Problemformulering: Svensk psykiatri är pressad från både politiskt och socialt håll och arbetsmiljön för första linjens chefer inom hälso- och sjukvården kan innebära utmaningar som kan påverka första linjens chefers arbetsrelaterade psykiska hälsa. Första linjens chefers roll i en organisation är betydelsefull ur flera perspektiv. Forskning saknar en beskrivning av problemet ur ett subjektivt perspektiv inom svensk psykiatri. Syfte: Att beskriva hur första linjens chefer inom svensk psykiatri upplever sin arbetsrelaterade psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. 10 första linjens chefer från offentlig sluten- och öppenvård för vuxna deltog. Informanterna kom från östra och södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Ett tema; "en komplex kamp att uppleva arbetsrelaterad psykisk hälsa" och två kategorier; "negativa faktorer för psykisk hälsa" och "positiva faktorer för psykisk hälsa" samt 10 underkategorier. Slutsats: Första linjens chefer inom svenska psykiatri upplever en komplex kamp att uppleva arbetsrelaterad psykisk hälsa då de upplever sin psykiska hälsa både som negativ och positiv. Negativa faktorer för psykisk hälsa tycks vara fler än positiva faktorer för psykisk hälsa. De positiva faktorerna för psykisk hälsa är emellertid så starka att första linjens chefer ändå upplever välmående samtidigt som de upplevde faktorer med samband för psykisk ohälsa. / Aim: To describe how first line managers within the Swedish psychiatry experience their work-related mental health. Method: The study was conducted as an empiraical, qualitative interview study with an inductive approach. 10 first line managers from public inpatient- and outpatient care for adults participated. They came from east and south of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data.  Findings and conclusions: A theme; "a complex fight to experience work-related mental health" and two categories; "negative factors for mental health" and "positive factors for mental health" and 10 subcategories. First line managers within the Swedish psychiatry experience a complex fight to experience work-related mental health though they both experienced their work-related mental health as negative and positive. Even if the negative factors for mental health seems to be more than the positive factors for mental health, the positive factors where so strong that the first line managers still experienced wellbeing at the same time as they experienced factors related to mental illness.

Bakgrund: Många barn uppvisar symtom på psykisk ohälsa, samtidigt visar studier att barn får en alltmer stillasittande fritid. Exakt hur den fysiska aktiviteten påverkar den psykiska hälsan är oklart då det är en komplex fråga. I sitt arbete erhåller skolsköterskor nära relationer med barn och de får på så vis en inblick i hur den psykiska samt fysiska hälsan ser ut. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet uppfattas av skolsköterskor utifrån deras erfarenhet i elevhälsan bland högstadieelever. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Undersökningsgruppen bestod av åtta stycken skolsköterskor i Karlstads kommun som arbetar med elever på högstadiet. Huvudresultat: Skolsköterskorna hade en gemensam erfarenhet av att många barn har en dålig psykisk hälsa och att detta främst observeras bland flickor. De delade även uppfattningen av att den fysiska aktiviteten minskar bland barn. Något som framkom av skolsköterskornas berättelser var att kraven inom idrotten uppfattas av många barn som allt för höga. Konklusion: Många barn upplever allt för höga krav inom idrotten vilket kan leda till psykisk ohälsa hos vissa barn och framförallt bland flickor. För att få barn att öka sin fysiska aktivitet är det viktigt att se över synsättet inom idrotten så att det blir den roliga, sociala och avslappnande aktivitet den är tänkt att vara. / Background There has been an increase in the proportion of adolescents who show symptoms of mental illness. It is clear from previous research that physical activity affects the mental health and it is a current issue. It is, however, unclear exactly how it affects the mental health then it is a complex issue. In their everyday work school nurses get close relationship to adolescents and get an insight of how the mental and physical health situation looks like among adolescents. Aim: The aim of this study was to highlight the interaction between mental health and physical activity based on the school nurses experience in the student health team among high school students. Method: The study is a qualitative interview study with phenomenographic analysis. Data was collected from interviews, the study group consisted of eight school nurses who worked within Karlstad kommun and were working with adolescents in high schools. Main result: The school nurses shared the common experience that many of the adolescents suffered from poor mental health, and it is mainly observed in girls. They also experienced that adolescents are less physical active and that the adolescents are having an increased sedentary behavior. Something that also emerged from the school nurses stories was that the demands of the sport has increased. Conclusion: Many are experiencing too high demands from their sport which can result in mental illness for some children, especially among girls. To get adolescents to increase their physical activity is it important to look over the approach within sport so that it becomes the fun, social and relaxing activity it is supposed to be.

