Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort. Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden. Det som även uppkom var de krav som ställs på de unga kvinnorna, hur de ska förhålla sig i samhället exempelvis i skolan. Genom vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma problemet kring den psykiska ohälsan som bidrar till att unga kvinnor skadar sig själva.

No description available.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar. Om skolsköterskornas resurser framkom kategorierna Skolsköterskan själv som resurs, Tid, Samarbetsgrupper och Ekonomi. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att det fanns flera olika orsaker till barnens psykiska ohälsa där hemförhållandena var den främsta. Skolsköterskornas resurser var deras eget arbete med barnen, tid, ekonomi samt interna och externa resurser. Samarbetet med dessa grupper fungerade i stort sett bra men med vissa brister, t.ex. köer till BUP samt vissa svårigheter i samarbetet med socialtjänsten. / The purpose of this study was to illuminate the school nurses' perception of the causes of students' mental health and what resources school nurses have to address mental illness in children and adolescents. The study was conducted as an interview with descriptive design at elementary schools in central Sweden. Six nurses were selected based on geographical distribution and type of school (independent or municipal) for a semi-structured interview. The interviews were analyzed using content analysis. The results revealed nine categories: School nurse's view was that the most common causes of children's mental health is related to the categories of home conditions, neuropsychiatric problems and learning disabilities in children, lack of contact with Child and Adolescent Psychiatry, performance requirements to live up to, bullying, conflict and their own thoughts. About school nurses resources emerged categories; School nurse herself as a resource, Time, Cooperation and Economy.Conclusion: The school nurses felt that there were several reasons for children's mental illness where home conditions were the main. School nurse resources were their own work with children, time, finances and internal and external resources. Cooperation with these groups functioned essentially good but with some shortcomings, such as long waiting lists for Child and Adolescent Psychiatry, and some difficulties in cooperation with social services.

Abstract Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området. I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer. Innebörden i ordet tillgång är däremot inte specificerat. Studien visar att det kan uppstå krockar mellan skolkuratorn och lärare då spelplanen inom skolan är pedagogernas arena. Detta kan ofta betyda att det är deras synsätt som är rådande i vad som är de bästa åtgärderna för eleven. Problemlösningsprocessen i skolkuratorns arbete pekar på att samverkan mellan socialtjänsten är problematisk. Det handlar ofta om svårigheter kring att bestämma möten, att veta vem eller vilka som är inkopplade i ärenden som rör elever. De tematiserade områden där vi fokuserat vår studie är arbetsmetoder, organisation och samverkan. Vi använder oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem skolkuratorer i Stockholm. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och vi har tolkat samspel mellan individer och grupper utifrån i första hand rollteorin. Studien har kommit fram till att skolkuratorernas arbete i många sammanhang är underställd skolorganisationens styre och att de själva måste utveckla och definiera sitt uppdrag utifrån detta. Denna studie har funnit att skolkuratorns otydliga organisatoriska position och ställning bör omorganiseras och tydliggöras. Skola och kommun bör ta ett större ansvar i att definiera skolkuratorns formella uppdrag och praktiska arbetsuppgifter. Studien avslutas med lösningsförslag och åtgärder som kan öka förutsättningarna för att barn och unga som har behov av det behov får del av det stöd som lagen säger att de har rätt till.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa. Varje huvudkategori innehöll i sin tur fyra underkategorier. Kvinnors upplevelser av perinatal psykisk ohälsa innebar att verkligheten inte motsvarade förväntningarna, livet och identiteten förändrades,  de  förlorade  kontrollen  över  känslor  och  tankar  och  tvivlade  på  sig  själva.  De hade svårt att berätta om sina känslor och önskade stöd och information från professionella. Processen  av  tillfrisknande  ledde  tillslut  till  att  kvinnorna  upplevde  ökad  självkännedom. Upplevelsen  av  perinatal  psykisk  ohälsa  genomsyrades  av  känslan  av  att  förlora  kontrollen över  sitt  liv.  Barnmorskor  kan  använda  studiens  resultat  kliniskt,  bland  annat  genom  att uppmuntra kvinnor till reflektion kring perinatal psykisk ohälsa.

