Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Bakgrund: Fysisk ohälsa drabbar även personer med psykisk ohälsa, vilket innebär att personerna behöver olika former av vård till sitt förfogande. Stor kunskap krävs hos professionerna och ställer höga krav på sjukvården. Patienter med psykisk ohälsa beskriver stigmatisering inom sjukvården som ett problem och rädslan att utsättas för fördomar gör att patienterna inte söker vård för fysiska åkommor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet vid kontakt med kroppslig hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats, baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom upplevelser utifrån tre teman: Att bli utpekad som annorlunda, Att inte bli tagen på allvar och Betydelsen av mötet med vårdgivaren. Stigmatisering inom vården är vanligt gentemot patienter med psykisk ohälsa. Konsekvensen är att personer med psykisk ohälsa tenderar söka vård senare eller för sent. Diagnostic overshadowing är ett faktum.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa vill bli sedda för personen de är inte genom sin psykiska ohälsa och bli behandlade med respekt. Vårdpersonal behöver förbättrad attityd och stigmatiserande uppfattningar gentemot patienter med psykisk ohälsa behöver minska.

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.

No description available.

No description available.

Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Självskadebeteende innebär att skada sin egen kropp i suicidsyfte eller för att lindra ångest. Självskadebeteende kan påträffas vid alla åldrar men är vanligast i tonåren fram till ung vuxen ålder. Förekomsten av självskadebeteende domineras bland personer med psykisk ohälsa men yttrar sig även hos personer utan psykiska åkommor. Risken för ett fullbordat självmord ökar hos patienter med självskadebeteende om de inte erhåller vård. Som sjuksköterska i ambulanssjukvården är det oundvikligt att möta dessa patienter. Sjuksköterskor i ambulanssjukvården kan uppleva att de saknar kunskap och erfarenhet i vården av dessa patienter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende inom ambulanssjukvården. Den valda metoden för att beskriva detta är en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys och induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor från tre olika regioner intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 7 underkategorier och 3 huvudkategorier. Resultatet visar att informanterna erfar att det är en utmaning att vårda patienter med självskadebeteende då de ofta saknar kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa dessa patienter. De erfar även att vårdandet är en utmaning gällande sin egen säkerhet och att det ofta finns behov av nära samarbete med polis. Informanterna erfar att det är en utmaning att skapa en vårdande relation till patienter med självskadebeteende, och de upplever ibland svårigheter i bemötandet och kommunikationen med denna patientgrupp. Dessa faktorer kan leda till att patienterna erhåller en sämre kvalitet av vård. Det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om vårdandet av patienter med självskadebeteende och ett behov av ökad trygghet för sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp.

No description available.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Introduction Mental illness is a public health problem that affects every aspect of the life of an individual. Stigmatization of people who suffer from mental illness is prominent in society, despite active efforts to prevent it. Co-morbidity and unique health care needs result in a more complex hospitalization for this group of individuals. Psychiatric care has resources and expertise that the somatic health care lacks. To give the best care possible, a deeper understanding about how persons with mental illness experience somatic care is necessary. Method A general literature review was the chosen methodological design. Eleven qualitative original articles were picked out from database searches performed in PubMed, PsycInfo and Cinahl. Their level of quality was then established with a quality audit using a framework from SBU.     Results Results showed that people with mental illness had both positive and negative experiences, all centered on the desire to be part of one's own care. Getting treated with respect, being listened to and a continuity of care was associated with safety. The opposite were also true, where ignorance, inattentiveness and an unwillingness to listen led to an inner uncertainty where the mentally ill persons question their worthiness to receive care in the first place. Conclusion The result highlighted the importance of communication for the relationship between carer and care recipient as well as their understanding of each other. Mental health is a complex and multifaceted subject and so are the individuals suffering from their issues. Hence, more research is vital in order to identify the different aspects of the professional-patient relations.   Keywords: Caring sciences, Literature review, Mental illness, Nursing care, Patient experience, Professional-patient relations.