet, de flesta av respondenterna hade en positiv inställning till det. När respondenterna blev frågade hur deras inställning är till individanpassad reklam så var det generellt en mer negativ inställning till det. Vid analys så hittades även andra fynd som inte besvarar frågeställningen men som fortfarande är av hög relevans inom forskningsområdet. Dessa fynd är faktorer som kan orsaka integritetskränkningar eller psykiska påfrestningar i samband med användning av digitala medel. Första fyndet är att sociala medier kan ha en negativ påverkan på individers psykiska hälsa. Det andra fyndet är att brist på social interaktion kan påverka individer negativt.

Instagram is one of the biggest social media platforms today, affecting a large portion of the Swedish population. Studies have shown that social media can affect the mental health of the users. Many of the pictures posted on Instagram are objectifying, meaning that they focus only on appearance. Objectifying pictures can cause women to self-objectify. This study aims to gain a more nuanced understanding surrounding the phenomenon and examines self-objectification among young women (18-24 years) and the effect on their self-esteem through 10 semi-structured interviews. Results show that young women self-objectify when choosing the best pictures to upload on Instagram. Furthermore, they have developed a lower self-esteem from using the application, since they compare their looks to others self-objectifying pictures.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat vilket kräver insatser från samhället. Skolsköterskan som träffar ungdomarna dagligen har en unik och betydelsefull roll för deras psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans uppfattning om det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Tolv intervjuer genomfördes med skolsköterskor från olika kommuner i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Skolsköterskans strävan mot välfungerande samarbeten i ett elevcentrerat hälsofrämjande arbete med organisatoriska förutsättningar. Tre kategorier lyftes fram: en betydelsefull stödjande roll, värdet av välfungerande samarbeten och behovet av organisatoriska förutsättningar samt underkategorier. Skolsköterskorna betonade vikten av sin egen stödjande roll, ett fungerande samarbete och behovet av struktur för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Skolsköterskans roll uppgavs var att ligga steget före och öka elevens kunskap och medvetenhet kring deras hälsa samt stärka deras handlingsberedskap. Konklusion: Ungdomarnas psykiska ohälsa utmanas därför är det av värde att det hälsofrämjande arbetet prioriteras. Vidare forskning kring det hälsofrämjande arbetets effekt behövs men även forskning kring ungdomars uppfattning av skolsköterskors hälsofrämjande arbete. / Background: Mental health problems have increased among youth and requires action from society. The school nurse, who interacts daily with the youths, has a unique role to play. Aim: The aim of the study was to investigate the school nurse's perception of health promotion to prevent youths mental health problems. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Twelve interviews were conducted with school nurses in southern Sweden. Results: A theme emerged: The school nurses strive for wellfunctioning collaborations in a student centered health promotion work with organizational conditions. Three categories were found: a significant supporting role, the value of wellfunctioning collaborations and the need of organizational conditions. School nurses emphasized the importance of their own supportive role, a functioning collaboration and structure for continued health promotion work. The school nurse's role in the health promotion work was stated to be one step ahead, increasing the student's knowledge and awareness of their health and to strengthen their preparedness for action. Conclusions: Mental health problems among youth is being challenged and health promotion work needs to be a priority. Further research on the effect of health promoting is needed along with research on youths perceptions of school nurses' health promoting work.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter arbetsterapeuter har gällande friluftsaktivitet som intervention för vuxna med psykisk ohälsa samt att identifiera möjligheter och hinder att använda friluftsaktivitet som intervention.Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats och utförde studien med semistrukturerade intervjuer och analyserade dessa med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuter anser att naturen främjar välmående och att friluftsaktiviteter skapar möjligheter för gemenskap, delaktighet och social interaktion. Möjligheter eller hinder för arbetsterapeuter att använda friluftsaktiviteter som intervention var beroende av ett flertal faktorer varav några var uppdragets omfattning, resurser, samarbeten samt närhet till naturen och tillgång till material. Slutsats: Det framkommer att naturen ökar välmående och att många arbetsterapeuter är positiva till att använda friluftsaktiviteter som intervention. Arbetsterapeuterna ser hinder men också lösningar, dock är det ofta helt beroende på arbetsterapeuten själv att starta ett projekt. En nationell handlingsplan behövs, men även fler studier. Författarna föreslår en studie där klienters välmående mäts före och efter en intervention kopplad till friluftsaktivitet. Studien genomfördes under pandemin covid-19 (2021) och författarna ser en möjlighet att friluftsaktiviteter som intervention skulle underlätta fysisk distansering men ändå uppfylla behoven hos klienter med psykisk ohälsa. / Aim: The purpose of this study was to examine the experience of occupational therapists in using outdoor activity as an