The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.

Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.

Tidigare studier visar att musiker i hög utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, men få har undersökt hur förhållandena ser ut i Sverige. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen och kunskapen om svenska musikers upplevelser av deras psykiska hälsa. Metoden som används är en kvalitativ intervjustudie av åtta musiker, fyra män och fyra kvinnor, där tre har fast anställning som musiker och fem arbetar som frilans- eller independentmusiker. De icke-anställda respondenterna upplevde att ekonomisk osäkerhet, oförutsägbar framtid, samt bristande struktur och kontinuitet i musikarbetet påverkade deras psykiska hälsa negativt. Vilket skiljer sig mot de anställda musikerna som inte upplevde att deras yrke hade en negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Resultatet står därmed delvis i likhet med resultat från tidigare studier inom området. Framtida forskning kan eventuellt inkludera yngre musiker och musiker inom mindre populära genrer såsom jazz, folkmusik eller metal.

Sammanfattning Bakgrund: Covid-19-pandemin och dess restriktioner hade en inverkan på regelbunden utbildning, vilket kan ha en effekt på universitets-/högskolestudenters psykiska hälsa och livskvalitet. Syftet med denna studie är att identifiera och fastställa hur stress och ångest på grund av distansundervisningen har påverkat högskoleelevers livskvalitet under COVID-19 pandemin. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med ett urval av 42 studenter från en högskola i mellersta Sverige. Bivariat analys utfördes för att se skillnaden mellan grupperna och logistisk regression användes för att undersöka sambandet mellan ångest och stress på grund av distansundervisning med elevers livskvalitet. Resultat: Resultaten av denna studie visade på ett samband mellan elever som upplever ångest eller stress och dålig livskvalitet. Sammanfattning: Resultaten belyser behovet av systematiska förebyggande åtgärder från universitet och myndigheter i hopp om att förhindra en nedåtgående trend i livskvaliteten. / Background: The COVID-19 pandemic and its restrictions had an impact on regular education, which could have an effect on university/college students’ mental health and quality of life.  The aim of this study is to identify and determine whether stress and anxiety due to distance education affected students' quality of life during the COVID-19 pandemic. Method: A cross-sectional study was performed with a sample of 42 students from a university in central Sweden. Bivariate analysis was performed to see the difference between groups, and logistic regression was used to examine the association of anxiety and stress due to distance education with students’ quality of life. Results: The results of this study showed a connection between students who experience anxiety or stress and poor quality of life. Summary: The findings highlight the need for systematic preventive measures by universities and authorities in the hope of preventing a downward trend in the quality of life.

