Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos äldre och detta visar sig genom bland annat att allt fler äldre tar eller försöker ta sitt liv. Det är svårt att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, då symtomen kan uttrycka sig som fysiska besvär eller ses som en naturlig del av åldrandet. Många äldre med psykisk ohälsa är i behov av insatser från hälso-och sjukvården. En sjuksköterska som möter äldre med psykisk ohälsa måste utveckla strategier för att kunna hantera den äldres mående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserade på tio kvalitativa artiklar identifierades genom systematiska sökningar i Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna granskades i HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analysfasen följde Kristensson (2014) sex steg. Resultat: Två kategorier i relation till syftet; Vikten av att vara närvarande och ge den äldre med psykisk ohälsa tid för att kunna skapa relation: Det är av vikt att sjuksköterskan tar sig tid för den äldre med psykisk ohälsa för att kunna skapa en relation och Vikten av kunskap och stöd i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa: Beroende på kunskap, stöd och erfarenheter som sjuksköterskorna hade påverkade det mötet med den äldre både positivt och negativt. Slutsats: Genom utbildning och kontinuerlig uppdatering av psykisk ohälsa kan osäkerhet kring ämnet minska och detta skulle påverka vården positivt, där den äldre kan få den vård som hen har behov av och rätt till.

Flickor är överrepresenterade inom vård enligt LPT medan dubbelt så många pojkar som flickor omhändertas enligt 3 § LVU. Utifrån att socialtjänstens arbete med tvångsvård av barn och unga vilar på LVU finner vi det relevant att undersöka den motsättning som framträder mellan en neutral lagtext och könsskillnader i tillämpningen. Syftet med studien är att undersöka hur pojkars och flickors psykiska ohälsa och sociala problem framställs i förarbeten till LVU och i prejudicerande domar gällande rekvisitet “annat socialt nedbrytande beteende”. Faircloughs kritiska diskursanalys utgör såväl en teoretisk aspekt som ett metodologiskt tillvägagångssätt i studien. I kombination med diskursanalysen har vi applicerat ett genusperspektiv utifrån Butlers teorier. Studiens resultat visar att sociala problem porträtteras som externaliserade problem i dokumenten och att psykisk ohälsa framställs som en förklaring på denna problematik. Rekvisitet “annat socialt nedbrytande beteende” innefattar inte internaliserade problem vilket tyder på att förarbetena är konstruerade utifrån en normativ föreställning om tonårspojken. Detta riskerar att exkludera tonårsflickors erfarenheter. Dessutom finns en risk att pojkars internaliserade problem inte uppmärksammas av socialtjänsten eftersom dessa problem inte är i enlighet med en normativ föreställning om pojkar som utåtagerande och aggressiva. Analysen indikerar även att flickor och pojkar som uppvisar externaliserade problem tolkas utifrån könsstereotypa förväntningar, vilket riskerar en ojämlik rättstillämpning.

Bakgrund: I Sverige drabbas var femte person av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en trygghet och lindra lidande hos personen. Farmakologisk behandling är det vanligaste men fler metoder borde uppmärksammas. Djur har visats ha en positiv inverkan på den psykiska ohälsan vilket kan vara en alternativ behandlingsmetod.Syfte: Syftet var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserat på elva artiklar som analyserats enligt Hällgren Granheim och Lundmans (2017) analysmodell.Resultat: Resultatet visade hur djuren minskade psykisk ohälsa genom att sprida glädje och lycka, vilket även gav ett lugn. Tryggheten av att vara accepterad kring djuren var tydlig vilket ledde till en avslappning och lättare skapa gemenskap med andra. Upplevelsen av rädsla beskrevs vilket bidrog till personlig utveckling. Slutsats: Djur har en positiv påverkan på den psykiska ohälsan då det skapas glädjefyllda känslor, ett lugn och en gemenskap i deras närvaro. Sjuksköterskan kan uppmuntra till kontakt med djur som en alternativ behandlingsmetod för att på så vis ge personer meningsfullhet, upplevelsen av ökad hälsa och ett minskat lidande.

