Bakgrund: Depression är en allvarlig sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar. Den är mångfasetterad och upplevs olika hos alla individer. Sjukdomen påverkar känslor, tankar och förmågan till vardagliga aktiviteter. Sjukdomen är stigmatiserad i samhället, där okunskap råder kring symtom och upplevelser. Okunskap medför ett stort lidande för den drabbade individen och risk för förlängd vårdtid eller fel diagnos finns. Syfte: Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod med en analys av narrativer för analysering av fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av depression delas in i olika kategorier som återspeglar upplevelser beroende på vart i depressionen individen befinner sig. ”Vägen ner i djupet” skildrar början på depressionen, där kognitiva processer och funktioner försämras. ”Att hamna på botten” skildrar det mörkaste av depressionen där ångest, panikattacker och tankar kring suicid infinner sig. Slutligen skildrar ”Vägen tillbaka till hälsa” återvändandet till hälsa och tillfrisknandet. Konklusion: Depression orsakar ett stort lidande hos den drabbade och tankar, känslor och handlingar är svåra att kontrollera. De starka känslor som depressionen bär med sig begränsar individen i vardagen och kan leda till social isolering. För att tillfriskna från depression krävs rätt behandling och acceptans för sjukdomen.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med psykisk ohälsa samt att undersöka vilka faktorer som professionella beskriver kan leda till utveckling av psykisk ohälsa bland elever. För att svara på detta används en kvalitativ metod. En kvalitativ ansats har använts eftersom det kunde generera ett resultat av tolkning och djupare förståelse, vilket var det centrala i studien. Empirin är hämtad genom intervjuer som vi har genomfört med elevhälsoteam på olika gymnasium. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundar sig i är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och socialpedagogik som teori. De viktigaste resultaten som framkommit är hur stress, press och sociala medier är de vanligaste faktorerna till psykisk ohälsa. Dessa identifieras med hjälp av lärare eller hälsoformulär som eleverna fyller i vid terminsstart. I arbetet med psykisk ohälsa utgår elevhälsan från styrdokument från Skollagen. De använder av samtal med eleverna samt samarbetar med andra verksamheter vid behov. Vidare beskriver elevhälsan vissa hinder i sitt arbete såsom, sekretess och resurser.

Missbruk och psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem enligt nationella och internationella artiklar och rapporter. Personer med denna problematik är en större riskgrupp än personer med enbart en diagnos och riskerar i större utsträckning att få negativa utfall som självmordsförsök, kriminalitet och dödsfall. Individer med denna typ av samsjuklighet är svårare att behandla eftersom behandling måste ske för båda tillstånden samtidigt. Samordning mellan instanser som behandlar samsjuklighet är bristfälliga. Denna litteraturstudie genom en scoping review med systemteoretiskt tänkande undersöker och analyserar vad nationell forskning med inslag av internationell forskning i dagsläget visar för problem och framgångar samt hur kommun och region samverkar med samsjuklighet. I resultatet presenteras 6 artiklar varav 4 är internationella och 2 är nationella samt 4 nationella rapporter som analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Detta artikelunderlag gav oss en översikt på vidden och en kunskapsöversikt på befintlig forskning. Med hjälp av en manifest innehållsanalys fick vi fram 3 huvudkategorier. Den första kategorin beskriver hur samverkan mellan kommun och region kan förbättras för att individen ska stå i centrum utifrån nationella rapporter. Den andra kategorin beskriver hur integrerade team kan eller arbetar i dagsläget med samverkan nationellt inom kommun och region. Den tredje kategorin beskriver framgångar respektive problem i arbetet med samsjuklighet, där vi valt att använda oss av internationella och nationella artiklar för att bredda vårt perspektiv gällande arbetet med samsjuklighet. I resultatet framkommer det att arbetet med samsjuklighet kan se olika ut mellan kommun och region samt att det finns både framgångar respektive problem med arbetssättet gällande samsjuklighet i dagsläget. De problem som vi identifierar är att det i dagsläget