Bakgrund: Forskning har visat att både brottsligheten och psykisk ohälsa ökar i samhället. Psykisk ohälsa är också vanligt förekommande i fängelset, där fängelsemiljön kan medföra socialt stigma, isolering och osäkerhet som i sin tur kan påverka välbefinnandet negativt. Syfte: Att belysa hur fängelsemiljön påverkar den psykiska hälsan utifrån de intagnas erfarenheter. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och fyra systematiska sökningar genomfördes i databaserna APA Psykinfo och Cinahl, vilket resulterade i att nio artiklar hittades till resultatet. Ytterligare en artikel hittades genom en sekundär osystematisk sökning och inkluderades i resultatet. Litteraturen analyserades sedan med hjälp av Aveyards tematiska analysmodell. Resultat: Analysen identifierade tre teman och sju subteman som bildade resultatet. Det visade sig att de intagna hade både negativa och positiva erfarenheter av fängelsemiljön och dess påverkan på den psykiska hälsan. Vikten av att personalen hade ett etiskt förhållningssätt och använde sin makt på rätt sätt framkom också.Slutsats: Att fängelsemiljön, som inkluderade både den psykosociala, andliga och fysiska miljön, kunde ha både en positiv och negativ inverkan på den psykiska hälsan, men majoriteten av erfarenheterna av fängelsemiljön var negativa. / Background: Research has shown that both crime rates and mental health issues are increasing in society. Mental health problems are also commonly found in prisons, where the prison environment can lead to social stigma, isolation, and uncertainty, which in turn can negatively affect mental health. Aim: To illuminate how the prison environment affects mental health based on the experiences of the inmates.Method: A literature review was used as the method, with four systematic searches conducted in the databases APA PsycInfo and CINAHL, resulting in nine articles being included in the review. An additional article was found through a secondary unsystematic search and was included in the results. The literature was then analyzed using Aveyard's thematic analysis model. Results: The analysis identified three themes and seven subthemes that formed the results. It was found that inmates had both negative and positive experiences of the prison environment and its impact on mental health. The importance of the staff having an ethical approach and using their power correctly also emerged.Conclusion: The prison environment, including both the psychosocial, spiritual, and physical aspects, could have both positive and negative effects on mental health, but the majority of experiences of the prison environment were negative.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation där livmodern avlägsnas till följd av olika gynekologiska besvär. Var tionde kvinna genomgår operationen i Sverige. Vid hysterektomi påverkas kvinnan både fysiskt och psykologiskt och sjuksköterskan bör ge god vård med ett helhetsperspektiv på människan. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors psykologiska upplevelse av hysterektomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats. Totalt nio refereegranskade artiklar bearbetades från databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, varav fyra var kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat delades in i fem huvudkategorier utifrån studiens syfte: Depression och ångest, Förändrad fertilitet och självbild, Relationer, Behov av stöd och Lättnad. Konklusion: Flera av kvinnorna mådde psykiskt dåligt efter borttagning av livmodern samtidigt som somliga kvinnor mådde betydligt bättre, upplevelserna varierade bland kvinnorna. Kunskapen bidrar till att både blivande sjuksköterskor och sjuksköterskor förstår hur en kvinna kan påverkas psykologiskt efter en hysterektomi och betydelsen av en helhetssyn i vården av kvinnan. Det behövs en ökad kunskap om hur kvinnor mår psykologiskt efter en hysterektomi. / Background: Hysterectomy is a common gynecological procedure involving the removal of the uterus due to various gynecological issues. Every tenth woman undergoes the surgery in Sweden. Psychological health is influenced by risk factors and affect women’s daily lives and the nurse should provide good care with a holistic perspective on the individual. Purpose: The purpose of this study was to elucidate women’s psychological experiences of hysterectomy. Method: The study was a general literature review with an inductive approach. A total of nine peer-reviewed articles were processed from the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, including four qualitative and five quantitative articles. Result: The study’s findings were categorized into five main categories based on the study’s purpose: Depression and Anxiety, Altered Fertility and Self-Image, Relationships, Need for support and Relief. Conclusion: Several of the women felt mentally unwell after the removal of the uterus, while some women felt significantly better; experiences varied among the women. This knowledge helps both future nurses and current nurses understand how a woman can be psychologically affected after a hysterectomy and the importance of a holistic approach in women's care. There is a need for increased understanding of women's psychological well-being after a hysterectomy.

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka om det finns något samband mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande hos individer över 15 år i årskurs nio. Studien bygger på tre frågeställningar som lyder: - Finns det något samband mellan skärmtid hos individer i årskurs nio och deras psykiska välbefinnande? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan höga och låga socioekonomiska områden? - Ser sambanden mellan skärmtid och psykiskt välbefinnande olika ut mellan killar respektive tjejer?  Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där datan samlades in via en enkät uppbyggd på bakgrundsfrågor, WHOs enkät om psykiskt välbefinnande samt frågor angående skärmtid uppdelat på vardag och helg. Studiens population innefattade elever fyllda 15 år i årskurs nio från skolor i områden med hög respektive låg socioekonomisk status.   Resultat I studiens första frågeställning hittades inga signifikanta samband mellan elevernas välbefinnande och skärmtid. Lägst medelvärde för välbefinnande hittas i kategorin med högst skärmtid (5h eller mer) och då både under vardag med 54,6 och helg 56,3 på en skala från 0 till 100. Både på frågan kring låg/hög socioekonomisk status och frågan kring killar/tjejer fann studien inga signifikanta skillnader i sambanden mellan skärmtid och välbefinnande. Studien visar dock på tendenser till att låg socioekonomisk status respektive kategorin tjejer genererar sämre välbefinnande.  Slutsats Denna studie i kombination med flera tidigare studier väcker ytterligare frågor kring att fördjupa och förankra de tendenser som kan ses i studiens resultat. Man skulle till exempel kunna bredda denna studie till ännu fler ungdomar eller undersöka områden som befinner sig ännu längre ifrån varandra i socioekonomisk status för att öka möjligheten att hitta signifikanta resultat. / Aim The purpose of this study is to investigate whether there is any relationship between screen time and psychological well-being in individuals over 15 years of age in grade nine. The study is based on three questions: - Is there an association between screen time in ninth grade individuals and their psychological well-being? - Do the associations between screen time and psychological well-being differ between high and low socio-economic areas? - Do the association between screen time and psychological well-being look different between boys and girls?   Method A quantitative cross-sectional study was conducted where the data was collected via a questionnaire based on background questions, the WHO questionnaire on psychological well-being and questions regarding screen time divided into weekdays and weekends. The study's population included students aged 15 and over in grade nine from schools in areas with high and low socio-economic status. Results In the study's first question, no significant associations were found between students' well-being and screen time. The lowest average value for well-being was found in the category with the most screen time and both during weekdays with 54,6 and weekends with 56,3 on a scale from 0 to 100. Regardless of the question about low/high socioeconomic status or the question about boys/girls, the study found no significant differences in the connections between screen time and well-being. However, the study shows tendencies towards the low socio-economic status and girls displaying worse well-being. Conclusion This study in combination with several mentioned studies raises further questions about deepening and anchoring the tendencies that can be seen in this study's results. Could one broaden this study to even more youth or for instance examine areas that are even further apart in socioeconomic status to anchor significant results?