I uppsatsen belyser jag begreppet hälsas argumentativa orientering och hur den har kommit att förändrats från 1976 fram till 2015. Undersökningen utgörs av en topikanalys med en jämförelse av användningen av topiker i antologin Hälsa och livskvalitet som är utgiven år 1976 och hälsobloggen PT-Fia, som är en populär och välbesökt blogg inom området hälsa under året 2015. Teorierna i uppsatsen utgörs av Chaïm Perelmans syn på topiker, Jonas Gabrielsens fyra topikförståelser och teorin gällande retorisering av enskilda begrepp enligt Patrik Mehrens och Jon Viklund. Resultatet visar att antologin Hälsa och livskvalitet har en striktare syn på hälsa som till största del baseras på sanningar och fakta. En hälsoblogg som PT-Fia använder begreppet hälsa på ett mer okonstlat vis där hon värderar psykiskt välmående högre än strävandet efter perfektion. Detta ger begreppet en ny argumentativ orientering. Skillnaderna i användningen av begreppet hälsa kan vara PT-Fia och andra hälsobloggars svar på den retoriska situationen gällande den rådande hälsodebatten i landet. Bloggar som PT-Fia menar att debatten har gått för långt och att den utgör risker att bli för fixerad vid sin hälsa. PT-Fia tenderar därför att ta ett steg ”tillbaka” i debatten vilket visar sig i hennes uttryckssätt gällande begreppet hälsa. / The essay highlights the argumentative orientation of the word health and how it has come to change from the year 1976 until the year 2015. The paper consists an analysis of the use of topics when it comes to health. The material is based on a comparison of the use of topics in the anthology "Hälsa och livskvalitet", which was published in 1976, and a blog about health, PT-Fia, which is a popular and well-visited blog during 2015 and considers health. The theories in the essay is based on Chaim Perelman's view on the topics, Jonas Gabrielsen's four ways to understand the topics and the theory regarding the retorising of individual words according to Patrik Mehrens and Jon Viklund. The result of the essay shows that the anthology "Hälsa och livskvalitet" has a stricter approach to health and most parts from it is based on truths and facts. The blog PT-Fia uses the word health in a more relaxed way and puts a higher focus on psychological well-being instead of the pursuit of perfection. This gives the word health a new argumentative orientation. The differences in the use of the word health might be blogers like PT-Fia's answer to the rhetorical situation regarding the current health debate in the country. Blogs like PT-Fia argues that the debate has gone too far and that it might cause a problem by making people focus too hard on being healthy. Therefore PT-Fia tends to take one step "back" in the debate, which shows in her expressions regarding the word health.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Husdjursinterventioner på äldreboenden har visat sig påverka flera faktorer så som social interaktion, beteendeförändringar samt psykisk hälsa. Efter interventionerna ökade social interaktion mellan deltagare, personal och djur samt minskade känslor av ensamhet. Störst ökning av social interaktion påvisades vid stimuli av levande djur jämfört med leksaksdjur. Beteendeförändringar som aggressivitet, vandringsbeteende, rastlöst beteende, avvikande beteende, ovilja att samarbeta och sömnstörningar minskade efter interventionerna, men i flera fall är dock effekten kortvarig. Även förändringar i beteenden kring måltidssituationen har påvisats. Den psykiska hälsan förbättrades efter interventionerna genom minskning av depressiva symtom, ångest, tvångshandlingar, somatisering, förbättrad kognitiv förmåga, bättre humör, bättre upplevd livskvalitet samt autonomi.Slutsats: Resultatet påvisar att husdjursinterventioner har positiva effekter och främjar hälsan för personer som bor på äldreboenden och kan användas som ett komplement till övriga omvårdnadsåtgärder. / Background: Humans are affected on a social, mental and physical way by the changes that come with aging. A move to a nursing home can be necessary when the need of care becomes too substantial. Pets are used in different ways in health care. However, there is a great variety in what extent pets are used in nursing homes.Aim: The purpose of this study is to compile the results of pet interventions on residents living in nursing homes. A further purpose is to describe the study group of the included articles.Method: The present study is a literature review based on 15 quantitative scientific articles. The literature research was executed in the databases Cinahl and PubMed.Main result: Pet interventions in nursing homes have been shown to effect several factors such as social interaction, changes in behaviour and mental health. After the interventions social interaction increased between participants, staff, pets and decreased feelings of loneliness. The greatest increase in social interaction was shown with stimuli by a living pet compared to toypets. Behavioural changes such as agitation, wandering, restlessnes, diverge behaviour, uncoorporative behaviour and sleep disorder decreased after the interventions, but in several cases the duration of the effects was short. Effects have also been shown on behaviours during mealtime. Mental health improved after the interventions by decreasing depressive symptoms, anxiety, compulsive actions, somatisation, improved cognitive function, better mood, better perceieved quality of live and autonomy.Conclusion: The result demonstrates that pet interventions have positive effects and promotes health for residents living in nursing homes and can be used as a complement to other actions of nursing.

Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar och att de mår sämre idag på grund av all stress och krav som ställs på dem i skolan. Den befintliga forskningen berör ungdomars mående men vilka kunskaper som förekommer hos ungdomarna om psykisk hälsa och ohälsa är begränsat. Skolan är en viktig plattform för lärande där elever ska kunna utvecklas och bland annat främja sin psykiska hälsa. Mår eleverna inte bra psykiskt, kan de inte ta till sig kunskapen som erbjuds i skolan och lärandet begränsas. Därför behövs det strategier i skolan där all skolpersonal gemensamt arbetar för att öka den psykiska hälsan hos eleverna. Det är av vikt att elever har kunskap om detta ämnesområde och vet vart de kan vända sig om så behövs.   Syfte: Syftet är att synliggöra lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa på gymnasieskolor och undersöka vilka förutsättningar och villkor som finns för hälsofrämjande arbete inom psykisk hälsa ur elevhälsopersonal- och elevperspektiv.   Forskningsfrågor: 1. Vilka kunskaper visar eleverna att de har om psykisk hälsa och ohälsa? 2. Hur uppfattar gymnasieeleverna att psykisk hälsa och ohälsa behandlas utifrån ett lärandeperspektiv i skolan? 3. På vilket sätt arbetar elevhälsopersonalen med hälsofrämjande insatser kring psykisk hälsa i gymnasieskolan? 4. Hur kan arbetet kring psykisk hälsa och ohälsa utvecklas i gymnasieskolan? 5. Stämmer elevernas och elevhälsopersonalens uppfattning om hur psykisk hälsa och ohälsa behandlas i skolan utifrån ett lärandeperspektiv?   Resultat: Gymnasieelevers kunskaper om psykisk hälsa och ohälsa är begränsade. Elever och skolpersonal upplever att lärandet kring psykisk hälsa och ohälsa förekommer lite eller inte alls och är något som båda parterna anser behöver integreras mer i gymnasieskolornas undervisning. Elevhälsopersonalen har som ambition att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa och hälsofrämjande med psykisk hälsa men begränsningar i form av tid- och resursbrist hindrar detta arbete. Både elever och elevhälsopersonal har förslag till utvecklingsmöjligheter genom att till exempel arrangera temadagar och pausaktiviteter i skolan. / Studies show that mental illness has increased among the youth and that they are affected negatively by the stress and high demand in school. The current research touches the mental health of the youth but what knowledge the youth have about mental health and illness is limited. The school is an important place for learning where the students should be able to develop and improve their mental health. In order to be able to absorb the knowledge that is offered in school the students have to feel well. That is why strategies are needed where all school personnel together strive to raise the mental health among the students. It is of utmost importance that the students are aware of the subject and know where to seek guidance if needed.   Purpose: The purpose of this paper is to raise awareness of the learning about mental health and illness in Swedish high schools and analyze different conditions for mental health raising work from both the student's perspective as well as personnel in the student care.   Research questions: 1. What knowledge do the students show regarding mental health and illness? 2. How do the students perceive that mental health and illness is discussed from a learning perspective? 3. In what ways does the student care team try to raise mental health in the school? 4. How can the work that is being done to raise mental health be improved? 5. How well do the students' and student care team's perception of how mental health and illness is handled from a learning perspective match?   Results: High school students' knowledge regarding mental health and illness is limited. Students and school personnel feel that the subject is almost non-existent in the education and both parties agrees that the subject should be more integrated with the lectures. The student care team has as an ambition to work preventive against mental illness as well as to raise mental health but limitations with time and resources prevent this type of action. Both students and the student care team have suggestions on how to develop the work that is being done for mental health, e.g. organize theme days and break activities in school.

