Bakgrund: Sexuellt våld gentemot kvinnor är ett globalt hälsoproblem som bidrar till ett stort lidande. Att som sjuksköterska tillföra en god och positiv attityd gentemot kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp är viktigt för att skapa en trygghet mellan den utsatta och sjuksköterskan. En viktig del för sjukvårdspersonalen är träning som ökar kunskapen för att hitta hjälpsamma metoder och verktyg vid möte av dessa sexuellt utsatta kvinnor. Syfte: Studiens syfte är att belysa utifrån befintlig forskning, sjuksköterskans och den sexuellt utsatta kvinnans upplevelser av att mötas i vårdrelation. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 kvalitativa artiklar som besvarade författarnas syfte granskades och analyserades. Resultat: Utifrån de kvalitativa artiklarna valdes två huvudrubriker; sjuksköterskans upplevelse samt kvinnans upplevelse. Inom sjuksköterskans upplevelse delades de in i ytterligare två underrubriker; sjuksköterskans perspektiv och sjuksköterskans kunskap. Här belystes hur sjuksköterskorna upplevde att möta kvinnorna som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vikten av rätt kunskap för att ge en god vård. Inom kvinnans upplevelse delades huvudrubriken upp i två underrubriker; kvinnans upplevelse av att bli bemötta i vården av SANE och kvinnans upplevelse av att utveckla PTSD. Här belystes kvinnors positiva upplevelser i att möta en SANE sjuksköterska samt hur sexuella övergrepp påverkar kvinnors psykiska hälsa och utveckling av PTSD. Konklusion: Mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan var psykisk påfrestande för båda parterna. Sjuksköterskan är i behov av rätt kunskap kring sexuellt utsatta kvinnor och starka känslor väcks till liv för sjuksköterskan. Med rätt kunskap kände sig sjuksköterskorna mer trygga i sin roll samt förmedlade en trygghet till den utsatta kvinnan.   Nyckelord: Kunskap, psykisk ohälsa, sexuellt utsatta kvinnor, sjuksköterska och upplevelse. / Background: Sexual violence against women is a global health problem that contributes to huge amount of suffering. As a nurse adding a good and positive attitude towards women who have been sexually abused is important in creating a sense of security among themselves. An important part of the healthcare personnel is training that increases the knowledge to find helpful methods and tools when meeting these sexually abused women. Aim: The purpose of the study was to highlight based on existing experience the nurse's and the sexually abused woman's experiences of meeting in a healthcare relation. Method: A literature study based on 10 qualitative articles answering the author´s purpose was reviewed and analysed. Results: Based on the qualitative articles, two main headings were selected; the nurse's experience as well as the woman´s experience. Within the nurse's experience, they were divided into two additional sub-headings; the nurse's perspective and the nurse´s knowledge, here it was highlighted how the nurses experienced meeting the women who have been subjected to sexual abuse and the importance of the right knowledge to provide good care. Within the women's experience, the main headings was divided into two sub-headings; the woman's experience of being treated in the care of SANE and the woman's experience of developing PTSD. Here, women´s positive experiences in meeting a SANE nurse were highlighted as well as how sexual abuse affects women's mental health and the development of PTSD. Conclusion: The meeting between the nurses and the affected woman was mentally stressful for both parties. The nurse is in need of adequate knowledge about sexually abused women and strong emotions are brought to life for the nurse. With the adequate knowledge, the nurses felt more confident in their role and created a sense of security to the exposed woman.  Keywords: Experience, knowledge, mental ill health, nurse and sexually assaulted women.

No description available.