<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms –</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10 p</p><p>Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.</p><p>Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and</p><p>work with people with dual diagnoses.</p><p>Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson</p><p>Handledare Stellan Jeppsson</p><p>Datum Mars 2006</p><p>Antal sidor 39</p><p>Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,</p><p>behandlingshem.</p><p>Sammanfattning</p><p>De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var</p><p>att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och</p><p>behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa</p><p>individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och</p><p>semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades</p><p>bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I</p><p>resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete</p><p>finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och</p><p>synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.</p><p>Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera</p><p>bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet</p><p>i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.</p>

SAMMANFATTNING Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians’ Attitudes Scale). Urvalet bestod av 103 specialistsjuksköterskestuderande vid ett universitet i Mellansverige. Svarsfrekvensen var 59 enkäter, enkätsvaren samlades in vårterminen 2015. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie visar ingen hög grad av negativa attityder till psykisk ohälsa eller mot personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans ålder har viss betydelse för vilka attityder hen har till psykisk ohälsa. Detta visar sig tydligt i påståendet, ”Personer med psykisk ohälsa är farligare för sin omgivning än personer utan psykisk ohälsa”. 45 % av sjuksköterskorna som var under 35 år instämde helt eller delvis i detta påstående jämfört med sjuksköterskor över 35 år där 29 % svarade att de instämde och 71 % instämde inte i påståendet. Slutsats: Denna studie visar att sjuksköterskor inom den somatiska vården har olika grad av negativa attityder, främst beroende på sjuksköterskans ålder. Sjuksköterskor i åldern under 35 år har en högre grad av negativa attityder än sjuksköterskor över 35 år. Nyckelord: stigma, sjuksköterska, psykisk ohälsa, attityder / ABSTRACT There are large differences in health between different groups in our society in terms of the treatment and the care offered. People with psychiatric illness have increased illness and a shorter life expectancy. It has also been shown that this group often get worse somatic care and no access to recommended drugs in the same extent as other patients. This is due to the care, as well as society in general, works within a framework of discriminatory structures created by the dominant attitudes and values ​​in society. It is therefore important to highlight the Swedish nurses’ attitudes to mental illness. Aim: To examine nurses' attitudes towards mental illness in somatic care. Method: Quantitative study design, data collection through a web-survey with self-designed statements, inspired by the survey MICA (Mental Illness: Clinicians' Attitudes Scale). The sample consisted of 103 specialist-nursing students at a university in central Sweden. The response rate was 59 surveys, survey responses were collected spring term 2015. Results: The nurses in this study show no high levels of negative attitudes to mental illness, or against people with mental illness. The nurse’s age has some importance to the attitudes towards mental illness. This shows up clearly in the statement, "Persons with mental illness are more dangerous to their environment than people without mental illness." 45% of the nurses who were under the age of 35 years agreed fully or partly with this statement, compared with nurses over the age of 35 years where 29% said they agreed and 71% disagreed with the statement. Conclusion: This study shows that nurses in somatic care have different levels of negative attitudes, mainly due to the nurse's age. Nurses under the age of 35 years have more negative attitudes compared to nurses over the age of 35 years. Keywords: stigma, nurse, mental health, attitudes

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå. Resultatet visade även att respondenterna ansåg sig ha ansvar för att identifiera elever med psykisk ohälsa samt ansvar för att de hänvisas till lämplig hjälp och behandling. Majoriteten av respondenterna ansåg att det inte fanns tillräckliga resurser på deras skola för att stödja elever som lider av psykisk ohälsa och eftersökte kurator och skolsköterska på heltid. Slutsats: Författaren till föreliggande studie rekommenderar starkt att utbildning i dessa frågor (hur psykisk ohälsa hos unga kan uppmärksammas och identifieras samt vilka resurser som finns tillgängliga) ges till lärare och övrig skolpersonal. Genom ökade kunskaper kring psykisk ohälsa kan negativa attityder mot dem som är drabbade reduceras samt att antalet unga som är drabbade av psykisk ohälsa kan minska genom bland annat tidigare upptäckter. Ytterligare forskning inom ämnet bör utformas för att få en tydligare bild av hur situationen ser ut i skolan idag, vilka resurser som bör satsas på samt hur den psykiska ohälsan hos unga skall bekämpas.