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet. / The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

Bakgrund: Andlighet kan definieras som ett mångdimensionellt begrepp och inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet av kropp, själ och ande. Tidigare forskning visar på att patienterna ser den andliga dimensionen som viktig för dem och att de gärna själva vill bli tillfrågade om andliga behov av vårdpersonal. En personcentrerad vård ställer krav på att ta hänsyn till patientens kultur och livsåskådning, då man som vårdare söker diagnosticera och hjälpa patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors föreställningar om andlighet och deras erfarenheter kring bemötande av patienters andlighet inom den psykiatriska vården. Metod: Sex sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av arbete inom psykiatrisk vård deltog i studien genom enskilda, semistrukturerade intervjuer. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier framkom i analysarbetet: Beskrivning av andlighet som fenomen; Andlighetens påverkan på den psykiska hälsan; Bemötande av patienternas uttryck för andlighet. Kategorierna utmynnade i tio subkategorier. Diskussion: Resultatet har diskuterats främst med Jean Watsons teori om mänsklig omsorg som reflexionsinstrument, vilken har lyft fram självkännedom och intentionalitet som viktiga faktorer i mötet med patienters andlighet. Sjuksköterskor beskriver andlighet på olika sätt, men med flertalet gemensamma faktorer och kan se andlighet som en hälsoresurs, men även som något som kan skada den psykiska hälsan om andligheten är skev. Sjuksköterskan tillgodoser i möjligaste mån praktiska önskemål från patienten gällande andlighet, men initierar inte själv samtal om andlighet och tar inte upp frågan i inskrivningssamtalet. Okunskap samt rädsla att skada patienten ligger till grund för detta. Utbildning kring andlighet och hälsa kan vägleda sjuksköterskan i mötet med patienters andlighet samt i utvecklingen av en personcentrerad vård. / Background: Spirituality can be defined as a multidimensional concept and in nursing science the human is seen as a unity of body, soul and spirit. Previous research shows that that patient in the psychiatric care considers the spiritual dimension to be of importance to them, and that they would like to be asked about spiritual needs by mental health care staff. A person-centered care demands taking into consideration the culture and view of life of the patient, when seeking to diagnose and help the patient in the best possible way. Aim: To describe nurse’s perceptions of spirituality and their experiences of meeting patients spirituality in the mental health care. Method: Six nurses with experience from psychiatric care for at least one year participated in the study through separate, semi structured interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as method for analysis. Result: Three categories were identified in the analysis: Description of spirituality as a phenomenon; The impact of spirituality on the mental health; Personal treatment of the patient’s expressions for spirituality. Ten subcategories followed.  Discussion: The result has been discussed mainly with Jean Watsons theory for human care as a reflective instrument, which emphazised self-knowledge and intentionality as important factors in meeting with patients spirituality. Nurses in the psychiatric care describes spirituality in different ways, but with many common factors, they can see spirituality as a resource of health, but also as something that can damage the mental health, if the spirituality is askew. The nurse helps the patients with practical issues considering spirituality, but does not initiate conversations about spirituality and does not bring up the question in the patient enrollment interview. Lack of knowledge and fear of hurting the patient are reasons for this. Education about spirituality and health can guide the nurse in their meeting with the patients spirituality and in the development of a person-centered care.

The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.