Sveriges befolkning blir allt äldre och de äldre bor kvar i hemmet i större utsträckning. Fysisk sjukdom och isolering kan öka risken för psykisk ohälsa. Forskning tyder på att det blir allt vanligare bland äldre vilket därmed ökar belastningen i hemsjukvården och även kraven på distriktssköterskan. Denne har en central roll i vården av patienten i hemmet och förväntas ha kännedom om det normala åldrandet samt sjukdomar som inkluderar såväl somatiska som psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av möten med äldre patienten med psykisk ohälsa i hemsjukvården. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv. Nio intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en grundutbildad sjuksköterska inom hemsjukvården i olika kommuner. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre kategorier: trygghet, maktlöshet och att se patienten. Resultatet visade att upplevelsen av mötet mellan distriktssköterskan och äldre patienter med psykisk ohälsa, påverkades av olika faktorer såsom livs- och yrkeserfarenhet, kompetens, brist på struktur samt betydelsen av att ta sig tid för att se patienten. Författarnas förhoppningar med denna studie är att distriktssköterskan i framtiden ska gå in i mötet med den äldre med psykisk ohälsa med en ökad säkerhet och en tillfredsställande känsla av att hantera situationen.

Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem i samhället. Människor som söker vård för sin psykiska ohälsa drabbas ofta av vårdarens fördomar och upplever sig stigmatiserade. De känner sig missförstådda och nonchalerade av vården, vilket bidrar till en känsla avhopplöshet och undvikande att uppsöka vård. Denna uppsats beskriver patientens upplevelse av stigmatisering i vårdande sammanhang. Detta presenteras i en sammanställning av 11 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats i en litteraturstudie. Resultatet visar att stigmatisering leder till en känsla av maktlöshet och utanförskap, medan patientens egentliga behov är att få vara delaktig i sin vård och bli tagen på allvar. Diskussionen uppmärksammar brister i bemötandet hos vårdgivaren i form av avsaknad av livsvärldsperspektiv och kommunikation. Genom att uppmärksamma patientens upplevelser kring stigmatisering belyses betydelsen i bemötandet av patienten. För att kunna ge ett bra bemötande behövs kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, därför bör arbetet utföras med respekt och omtanke för den enskilda individen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan ses som ett samlingsbegrepp som innefattar både allvarligare psykiska sjukdomar och mildare psykiska symtom. Då den psykiska ohälsan ökar i samhället kan det leda till att sjuksköterskor på akutmottagning mer frekvent möter denna patientgrupp. Arbetet på akutmottagning är komplext då många olika patientgrupper handläggs. Patienter med psykisk ohälsa beskriver att de ofta möts av stigmatisering och önskar att personalen hade djupare kunskap och förståelse gällande psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Systematiska sökningar i databaserna PubMed och CINAHL genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att inte ha de rätta förutsättningarna i en hektisk och högstimulerande miljö, Att inte ge likvärdig vård på grund av ett mindre intresse och stigmatiserande attityder, Att kommunikation och utvärdering av omvårdnadsinsatser är utmanande, Att osäkerhet och utmanande beteenden påverkar förhållningssättet samt Att brist på kunskap och erfarenhet hindrar en god vård. Sjuksköterskor upplevde att miljön och arbetssättet på akutmottagning inte var anpassad för patienter med psykisk ohälsa och att stigmatiserande attityder påverkade vården. De upplevde en osäkerhet och otillräcklighet i mötet med dessa patienter. Avsaknad av kunskap gällande psykisk ohälsa var något som bidrog till att sjuksköterskor ifrågasatte sin professionella roll och förmåga att ge en god vård till patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: En anpassning av miljön på akutmottagning och att sjuksköterskor får mer tid för dessa patienter skulle kunna bidra till säkrare bedömningar och i slutänden tidsbesparing både för patienten och för vården. Tillräcklig kunskap gällande psykisk ohälsa är något sjuksköterskor på akutmottagning upplever att de saknar. För att förbättra vården och minska känslor av otillräcklighet, osäkerhet och stigmatiserande attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa bör sjuksköterskor få mer utbildning inom området.