intervention in adults with mental illness and identify possibilities for and obstacles against using outdoor activity as an intervention. Method: the authors chose a qualitative approach using semi-structured interviews and analyzed the data using qualitative content analysis.Result: The results show that occupational therapists deem nature as beneficial for wellbeing and that outdoor activity creates opportunities for connection, participation and social interaction. Possibilities and obstacles for the occupational therapist to use outdoor activities as an intervention were dependent on many different factors including the scope of assignment, resources, closeness to nature and access to equipment and materials.Conclusion: It emerges as fact that nature increases wellbeing and that many occupational therapists are positive to try outdoor activity as an intervention. The occupational therapists see both opportunities and obstacles, though it is often dependent on the individual therapist to kickstart a new project. A national action plan is needed, as well as further studies. The authors suggest a study where wellbeing in clients is measured before and after an intervention connected to outdoor activity. This study was conducted during the COVID-19 pandemic (2021) and the authors see an opportunity for outdoor activities to make physical distancing easier and still meet the needs of clients with mental illness.

Bakgrund: Ungdomars tillgång till internet gör pornografin lättillgängligt och inflytelserik. I svenska skolor påvisas brister inom sex och samlevnadsundervisningen där elevhälsans personal oftast inte inkluderas. Utifrån skolsköterskans profession kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, har skolsköterskan en unik roll att främja elevernas hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid konsumtion av internetpornografi.Metod: Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Åtta kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet som analyserades enligt tematisk analys. Resultatet beskrivs narrativt.Resultat: I resultatet framkom teman; psykisk ohälsa och tvångsmässig användning av pornografi samt ökat sexuellt risktagande och sexuellt våld. Resultatet visar att symtom på ångest, depression samt psykosomatiska symtom sågs hos flickor vid högre pornografikonsumtion. Hos pojkar med låg självkänsla sågs en ökad risk att utveckla symtom på ökad och tvångsmässig konsumtion av pornografi. Vid högre grad av pornografikonsumtion sågs ett ökat sexuellt risktagande hos pojkar och en ökad riskfylld livsstil hos flickor. Resultatet visar att pojkar konsumerar mer pornografi med våldsinslag.Slutsats: Resultatet visar att ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid pornografikonsumtion. Med stöd av resultatet kan skolsköterskeprofessionen bidra med kunskap kring pornografins påverkan hos ungdomar / Background: Young people´s access to the internet makes pornography easily accessible and influential. In Swedish schools there are shortcomings in sex and cohabitation education, where they often do not include student health staff. Based on the school nurse´s work with health promotion and prevention, the school nurse has a unique role in promoting students´ health.Aim: The aim of the study was to investigate how young people´s mental and sexual health is affected when consuming internet pornography.Method: Systematic literature review with descriptive design. Eight quantitative articles were included in the results, which were analyzed with thematic analysis and described narratively.Results: The results revealed two themes; mental illness and compulsive use of pornography and increased sexual risk-taking and sexual violence. The results show that symptoms of anxiety, depression and psychosomatic symptoms were seen in girls with higher pornography consumption. In boys low self-esteem there was an increased risk of compulsive consumption of pornography. With higher pornography consumption, there was an increased sexual risk-taking in boys and an increased risky lifestyle in girls. The results show that boys consume more pornography with elements of violence.Conclusion: The result shows that young people get affected in their mental and sexual health by pornography consumption. With the support of the results, the school nursingProfession can contribute with knowledge about the impact of pornography on young people.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar samtidigt som depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Nuvarande evidens visar på att fysisk aktivitet har en lika stor positiv påverkan på mild till måttlig grad depression som antidepressiva läkemedel. Syfte: Syftet med studien är att utforska fysioterapeuters beskrivning av hur de stöttar patienter med depression till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med sju fysioterapeuter som har rekryterats genom bekvämlighets- och ändamålsenligt urval. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och dataanalysen genom manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Resultatet visar på att fysioterapeuter använder sig av både fysisk aktivitet och träning, såväl som mental träning vid behandling. Informanterna beskriver att patientgruppen behöver en längre behandlingsperiod med mer närvaro, stöttning och uppföljning jämfört med andra patientgrupper.  Slutsats: Stöttning av en fysioterapeut vid depression kan leda till att patienten blir fysiskt aktiv och vidmakthåller den. För att lyckas med stöttningen beskrivs beteendemedicinska strategier som en viktig del. Även bemötande av patienten beskrivs som en nyckelfaktor. Med sin kunskap om fysisk aktivitet och hur det påverkar personer har fysioterapeuter en viktig roll vid behandling av depression.