Bakgrund: Studier visar att skolsköterskan idag möter allt fler barn med psykisk ohälsa. Skolsköterskan har en central roll i att hjälpa barn med psykisk ohälsa. Skolsköterskor i tidigare studier upplevde frustration över att inte kunna hjälpa skolbarnen med psykisk ohälsa till ett bättre mående. Syfte: Syftet med studien var attbeskriva skolsköterskors reflektioner av arbetet med psykisk ohälsa hos barn. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagarna valdes ut genom ändamålsurval. Åtta skolsköterskor intervjuades i studien. Till intervjuerna användes semi-strukturerade frågor. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna beskrev att de möter många olika typer av psykisk ohälsa och kommer i kontakt med barn på flertalet olika vis. Skolsköterskorna lyfte glädje och lycka som positiva aspekter när arbetet lyckades och ett barn började må bättre. Det framkom också känslor som frustration och maktlöshet när tiden eller resurserna inte räckte till för att hjälpa ett barn. Slutsats: Föreliggande studie visar att skolsköterskornas arbete med psykisk ohälsa är förtroendefullt med många positiva och givande aspekter. Samarbete med andra professioner och instanser är nyckeln till framgång i arbetet. Arbetet med barn som lider av psykisk ohälsa kan många gånger vara svårt och det är inte alltid som arbetet faller ut väl. Mer resurser och mer tid är två av sakerna som anses skulle underlätta skolsköterskans arbete. / Background: Studies show that the school nurse today face an increasing number of children with mental illness. The school nurse has a central role in helping children with mental illness. School nurses in previous studies experienced the frustration of not being able to help schoolchildren with mental illness to a better mood. Purpose: The purpose of this study was to describe the school nurses' reflections of working with mental health problems in children. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Participants were selected through appropriate selection. Eight school nurses were interviewed in the study. Semi-structured questions were used in the interwievs. The transcribed material was analyzed using content analysis. Main results: The school nurses said that they encounter many different types of mental illness and gets in contact with children in several different ways. The school nurses lifted the joy and happiness as positive aspects when the work was successful and the children began to feel better. It also emerged feelings of frustration and powerlessness when time and resources are not sufficient to help a child. Conclusion: The present study shows that school nurses work with mental health problems are trusting with many positive and rewarding aspects. Cooperation with other professions and institutions is the key to success at work. The work with children suffering from mental illness can often be difficult and it’s not always the work falls out well. More resources and more time are two of the things that would be considered to facilitate the school nurse's work.

En uppsats om skolkuratorers syn och arbete med psykisk hälsa. Studien syftade till att undersöka hur skolkuratorer som arbetar med tonåringar ser på och arbetar med psykisk hälsa samt hur det förebyggande och främjande arbetet med psykisk hälsa bedrivs. Uppsatsen tar utgångspunkt i bakgrund om psykisk hälsa bland unga, elevhälsans uppdrag och kuratorns ansvar. Vidare utgår uppsatsen från aktuell litteratur kring ungas psykiska hälsa, psykosocialt arbete inom skolan samt skolkuratorers arbete, förebyggande metoder och hälsofrämjande arbete. En kvalitativ studie genomfördes där fem skolkuratorer inom högstadiet och gymnasiet intervjuade kring deras arbete med psykisk hälsa. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där resultatet påvisade två huvudkategorier; Arbetssätt – en variabel av relation, samverkan, perspektiv och handlingsutrymme samt Psykisk hälsa – ett individuellt gränsland med tillhörande subkategorier. Resultatet diskuterades utifrån organisationsteorin och förståelse från bakgrundsavsnittet. Studien resulterade i en slutsats om att skolkuratorer ser på psykisk hälsa som en individuell upplevelse som både överensstämde och skiljde sig från definitionen av begreppet. En annan slutsats av studien är att skolkuratorer arbetar med psykisk hälsa i stor utsträckning genom att bemöta symptom på psykisk ohälsa, främst på individnivå genom enskilda samtal. Arbete med psykisk hälsa som är förebyggande och främjande sker i större utsträckning på organisatorisk nivå men även på gruppnivå. Slutligen kunde författarna säga att studien visat att psykisk hälsa innehåller och påverkas av flera komponenter och att det därmed är svårt för skolkuratorerna att arbeta generellt med psykisk hälsa. Arbetet bedrivs istället genom arbete med specifika faktorer som kan påverka psykisk hälsa. / An essay on school counselors view and work on mental health. The study aimed to investigate how school counselors who work with adolescence work with and view mental health and the prevention and promotion work on mental health carries. The essay is based on the background of mental health among young people, student health's mission and responsibility of the school counselor. Furthermore the essay is based on current research on young people's mental health, psychosocial work within the school and school counselors work, methods of prevention and health promotion. A qualitative study was carried with five school counselors working in different high schools. The material from individual interviews with the school counselors was analysed by a qualitative analysis where the results showed two main categories; Working method - a variable of relationship, cooperation, perspectives and discretion and Mental health - an individual borderland, with its subcategories. The results were discussed on the basis of organizational theory and with understanding of the background section. The study resulted in a conclusion that school counselors look at mental health as an individual experience that is both consistent and differed from the conception. Another conclusion of the study is that school counselors work with mental health to a great extent by treating the symptoms of mental illness, particularly at the individual level and individual cases. Work on mental health, prevention and promotion is done to a greater extent on a organizational level but also at a group level. Finally, the authors could say that the study showed that mental health includes and is affected by several components and that it is therefore difficult for school counselors working in general with mental health. Work was instead carried by working with individual factors that could affect mental health.