No description available.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid psykiskohälsa. Vidare syftar uppsatsen också till att undersöka de möjliga maktstrukturer somförekommer vid sjukskrivningsprocessen men också mellan olika aktörer. För att kunna besvarasyftet har följande frågeställningar använts:- Vilken kunskap produceras Försäkringskassans i sin beskrivande styrande/dokument omarbetsförmåga vid psykisk ohälsa?- Vilka typer av maktrelationer förekommer vid bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa?Tidigare forskningen består av olika forskningar som berör enskildas förtroende gentemotFörsäkringskassans och om bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa. Därefterredovisas samarbetet mellan primärvården och Försäkringskassan. Det metoden som används ärkvalitativ forskningsdesign som lägger fokus på tolkningar och ord istället för siffror. Faircloughsteori kritisk diskursanalys och dem tre dimensioner används som utgångspunkt, dessa redogörs iteoridelen och tillämpas i analysen. Analysen behandlar de tre dimensionerna: text, diskurs ochden sociala praktiken och hur dessa relateras till Försäkringskassans bedömning avarbetsförmågan vid psykisk ohälsa.Resultatet av analysen visar problematiken med samarbetet mellan läkarna och sjukpenningshandläggarna vid bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Dessutom förekommermaktrelationer vid bedömningen av arbetsförmågan vid psykisk ohälsa men också mellan deberörda aktörerna.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om och hur flickor i svårigheter uppmärksammas i förskolan och vilka pedagogiska metoder och anpassningar som används för flickor i svårighet som kan tyda på autism och attention deficit hyperaktivitet disorder (ADHD), hur de uppmärksammas och vilka insatser som sätts in. Studiens frågeställningar var hur specialpedagoger beskriver att de uppmärksammar flickor med svårigheter som tyder på autism och ADHD, hur beskriver specialpedagoger arbetet med insatser i förskolan, vilken kunskap anser specialpedagoger behövs för att förstå problematiken kring dessa flickor. Studien har kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och omfattar åtta specialpedagoger som arbetar i förskolan. Intervjuerna med specialpedagoger visar att flickor ofta upptäcks i socialt samspel och genom kommunikation, flickor leker genom att härma och följa förskolans rytm. Studien visar att specialpedagogerna befarar att många flickor fortfarande missas på grund av dessa anledningar vilket innebär att deras svårigheter inte alltid är synliga för omgivningen. Vidare lyfts tydliggörande pedagogik och samarbete med Barnhälsovården (BHV) och vårdnadshavare som viktiga i arbetet med insatser i förskolan. Specialpedagogerna i studien visar på att kunskap finns om flickor i svårighet, vilka adekvata insatser som krävs och hur flickor upptäcks. Kompetensen bland pedagoger på förskolan varierar, särskilt på de förskolor där utbildningsnivån är lägre eller saknades. Kunskap bland pedagogerna anser vi vara ett utvecklingsområde för specialpedagogerna att arbeta med.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt identifieras psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Det senaste decenniet har självmord bland barn och ungdomar ökat, och år 2011 gick det från tredje till den näst största dödsorsaken i åldrarna 15–24 år. Inom det hälsofrämjande arbetet, samt med arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, har elevhälsan en viktig funktion. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva skolsköterskors upplevelser av arbetet med ungdomar med psykisk ohälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolv skolsköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att de har en central och betydelsefull roll för ungdomar med psykisk ohälsa. Det framkom att skolsköterskorna upplevde arbetet både utmanande och tillfredsställande. Utmanande eftersom det saknas både förståelse, resurser och kompetens, och tillfredsställande genom möjligheten de har att få hjälpa. Samarbetet med olika personalgrupper beskrevs som mycket viktigt i arbetet. Trots alla utmaningar skolsköterskorna möter beskrev de glädje och tacksamhet för att få möta ungdomar med psykisk ohälsa och för att få utgöra en skillnad för de. Slutsats: Föreliggande studie belyser skolsköterskornas centrala och betydande roll i ungdomar med psykisk ohälsas liv. Allt fler ungdomar mår dåligt och tar en stor del av skolsköterskornas dagliga arbete. Att skapa en god relation med ungdomar med psykisk ohälsa, samt att hjälpa dem till bättre mående ger skolsköterskorna tillfredställande utveckling både i arbetet och privat. Skolsköterskorna belyste vikten av trygga vuxna som är tillgänglig för ungdomarna.