De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

No description available.

<p>Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa.</p> / <p>Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.</p>

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

The aim of this quantitative study was to from a gender perspective understand and measure the mental health among young people as a sense of managing to handle situations and also how satisfied young people are with their personal qualities. The study also aims to see if there is a connection between these two ways of explaining mental health. This study takes its standpoint from a gender theory and gender stereotypes. The study was conducted as a survey with 100 young girls and boys, all of whom was students of a Swedish upper secondary school. The result of the study show that young people in general has a good sense of being able to handle situations. There was as expected a difference between young girls and boys to be found, girls had in general a lower sense of managing to handle situations. Regarding the sense of being satisfied with the personal qualities, the girls and boys in this study show a general picture of being quite satisfied with their personal qualities. It has also shown that many of the results of this study is depending of gender and the beliefs and structures there is in society about how to be a “good” man or woman.

Bakgrund: Forskning visar på en stark koppling mellan elever som utsätts för kränkningar och på psykisk och fysisk ohälsa. Kränkningar som sker på nätet upplevs av tonåringar som extra skadligt på den mentala hälsan. Skolsköterskor har möjlighet att förebygga kränkningar och främja hälsa på tre olika nivåer; individ, mellanmänsklig och systemnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att förebygga kränkningar i skolor och på nätet. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och resultatet analyserades genom innehållsanalys. Sju skolsköterskor i Sverige har intervjuats via e-post. Resultat: Tre kategorier framträdde i resultatet: att vara tillgänglig för elever och vårdnadshavare, att samtala med elever, och att samverka. Konklusion: Studien visar att skolsköterskorna visar på bred erfarenhet av att förebygga kränkningar. Dessa erfarenheter beskrivs framförallt i det individinriktade- och mellanmänskliga arbetet. Arbetet på systemnivå tenderar att vara eftersatt. Fynd visar på varierad erfarenhet av normkritiskt perspektiv som arbetsmetod. / Background: Research shows a strong connection between pupils exposed to harassment and to physical and mental illness. Harassment occurring on the internet are perceived by teens as extra harmful to their mental health. School nurses have the opportunity to prevent harassment and to promote health on three different levels; individual,- interpersonal,- and system level. Aim: The purpose of the study was to investigate the school nurses’ experiences in preventing harassment in schools and on the internet.  Method: A qualitative methodology was used in the study and the results were analyzed by content analysis. Seven school nurses in Sweden have been interviewed by email.  Result: Three categories appeared in the result: to be available to pupils and their guardians, to talk with pupils and to cooperate.  Conclusion: The study shows that school nurses demonstrate broad experiences in preventing harassment. These experiences occur primarily in the individual-oriented and interpersonal work level. Experiences at the system level are less occuring. It appears there were varied experiences of norm-critical perspective as a working method.

Mikrodosering av psykedeliska droger är den senaste trenden som verkar ha fått en stor spridning, främst bland unga människor för att uppnå ökad produktivitet och kreativitet, men även för att uppnå allmän psykisk hälsa. Denna uppsats lägger fokus på lysergsyradietylamid (LSD) och psilocybin (magic mushroom). Mikrodosering innebär att användaren tar en väldigt låg dos av substansen. Dosen ger ingen psykedelisk effekt, d.v.s. inga visuella effekter, inget förändrat medvetandetillstånd,och ingen förändrad tids-eller rumsuppfattning. Deltagare (n=201) besvarade en elektronisk enkät som distribuerades i olika forum med intresse för psykedeliska substanser. I denna deskriptiva sambandsstudie undersöktes motiveringen av att mikrodosera LSD-och psilocybin, samt vilka positiva och negativa effekter mikrodosering av dessa substanser har på den psykiska hälsan.Deltagare uppgav upplevd minskad depression, ångest och stress, men att det inte var den primära anledningen till att de mikrodoserade trots att 62% hade självdiagnostiserat sig med någon form av upplevd ohälsa. De primära motiven med att mikrodosera, som angavs i enkäten, var att förbättra den allmänna hälsan, samt för att nå ökad kreativitet och produktivitet. Trots upplevda negativa bieffekter under mikrodoseringscykeln uppgav majoriteten att de ville fortsätta att mikrodosera. På grund av urvalet är studieresultatet inte generaliserbart och efterföljande undersökningar med hypoteser och frågor är att föreslå.