inte finns tillräckligt med gemensamma riktlinjer och regler för hur kommun och region ska samverka. Kommun och region utgår från ett organisation- och samhällsperspektiv vilket leder till att fokuset inte hamnar på individen. De problem vi identifierat internationellt är att båda tillstånden inte tenderar att behandlas samtidigt och att personal kan missa missbruket när klienten är på en psykiatriavdelning. Framgångar som vi identifierat både internationellt och nationellt är förslag på gemensamma regler och riktlinjer, utbildning för berörd personal och specialteam som arbetar med samsjuklighet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Syftet och frågeställningen i detta arbete är att redogöra för vad den befintliga forskningen tar upp för möjligheter och risker angående tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan. Kunskapsöversikten lyfter hur ämnet psykisk ohälsa kan ges uttryck och kopplas till samhällsdidaktiken på gymnasiet. Forskningen vi har använt oss av har vi fått fram främst via databaserna EBSCO, ERIC och SwePub, detta via nyckelord kopplade till ämnet. Utöver detta har studien baserats på forskningslitteratur från tidigare kurser i ämneslärarutbildningen. Resultatet är uppdelat i möjligheter och risker angående att tala om psykisk ohälsa i skolan. Vidare delas kunskapsöversikten upp i inkludering av ämnet i skolan ur ett politiskt perspektiv, lärarens olika roller och skolans betydelse för att behandla ämnet. Forskningen lyfter att det existerar en vilja inom skolans värld att beröra psykisk ohälsa. Det finns dock en stor osäkerhet och okunskap bland lärare, som gör att många lärare undviker att tala om fenomenet. Studier visar att skolan har blivit mer resultatbaserad med fokus på effektivitet, vilket kan vara en bidragande faktor till att elevernas mående har blivit lidande. Kunskapsöversikten granskar lärarens olika roller, både den sociala och den undervisande rollen. Lärarnas olika roller framstår som diffusa och svåra att precisera på vad de exakt går ut på. Följaktligen tar forskningen upp skolans betydelse för att inkludera ämnet psykisk ohälsa och som en viktig institution för elevernas mående. Avslutningsvis förs diskussioner från kunskapsöversikten som berör framtida forskning, yrkesrelevansen, kritik mot den genomförda metoden och sammanfattande slutsatser. Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistik kring ungas mående och vad kunskapsöversikten demonstrerar, kan vi konstatera att inkludering av psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen är relevant och bör belysas. Diskussionen berör att det behövs forskas mer kring ämnet nationellt, då det existerar betydligt fler internationella studier kring ämnet och att Skolverket behöver satsa mer på utbildning angående psykisk ohälsa.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

Syftet med denna studie är att ur ett narrativt perspektiv belysa anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i suicid. Studien bygger på 12 berättelser från anhöriga som publicerats i en podcast. Utifrån Goffmans teori om stigma, Castelli Dransarts teori om sorgeprocessen och Clausens teori om vändpunkter kan studien fördjupa förståelsen för de anhörigas upplevelser av att förlora en närstående och hur de väljer att berätta om det i podcasten. Det empiriska materialet har analyserats genom en narrativ analys vilket resulterade i fem teman: livet före, vändpunkter, suicidet, livet efter och sorgeprocessen. Genom att applicera teori och tidigare forskning på dessa fem teman har vi i resultat- och analysdelen samt i diskussionen kunnat besvara studiens fyra frågeställningar samt studiens syfte. Studien visar att hur själva handlingen gått till, hur tiden varit innan samt hur dödsbeskedet levererats har en inverkan på sorgeprocessen. Resonemang i diskussionen leder fram till att stöd till anhöriga är viktigt då de är en riskgrupp. Stöd behövs både i direkt anslutning till händelsen men också för de anhöriga som lever med någon som är suicidal. Det kan utifrån detta vara viktigt att involvera de anhöriga i vården. Berättandet framträder som en viktig del i de anhörigas sorgeprocess och bidrar till mer kunskap om suicid och hur processen ser ut. De anhöriga förmedlar kunskap till samhället genom sina berättelser i förhoppning om att de ska förändra samhällets bild av suicid och bemötandet av de drabbade.