Vi lever i en värld som bli allt mer digitaliserad och att vara uppkopplad och att använda sig av en mobil, dator eller surfplatta är nästan oundvikligt för att passa in i samhällets struktur. Det finns studier som visar på att frekvent användning av sociala medier kan ge besvär så som depressiva symtom, ångest och minskat självförtroende i form av bland annat kroppskomplex. Syftet med studien var att undersöka hur användandet av sociala medier påverkar kvinnor i åldrarna 25-30 psykiska hälsa. Metoden för studien gjordes enligt en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde via kvalitativa intervjuer med sex stycken olika kvinnorespondenterna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval för att undersöka hur kvinnorna upplevde att sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Resultatet utifrån dessa sex intervjuer resulterade till två olika teman som var psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Resultatet i studien visade på att respondenterna i studien upplevde bland annat ensamhet, kroppskomplex och bekräftelsebehov. De upplevde att de fick en sämre psykisk hälsa kopplat till att de använde sig av sociala medier. Slutsatsen från studien är att användandet av sociala medier påverkar kvinnors psykiska hälsa. Kvinnorna använde sig av sociala meder av olika anledningar och men gemensamt kände samtliga respondenter att känslorna kopplat till användandet ansågs mestadels vara negativa. Samtliga kvinnor som deltog i studien upplevde att sociala medier påverkade deras hälsa på något vis. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Denna studie handlar om idrottslärares syn, stöd och utvecklingsmöjligheter om psykisk hälsoundervisning på skolan. Studien avser att besvara följande frågeställningar:  ● Hur förstår och uttrycker idrottslärare psykisk hälsoundervisning?  ● Vilka svårigheter och möjligheter upplever idrottslärare om psykisk hälsoundervisning?  ● Vilket stöd får idrottslärare för psykisk hälsoundervisning? Totalt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med idrottslärare, där alla har erfarenhet av att jobba i grundskolan. Fyra av fem intervjuer genomfördes på Zoom, och ljudinspelningen skedde via programmets egen inspelningsfunktion. En intervju genomfördes fysiskt, där användes både ljudinspelningsutrustning och anteckningar. Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades dem och tolkades med hjälp av teoretiska utgångspunkter.  Resultatet på den första frågeställning som berör idrottslärarnas syn på psykisk hälsoundervisning är att det är en ständig process, tolkas olika och att den tar olika mycket plats. Resultatet på den andra frågeställningen är att svårigheterna bakom att undervisa om ämnet är att det kan upplevas känsligt och kan förvärra livssituationer för vissa elever. Möjligheterna som fanns var att elever kan genom kunskap om ämnet bli rustade att möta psykiska besvär. Resultatet på den tredje frågeställningen visade på att hjälp av skolan erbjuds men bara vid förfrågan och att upplevelsen av utbildning om psykisk hälsa var att den var nästintill obefintlig. / This study is about physical education teachers' views, support and development of opportunities for mental health education at school. The study intends to answer the following questions:   ● How do physical education teachers understand and express mental health education?   ● What difficulties and opportunities do physical education teachers experience with mental     health education?  ● What support do physical education teachers receive for mental health education?  A total of five semi-structured interviews were conducted with physical education teachers, all of whom have experience of working in primary school. Four out of five interviews were conducted on Zoom, and audio recordings were made through the program's own recording function. An interview was conducted physically, using both audio recording equipment and notes. After conducting the interviews, they were transcribed and interpreted by using scientific theories.  The result of the first question, that concerns the physical education teachers' view of mental health education, is that it is a constant process, interpreted differently and that they take up different amounts of space. The result of the second question is that the difficulties behind teaching about the subject is that it can be experienced as sensitive, and can aggravate life situations for some students. The opportunities the teachers found were that the students can, through knowledge of the subject, be equipped to face mental health problems. The result of the third question was that the teachers can get help from the school, but only when requested and that they experienced their education about mental health was almost non-existent.