Problemformulering: Svensk psykiatri är pressad från både politiskt och socialt håll och arbetsmiljön för första linjens chefer inom hälso- och sjukvården kan innebära utmaningar som kan påverka första linjens chefers arbetsrelaterade psykiska hälsa. Första linjens chefers roll i en organisation är betydelsefull ur flera perspektiv. Forskning saknar en beskrivning av problemet ur ett subjektivt perspektiv inom svensk psykiatri. Syfte: Att beskriva hur första linjens chefer inom svensk psykiatri upplever sin arbetsrelaterade psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. 10 första linjens chefer från offentlig sluten- och öppenvård för vuxna deltog. Informanterna kom från östra och södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Ett tema; "en komplex kamp att uppleva arbetsrelaterad psykisk hälsa" och två kategorier; "negativa faktorer för psykisk hälsa" och "positiva faktorer för psykisk hälsa" samt 10 underkategorier. Slutsats: Första linjens chefer inom svenska psykiatri upplever en komplex kamp att uppleva arbetsrelaterad psykisk hälsa då de upplever sin psykiska hälsa både som negativ och positiv. Negativa faktorer för psykisk hälsa tycks vara fler än positiva faktorer för psykisk hälsa. De positiva faktorerna för psykisk hälsa är emellertid så starka att första linjens chefer ändå upplever välmående samtidigt som de upplevde faktorer med samband för psykisk ohälsa. / Aim: To describe how first line managers within the Swedish psychiatry experience their work-related mental health. Method: The study was conducted as an empiraical, qualitative interview study with an inductive approach. 10 first line managers from public inpatient- and outpatient care for adults participated. They came from east and south of Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data.  Findings and conclusions: A theme; "a complex fight to experience work-related mental health" and two categories; "negative factors for mental health" and "positive factors for mental health" and 10 subcategories. First line managers within the Swedish psychiatry experience a complex fight to experience work-related mental health though they both experienced their work-related mental health as negative and positive. Even if the negative factors for mental health seems to be more than the positive factors for mental health, the positive factors where so strong that the first line managers still experienced wellbeing at the same time as they experienced factors related to mental illness.

Planering för en socialt hållbar stad behövs ofta i samband med förtätning. Förtätning kan medföra att flera funktioner samlas på en liten yta i staden vilket ger god möjlighet för aktiv mobilitet, och riskerar att bygga bort grön- och blåstruktur vilket i stället ge fler hårdgjorda ytor. Flera funktioner på liten area i staden ger folksamlingar, vilket kan medföra stress bland invånarna. Detta kandidatarbete undersöker hur den fysiska miljön påverkar individers välbefinnande, där stress har stor betydelse.   Två dokumentstudier genomfördes som undersökte översiktsplaner för Karlskrona kommun och Kristianstad kommun. Två enkätstudier genomfördes för att undersöka hur den fysiska miljön på vägen till skolan upplevs, där studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Kristianstad medverkade. Studierna visade på ett behov av ytterligare forskning kring hur den fysiska miljön påverkar välbefinnande och psykisk hälsa. Undersökningarna visar även på en skillnad mellan hur kommuner vill utveckla städerna för grön- och blåstruktur, och respondenternas åsikter och behov.