Compassion är ett stort och ofta använt begrepp inom omvårdnad och ses av de allra flesta som arbetar eller forskar inom vård som en förutsättning för en bra vårdrelation. Den nytillkomna forskningen pekar dessutom på att om vi förmår möta patienterna med compassion och tränar oss i compassion med oss själva kan det få goda effekter på vårdrelationer, bidra till lindrat lidande för patienten, stimulera till ökad motivation och egenvård hos patienten samt minska risken för empatitrötthet hos vårdpersonal. Begreppet compassion är väl dokumenterat i omvårdnadslitteratur men inte särskilt väl definierat. Existerande litteratur saknar tydlighet i hur compassion representeras och förstås som begrepp och dess funktion kopplat till psykisk hälsa. Syftet med denna uppsats är att klargöra innebörden i begreppet compassion och att förtydliga begreppets betydelse i kontexten psykisk ohälsa. En begreppsanalys utifrån Walker och Avants modell (2014) har genomförts. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som sedan vägs samman till definierande attribut för compassion. I den litterära delen presenteras fyra teman: Närvaro; Medmänsklighet; Agera på lidande och Emotionella egenskaper. Analysen har frambringat attributen: Vänlighet, Hjälpsamhet och Medmänsklighet. Avslutningsvis diskuteras hur compassion och dess attribut kan förstås i en kontext av psykisk ohälsa utifrån perspektiven: konsekvenser, empatitrötthet, self-compassion och lidande. Compassion är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Men resultatet har ändå bringat viss kunskap om vilka faktorer som påverkar upplevelsen av att ha varit i närheten av compassion. Förståelsen kan ge kunskap om vad som är viktigt för att kunna förmedla compassion till andra och till sig själv.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som fortsätter att öka globalt. Psykisk ohälsa påverkar patientens livsstil, tänkande, uppförande och syn på omvärlden. Patienter med psykisk ohälsa söker vård inom primärvården, där sjuksköterskornas ansvar är att bemöta patienter utifrån dennes behov på ett respektfullt sätt oavsett patientens bakgrund.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa med fokus inom primärvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Analysen är inspirerad av Lundman och Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framträdde tre huvudkategorier: Otillräcklig kunskap, kommunikationens betydelse och tiden är en begränsning. Den första kategorin är otillräcklig kunskap som bestod av två underkategorier som osäkerhet och inställning mot patienter. Slutsats: Resultatet i studien visade att sjuksköterskor upplevde osäkerhet och rädsla för patienter med psykisk ohälsa, till följd av otillräcklig kunskap. Den otillräckliga kunskap från sjuksköterskor bidrog till att patienterna inte fick den vård som behövdes. Sjuksköterskor upplevde även att en god relation uppstod när de samarbetar i partnerskap med patienter. Tidsbristen upplevdes vara problematiskt för att de inte hann lära känna patienten och göra en bedömning. Vidare forskning behöver genomföras som kan leda till förbättring och utveckling av psykisk ohälsa. I fortsatt forskning skulle det vara intressant om allt fler utbildningsmöjligheter kan ges till sjuksköterskor i primärvården.

Bakgrund: Cancer är en vanlig folksjukdom i Sverige som idag drabbar minst en av tre personer under deras livstid. Behandlingen medför många svåra biverkningar som ibland kan upplevas värre än sjukdomen, vilket påverkar individens psykiska, existentiella samt sociala välbefinnande. Interventioner för att motverka ångest och depression i samband med cancersjukdomen har testats inom detta område.    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka interventioner som testats för att lindra ångest och/eller depression, vilka diagnosgrupper som studier har genomförts på samt vilken effekt de olika interventionerna gav.   Metod: Studien var en kvantitativ litteraturstudie där data insamlades via databasen Pubmed. Till studien användes totalt 11 artiklar med hög eller medelhög kvalitet som ansågs uppfylla kriterierna för att inkluderas i denna studie.    Resultat: I analysen framkom fem olika interventionstyper: fysisk aktivitet, musikterapi, information & undervisning, psykologiska metoder och kroppsterapi. Diagnosgrupperna var patienter med bröstcancer, Hodgkins lymfom, lungcancer, leukemi, ändtarmscancer, gynekologisk cancer, prostatacancer, hjärntumör och hudcancer. Flera av interventionerna gav god effekt på ångest/depression, däribland kognitiv beteendeterapi, yoga, livemusik, ljusterapi, ett psykologiskt interventionsprogram samt zonterapi.   Slutsats: Många vuxna patienter med en cancerdiagnos kan vara i stor risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan kan medverka i interventioner för att systematiskt lindra och förebygga psykisk ohälsa hos individen i förhållande till sjukdomen. Det finns goda interventioner som kan hjälpa patienten, med hänsyn till ålder och förmåga och bör kunna användas inom vården som praxis för att lindra ångest och/eller depression hos patienter med en cancerdiagnos. Mer forskning behövs inom området.