Bakgrund: Både cannabisbruk och depression ökar bland ungdomar i Sverige. För att kunna förebygga och behandla krävs att inom socialt arbete ha en förståelse för varför ungdomar påbörjar ett cannabisbruk och/eller drabbas av depression. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en relation mellan cannabisbruk och depression bland ungdomar samt i vilken riktning relationen går. Metod: Undersökningen görs genom en litteraturöversikt där tio artiklar i ämnet har studerats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar viss evidens för en koppling mellan cannabisbruk och depression. Diskussion: Relationen påverkas av flera olika riskfaktorer som i sig påverkas av ungdomarnas bakgrund. Resultatet går dock inte att fullt ut generaliseras till Sverige då deltagarna i studierna som sammanställts är från andra länder och några av dem även från andra kontinenter. / Background: Cannabis use and depression are increasing among youth in Sweden. To be able to prevent and treat it is important to understand why young people use cannabis and also why young people get depressed.  Aim: The aim in this study is to examine if there is an association between cannabis use and depression among youth, and to examine in what direction the association goes.  Method: This study is a review where ten articles have been summarized and analyzed.   Result: The result shows us some evidence for an association between cannabis use and depression. Discussion: The result shows us that the relationship between cannabis use and depression is affected by multiple risk factors. The result can not be generalized for Swedish youth, due to the fact that the studies examined were from other countries than Sweden and some of them even other continents.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Bakgrund: äldre med depression lider i ensamhet som resultat av utebliven vård som grundas i olika faktorer. Vid utebliven vård ökar risken för suicidtankar och suicidhandlingar hos äldre med depression. När äldre insjuknar i depression förändras livet till det sämre vilket kan resultera i förminskat välbefinnande och livskvalité. Syfte: att beskriva hurvårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Metod: En beskrivasystematisk litteraturstudie som grundas i tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: i resultatet framkommer tre teman och sex subteman som visar att vid vård av äldre med depression upplevde vårdpersonal delade meningar gällande vad som tillhörde professionen. Vårdpersonal upplevde svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet samt fysisk åkomma. Vårdpersonal upplevde tidspress som riskeradeatt äldre inte fick den vård de behövde. Vårdpersonal upplevde att en god relation baserad på kommunikation och tillit samt studerande av äldres beteenden och miljö avgörande faktorersom främjade för god vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anamma omvårdnadsrollengentemot äldre med depression samt införskaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver skapa goda relationer som möjliggör för tillit, kommunikation och återhämtning för äldre med depression för att kunna bemöta det strukturerade målen för tillfriskning och symtomfrihet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och ungefär en av tre personer kommer någon gång att drabbas. Samtidigt finns det en stor samsjuklighet mellan somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa, vilket gör att det ställs stora krav på hur vårdpersonal bemöter patienter med psykisk ohälsa. Patienter uttrycker att ett dåligt bemötande av vårdpersonalen kan få konsekvenser för deras hälsa. Förutsättningar för god omvårdnad är den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient. Omvårdnad av patienten bör ske utifrån ett helhetsperspektiv där psykiska faktorer även bör ingå i vårdandet. Målet för hälso- och sjukvården skall alltid vara en god och jämlik vård för alla patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården påverkas av både inre resurser och yttre faktorer. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter av bemötandet är beroende av sjuksköterskornas egna kompetenser och attityder. Men bemötandet påverkas även av hur väl arbetsplatsen är förberedd att ta emot och vårda patienter med psykisk ohälsa. Gemensamt för alla de identifierade komponenterna var att de påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att inre resurser och yttre faktorer påverkar sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Dessa komponenter är alla bidragande när sjuksköterskorna skall bemöta patienter. Genom en ökad kunskap och utveckling av dessa komponenter så är författarnas förhoppning att det ska bidra till en god och jämlik vård för patienter med psykisk ohälsa.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.