• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1392
  • 13
  • Tagged with
  • 1405
  • 1405
  • 678
  • 512
  • 417
  • 400
  • 393
  • 373
  • 264
  • 258
  • 246
  • 222
  • 172
  • 163
  • 110
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
221

Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa hos elever 16-18 år : - En integrativ litteraturstudie / Factors that affect school nurse's work with mental health problems in pupils aged 16-18 : An integrative literaturereview

Elghag, Sara, von Bothmer, Angelica January 2018 (has links)
Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin  organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.
222

Levnadsvanor och delaktighet bland patienter i den rättspsykiatriska slutenvården : En kvalitativ studie utifrån ett professionellt perspektiv / Lifestyle Habits and Participation among In-Patients in Forensic Psychiatry Care : A qualitative study from a professional perspective

Bjurström, Anna, Kindmark, Sofie January 2018 (has links)
Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.
223

Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturstudie

Khodabakhshi, Lala, Sjölund, Mathilda January 2018 (has links)
Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression. / BackgroundDepression is a major public health problem in today's society, which affects every fifth person in Sweden sometime during their lifetime. If the disease is discovered in an early phase, different forms of psychological treatment may be introduced to replace drug treatment. Physical activity has several proven positive effects, both physical and mental. Self-care is, according to Dorothea Orem, a basic theory of human well-being and recovery. The nurse has a responsibility to provide knowledge and support for patients in self-care.AimThe aim was to highlight physical activity in depression.MethodA literature study based on eleven scientific articles, of which three qualitative and eight quantitative published in PubMed or Cinahl between 2008 and 2018. The studies were quality-reviewed using review templates by Forsberg and Wengström (2016). Each individual study was evaluated based on a scoresystem where the number of "yes" scored a score and consideration was given to the number of participants who participated in the studies, as studies with more participants were considered to be of higher value. Current research findings on physical activity in depression were compiled based on the purpose and questions of the study.ResultsThe reviewed studies show that physical activity has many positive effects on depression. However, no clear connection can be found regarding the intensity, frequency or mode of exercise that is most appropriate for the best possible effect in depression. It was found that support in the form of professional staff and activity meters, for example, motivated participants to increase physical activity in depression.ConclusionPhysical activity has several beneficial effects on the way, such as improved mood, improved well-being, sleep and self-confidence, and tend to reduce the rate of depression.
224

Ungas psykiska ohälsa : En kvalitativ undersökning om elevhälsans arbete med ungas psykiska ohälsa ur elevhälsans perspektiv.

Arvsäter, Elin, Erhardtsen, Lise January 2018 (has links)
Antalet unga som drabbas och lider av psykisk ohälsa har den senaste tiden ökat avsevärt. Unga är en målgrupp som tidigt bör fångas upp för att minska den dramatiskt stigande siffran. Skolan har en viktig roll för det främjande arbetet och därför ligger det arbete elevhälsan gör i stort fokus. Elevhälsan är en yrkesgrupp som verkar inom skolverksamheten för att hjälpa skolans elever att uppnå välmående och utveckling. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om det elevvårdande arbetet med unga genom att undersöka hur representanter från elevhälsan erfarar ökningen av psykisk ohälsa unga. Det syftar även till en ökad kunskap i arbetet för att förebygga och identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. En kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer med nio respondenter har givit empiri till studien. Respondenterna är yrkesverksamma inom elevhälsan för gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. Av en tematisk analys har materialets analyseras där teman och subteman skapades för att finna ett mönster. Resultatet av studien gav kunskap om elevhälsans perspektiv och arbetssätt kring problemet psykisk ohälsa hos unga. Studiens resultat visar på orsaker till den psykiska ohälsan ur elevhälsans perspektiv. Orsakerna var tydliga för elevhälsan då de definieras med dålig sömn, stress, familjeproblematik och prestationskrav. Detta är orsaker som är svåra för ungdomarna själva att koppla till sin psykiska ohälsa enligt elevhälsan. Detta visar också på elevhälsans viktiga roll i skolverksamheten för att kunna identifiera och fånga upp dessa ungdomar. En slutsats som studien tar är att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till ungas psykiska ohälsa och att det inte finns några strikta riktlinjer för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska utföras.
225

Vilka faktorer påverkar effekten av mindfulness vid depression och/eller ångest?