Sammanfattning Häktning och restriktioner utgör tvångsingripanden i den enskildes rättsliga sfär och är de mest ingripande personella tvångsmedlen som kan tillämpas mot misstänkta. Detta återspeglas i de misstänktas uppfattning om tvångsmedlen och i deras psykiska hälsa. Skyddet mot att utsättas för dessa ingripanden regleras i lagbestämmelser avseende grundläggande fri- och rättigheter. Tillämpning av dessa tvångsmedel får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och de får vidare inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet som föranlett dem. I uppsatsen har det diskuterats om de rådande förhållandena på häktena kan anses vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta har besvarats nekande, främst med hänsyn till den slentrianmässiga tillämpningen som sker och den isolering som de misstänkta utsätts för. Det intressanta i sammanhanget är den psykologiska studie som gjorts av Kriminalvården som visar på att var fjärde häktad med restriktioner och var femte utan restriktioner lider av psykisk ohälsa.[1] Att det inte är så stor skillnad på hur de häktade med respektive utan restriktioner mår, talar för att häktning i sig är skadligt för den enskilde och blir farligare för hälsan om de utsätts för isolering.      Uppsatsen har även behandlat olika alternativ till häktning samt utrett hur man kan få kortare häktningstider och färre restriktioner och vidare redogjort för förslag på hur författaren anser att den rådande situationen kan förbättras. Det konstateras att den internationella kritik som har framförts är befogad och att det vetenskapligt är bevisat att de häktades psykiska hälsa försämras av häktning och isolering, vilket är svårt att försvara ur ett rättssäkerhetsperspektiv eftersom de misstänktas förmåga att försvara sig i rättegången försämras. Detta innebär således att det kontradiktoriska förfarandet, som fastställer att det i brottmål ska vara fråga om två jämlika parter, sätts ur spel.      Problematiken med häktning och restriktioner har även uppmärksammats av regeringen, som i skrivande stund tillsatt tre utredningar, för att utreda gällande rätt i praktiken och för att utreda hur rättsläget kan förbättras för att ligga mer i linje med Sveriges internationella åtaganden. Det kommer dock dröja ett par år innan en redogörelse för vad som kan komma att ändras läggs fram. Det kommer bli väldigt intressant att se vad dessa utredningar kommer fram till samt om det kommer ske en totalreform av häktningsreglerna i RB. Sammanfattningsvis kan det sägas att den internationella kritiken är befogad och att det återstår en hel del att göra för att det svenska häktningssystemet ska uppfylla Sveriges internationella åtaganden. [1] Psykisk hälsa hos häktade med restriktioner.

Bakgrund: De senaste två decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa i Sverige och mer än vart tionde barn mellan 10-18 år har upplevt psykiska besvär. Om barnen och ungdomarna inte identifieras i tid kan det innebära konsekvenser längre fram i livet, som exempelvis utveckling av psykisk sjukdom. Skolsköterskan sitter på en unik position för att kunna identifiera barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenhet av att identifiera barn och ungdomar 6-15 år som är i riskzonen för att utveckla, visa tecken på eller ha psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i ett tema samt tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin Signaler att uppmärksamma visade att skolsköterskan behöver vara observant på symtom och beteenden som visar på om eleven lider av psykisk ohälsa. Kategorin Skolsköterskans förutsättningar och tillgångar visade att skolsköterskorna använder sig av flera tillvägagångsätt för att identifiera psykisk ohälsa. Kategorin Uppbyggnad av en hållbar relation visade att skolsköterskan måste bygga upp ett förtroende och lära känna eleven för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos dem. Det slutliga temat som framkom var Identifiering genom erfarenhetsbaserade strategier och egenskaper. Slutsats: Skolsköterskorna använde sig av flera strategier och tillvägagångsätt för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos eleverna, men relationen med eleven upplevdes som en förutsättning för att kunna genomföra detta identifieringsarbete.  Nyckelord: Barn 6-15 år, intervjustudie, psykisk ohälsa, skolsköterska