Aleksandrina, Anna, Svenmarker, Anna January 2018 (has links)
Bakgrund Vid år 2020 så beräknas depression att utgöra den näst största sjukdomsbördan i världen. Rådande situation ställer nya krav på vården och sjuksköterskan att lindra psykisk ohälsa. Nuvarande standardbehandling för depression och ångest utgörs av farmakologisk behandling samt olika former av psykoterapi, emedan ett växande antal studier påvisar behandlingseffekt av mindfulness. Väsentliga frågetecken om hur och när mindfulness har behandlingseffekt kvarstår emellertid, vilket föranleder ytterligare forskning inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar effekten av mindfulness hos personer med depression och/eller ångest. Metod En allmän litteraturöversikt användes som metod i denna studie för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning. Datainsamling i form av artikelsökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Innehållsanalys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet uppvisade att mindfulness har behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, varvid fyra faktorer som påverkade behandlingseffekten identifierades. Faktorerna var följande: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest. Slutsats Mindfulness uppvisade behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, emedan fyra faktorer påverkade behandlingseffekten: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest, då mindfulness ställer väsentliga krav på mobilisering av egna resurser. Utökad forskning krävs för att bättre kartlägga behandlingseffekten vid specifika tillstånd samt vid specifik behandlingslängd.
226

Skolsköterskans upplevelser av att arbeta med elever med psykisk ohälsa inom skolhälsovården

Goksöyr, Marie, Westborg, Kristina January 2018 (has links)
Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.
227

Patienters upplevelser av bemötande inom den psykiatriska slutenvården : En litteraturstudie

Lindqvist, Olivia, Nilsson, Elisabeth January 2018 (has links)
Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård. I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut. Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.
228

Psykiatriambulans Prehospital Psykiatrisk Resurs : Sjuksköterskors upplevelser av att vara först på plats vid ett akutlarm

Backman, Minna, Borgesand, Jenny January 2018 (has links)
Psykiatriambulansen tillkallas när en person har psykiskt illabefinnande eller vid hot om suicid. Sjuksköterskorna som arbetar i psykiatriambulansen är alltid två stycken, en psykiatrisköterska och en ambulanssjuksköterska alternativt en grundutbildad sjuksköterska. Innan resursen inrättades fick ambulansverksamheten eller polisen ta hand om dessa larm. Vid psykisk ohälsa behövs kunskaper och erfarenhet om akut omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Mötet med patienterna skall utmynna i ett vårdande och ge patienterna en bättre hälsa. Sjuksköterskorna behöver förstå patientens situation och inse innebörden av ett livsvärldsperspektiv.  Tidigare forskning om ambulanssjukvård visar att bemötandet vid akut sjukdom är betydande för patienterna. Det har även visat sig att många av de patienter som träffade psykiatriambulansen kunde få hjälp på plats och inte behövde åka vidare till sjukhus vilket bidragit till en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor upplevelser av att vara först på plats – vid akutlarm i psykiatriambulansen.  Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts då sjuksköterskors upplevelser efterfrågades. Sju sjuksköterskor inom psykiatriambulansen intervjuades. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier Huvudkategorierna är sjuksköterskans yrkesroll, sjuksköterskans förberedelse, det akuta mötet och anhörigstöd. Resultatet visade att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen upplevde egna känslor i det akuta mötet men som de lade åt sidan för stunden för att behålla sitt lugn. Vidare visade det sig att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen alltid fokuserade på patientens behov och försökte bibehålla sin professionalitet oavsett vad som hände runtomkring. Resultatet visade också att de alltid hade ett säkerhetsmedvetande med sig i mötet med patienter, samt att de ansåg att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa var svårt. Sjuksköterskorna upplevde att de fick fysiologiska reaktioner när de åkte på vissa typer av larm och att de ibland kunde uppleva känslor av maktlöshet i mötet med anhöriga.
229

Distriktssköterskans möte med unga vuxna med psykisk ohälsa på vårdcentralen

Gassne, Ulrika January 2015 (has links)
No description available.
230

En inblick i prästers resonemang om psykisk ohälsa bland äldre och om att leda samtal / Pastors thoughts about mental illness regarding elderly and how to lead conversations

Mauritz, Matilda, Jonsson, Lovisa January 2017 (has links)
I arbete som innebär att möta människor blir samtalet ofta det främsta verktyget för den professionella. Präster är en av flera yrkesgrupper i samhället som tar emot människor som har behov av att prata. Syftet med studien var att undersöka hur präster upplevde äldres sätt att förhålla sig till psykisk ohälsa och hur prästerna kunde stödja människor med psykisk ohälsa. Studien hade en kvalitativ ansats, det insamlade datamaterialet bestod av semistrukturerade intervjuer där fyra präster inom Svenska kyrkan intervjuades. Resultatet mynnade ut i två teman; Prästers erfarenheter av äldres psykiska ohälsa och Att mötas i samtal. Det framkom att det verkade råda en ovana att tala om psykisk ohälsa bland äldre, vilket förstärktes av en viss okunnighet och känsla av tabu inför ämnet. Detta visade sig även i äldres attityder och sätt att kommunicera. Resultatet visade att prästers fria sätt att leda samtal, deras tillgänglighet samt tystnadsplikt verkade underlätta när det kom till att klienten skulle känna sig trygg att berätta om svåra saker i samtal. Sammanfattningsvis förefaller studien rikta en särskild uppmärksamhet till att det informella samtalet genererar en möjlighet att möta och samtala med människor på olika sätt.

Page generated in 0.033 seconds